Suicid: Det glömda folkhälsoproblemet?

Suicid: Det glömda folkhälsoproblemet?

Bilden visar Gay Glans.
Författaren och kulturjournalisten Gay Glans är bördig från Tyringe.

KRÖNIKA. Sommaren 1967 konfronterades jag med suicid för första gången i mitt då 16-åriga liv. När min äldre bror och jag hittade en död kvinna i skogen som hade valt att avsluta sitt liv. Upplevelsen var omskakande; att livet kan vara så brutalt! Dessvärre var det varken första eller sista gången som jag konfronterades med suicid.

Idag känner jag till 23 personer som dött för egen hand. En helt igenom förfärlig siffra. För bara några veckor sedan hittades en äldre man, som jag ibland pratade med när jag var ute med hunden, död i vårt bostadsområde efter ett högst troligt självmord.

Enligt Folkhälsomyndigheten (FHM) avled 1 568 personer genom suicid 2023, majoriteten män. 314 av dem var osäkra men högst sannolika suicid. Enbart i Skåne dog drygt 260 personer genom suicid 2022. För varje dödsfall i trafiken går det 6,9 offer för suicid, för varje gängskjutning 24,5. Trots de ohyggliga siffrorna är det sällan som suicid uppmärksammas som det allvarliga folkhälsoproblem det är i det politiska samtalet.

135 personer tar varje dag sina liv i USA, vilket är dubbelt fler än som mördas. I Europa dör 216 människor av suicid varje dag medan cirka 30 mördas. Sammantaget visar siffrorna att risken att dö i suicid är mycket större än att bli mördad.

Att beröva sig själv livet är inte längre ett brott. Borta är tiden när en ”självspilling” inte fick begravas i vigd jord, eftersom det ansågs vara ett allvarligt brott mot Gud. Under Upplysningstiden på 1700-talet ifrågasattes kristendomens inställning. En suicidkandidat skulle omhändertas istället för att bli hotad med helvetet. Men trots upplysningstidens tro på människans förnuft och kritiska tänkande, använder vi fortfarande ett religiöst moraliserande språkbruk när suicid beskrivs som ”mord”.

ANNONS

Annons om höstlovsaktiviteter på Hovdala

Enligt FHM har 5,2 procent av männen och 3 procent av kvinnorna någon gång i sitt liv gjort allvarliga försök att avsluta sina liv. Enligt egen uträkning blir det drygt 430 tusen personer. Enligt WHO drabbas 5-10 personer med anknytning till den avlidne svårt av dödsfallet. Med 2021 års statistik kämpade 6 till 12 tusen närstående hårt för att återfå ett normalt liv. På tio år blir det 60 till 120 tusen personer. Ett gigantiskt folkhälsoproblem med andra ord.

Bilden visar klotter "Jag vill dö" på en offentlig toalett.
Författaren skrev ett svar till klottret på en offentlig toalett. Foto: Gay Glans

En het sommardag, i mitten av 80-talet, ställde sig en god vän framför tåget i utkanten av Tyringe. Samma dag, kanske samtidigt som han inväntade tåget, ringde jag på hans dörr för att fråga om han hade lust att följa med på en joggingrunda. Att han inte mådde bra visste jag. Men jag visste också att han mådde bättre efter en löptur i Tyringes skogar. När min bror ångestfyllt beskrev räddningstjänstens arbete med att samla ihop vår väns kroppsdelar skrek jag: Sluta, jag vill inte veta. Men just så fruktansvärt brutala öden döljer sig ofta bakom statistiken. I jämförelse med den uppmärksamhet som antalet döda i gängskjutningar får av politiken, tycks de 4 personer som dagligen dör av suicid vara en petitess.

Antalet suicid har glädjande nog minskat något sedan 70-talet. Men inte bland män över 85 år och inte bland alla de som borde få känna förtröstan inför framtiden; våra barn och unga. Hos dem har suicidtalet ökat med 1 procent per år under 2000-talet (2022 års statistik). Varje vecka avslutar 3 barn och unga sina liv. Siffror som får mig att vilja vråla; ge politikerna verbala käftsmällar: Det är inte bara bomber, granater och gängskjutningar ni bör ägna er åt. Cirka50 000 unga har varje år suicidtankar, mest flickor. 5 000 unga vårdades 2021 på sjukhus efter allvarliga suicidförsök.

Enligt FHM:s statistik löper personer som lever under ekonomiskt knappa omständigheter en 500 procent större risk att dö av suicid. Med andra ord, klassamhället dödar. Något politikerna inte heller tycks se. Istället för att bekämpa ojämlikheten har de senaste decenniernas nyliberala politik gett mer åt dem som redan har, och mindre åt dem som nästan inget har.

Tanken på hur det kan komma att påverka antalet suicid oroar mig, att jag kan tvingas uppleva ytterligare dödsfall i min bekantskapskrets genom suicid.

Gay Glans

Behov av att prata – Mind Tel 90101 Suicid Zero Tel 010-2008012

Källor: FHM, SCB, Suicid Zero

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se