De boende vid reningsverket i Hässleholm får inte svar på sina frågor om förslaget till detaljplan som innebär att kommunen kan expropriera deras hem. Nu är tiden på väg att rinna ut. Sista dagen att yttra sig är på fredag, den 1 mars.

– I det här fallet vill vi styra informationen till ett fåtal personer, säger Bo Persson (M), ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden.

Men det finns även röster inom kommunen som har frågor kring de drabbade bostäderna. JO har i flera fall kritiserat kommuner som inte är tillgängliga och svarar på medborgares frågor utan onödigt dröjsmål, enligt förvaltningslagens krav.

Det så kallade granskningsskedet som nu pågår är sista möjligheten att lämna synpunkter i detaljplaneprocessen före beslut om antagande. Såvida inte större ändringar blir aktuella, vilket innebär att den redan tolv år gamla processen måste backas igen.

Planförslaget visas nu på en utställning i stadshusets foajé. Men den är inte lätt att hitta – besökaren möts av en blank skärm med texten “Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen informerar” överst. På baksidan finns informationen om förslaget till detaljplan för reningsverket.

Ägarna till de hotade bostäderna, Linus Jepsson och Jan Tillgren, har många frågor de vill ha svar på innan de färdigställer sitt yttrande. Det handlar bland annat om proportionalitetsbedömningen när boende tvingas bort på grund av närhet till ett reningsverk, något som inte är grund för inlösen enligt expropriationslagen. Det har Boverket tydligt sagt i intervju med Frilagt, och stått fast vid när kommunens tidigare planhandläggare bad om skriftlig bekräftelse på att det stämde. Det är inte heller olämpligt att bo där på grund av lukt eller smittspridning, det slås fast i den platsspecifika luktutredningen från 2023. Om det vore olämpligt måste enligt Boverket istället reningsverket åtgärdas.

Kommunen försöker kringgå expropriationslagen genom att föreslå att bostadsfastigheterna planläggs som natur. Om området avsätts som “allmän plats natur” blir bostäderna planstridiga och kan lösas in. Frågan är då om naturen är så skyddsvärd att det är proportionerligt att lösa in bostäder eller om det är sådan brist på natur i närområdet att det därför är helt nödvändigt. De boende är mycket kritiska till dessa argument med tanke på att mycket natur kring reningsverket avverkats de senaste åren samtidigt som bostadsområden byggts ut.

Linus Jepsson anser att totalt godtycke råder. Ett exempel är att miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen godkänt planstridiga byggnader på utarrenderad kommunal mark inom detaljplanen för Björklunda. Det trots att byggnationerna hindrar allmänhetens tillgång till naturstråk.

Han undrar också hur en privat jaktanläggning kan tillåtas på kommunal mark inom planområdet, liksom en svartbyggd kolonistuga som ligger på prickad mark med byggförbud och arrenderas ut för 600 kronor per år. Arrendet ligger inom ett område som idag är planlagt för folkparksändamål och i planförslaget är inritat som natur, men omnämns inte.

De boende har fått besked om att de inte får ställa frågor direkt till planhandläggaren som bör vara mest insatt, utan bara till miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Bo Persson (M) och planchef Cecilia Lindgard. Men de har inte kunnat svara och har dessutom hänvisat till varandra som den som bestämt att bara de ska svara.

– Lindgard sa att jag fick ta upp frågorna i mitt yttrande, säger Linus Jepsson.

Han är tveksam till om det är lönt att skriva något yttrande.

– Jag pratade med en tjänsteman som berättade att Hässleholm Miljö säger till planhandläggarens chefer hur det ska vara. Sedan får planhandläggaren bara göra det han är tillsagd. Vad som är rätt eller fel spelar ingen roll.

– Det här är uppenbarligen riggat. Det är redan klappat och klart, säger han.

Han fick också veta att olagliga byggnader i vissa fall kan legaliseras via en detaljplan.

Han berättar att han frågat både kommunen och länsstyrelsen om han kan lämna inspelningar tillsammans med yttrandet, men inte fått svar.

– Länsstyrelsen slängde luren i örat på mig.

När Frilagt frågar Cecilia Lindgard om stugan säger hon först att hon inte vet var den är, men hon letar upp den på kartan. Sedan kommer det fram att man diskuterat hur den ska hanteras.

– När planen vunnit laga kraft får vi följa upp vilket användningsområde som är tillåtet, säger hon.

Men ni kan väl inte arrendera ut en stuga på mark som är planlagd för natur?

– Jag har för mig att svaret är nej.

– Om planen vinner laga kraft blir konsekvensen att arrendet måste sägas upp, säger hon.

Är stugan inte planstridig redan nu?

– Jag vet inte, säger Cecilia Lindgard.

Varken stugan eller en bostad på en privat fastighet intill har bygglov. Marken där bostaden ligger är också avsedd för folkpark i nuvarande plan, ändå ingår den inte i planförslaget.

Cecilia Lindgard betonar att området där de två nu hotade bostäderna ligger inte bedömts lämpligt för bostäder. Anledningen är luktpåverkan från reningsverket.

Bo Persson säger att de boende kan få den information de behöver från honom eller Cecilia Lindgard.

– I detta fallet vill vi styra informationen till ett fåtal personer så att de inte känner att de får motstridiga uppgifter på olika håll.

Varför skulle det bli motstridigt?

– Man kan tolka saker på olika sätt.

Han förklarar att det inte finns något politiskt beslut om vem som ska svara utan bara en överenskommelse om att de ska ta frågorna.

Även kommunala nämnder får yttra sig i planprocessen. Tekniska nämnden vill enligt sitt förslag till yttrande att både proportionalitetsbedömningen och konsekvenserna av inlösen av de två bostäderna förtydligas. Där ifrågasätts också att kommunen och inte bolaget Hässleholm Miljö ska betala för expropriation av hela eller delar av totalt sex fastigheter. Yttrandet behandlas i nämndens arbetsutskott på torsdag.

Det är JO som tolkar hur lagar ska tillämpas av myndigheter. JO har i flera fall kritiserat kommuner för brott mot förvaltningslagens krav på tillgänglighet, bland annat när det gäller byggnadsnämnders och deras tjänstepersoners handläggning.

– Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål, slår JO fast i två fall som Frilagt tagit del av.

Frilagt har sökt Cecilia Lindgard på nytt.

Berit Önell