Höghus på natursköna Sjörröds gård vid Garnisonen kan bli aktuellt igen efter förlikningsförhandlingar mellan Hässleholms kommun och fastighetsägarna Johan och Inger Barnekow. Makarna Barnekow har stämt kommunen och krävt 17 miljoner kronor i skadestånd för avtalsbrott på grund av att det tidigare planavtalet avskrevs 2021. Trots att SKR:s jurist skriftligen förklarade att kommunen inte kan bli skadeståndsskyldig föreslås kommunstyrelsen imorgon godkänna ett förlikningsavtal där kommunen förbinder sig att återuppta en detaljplaneprocess, att prioritera ärendet och att inte avbryta arbetet innan det nått kommunfullmäktige.

– Det är ett helt politiskt beslut, säger miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens chef Sandra Gustafsson, som ändå menar att myndighetsutövningen fungerar.

Diskussionerna om bostäder på Sjörröds gård har pågått i många år och ifrågasatts främst på grund av att det handlat om höghus på jordbruksmark i ett område med stora naturvärden och mindre än 1 000 meter från Hässleholms reningsverk. Länsstyrelsen dömde ut ett förslag till detaljplan som gick ut på samråd 2013 och hotade till och med att stoppa planen, som då gällde fem femvåningshus, om den inte ändrades eller reningsverket åtgärdades.

I den fördjupade översiktsplanen, som vann laga kraft i januari 2020 finns inte längre något 1 000 meters skyddsavstånd där nya bostäder inte tillåts. Istället finns ett påverkansområde med risk för luktpåverkan och buller där nya detaljplaner ska prövas var för sig i sitt sammanhang. Sjörröds gård nämns särskilt som ett område där lämpligheten för ny bostadsbebyggelse ska prövas i ny detaljplan. Konsekvenserna av närheten till reningsverket ska utredas i planarbetet.

Barnekows har hotat med att kräva skadestånd om planavtalet från 2013 bröts. Avtalet innebar att dåvarande byggnadsnämnden åtog sig att “…i förslag till detaljplan pröva möjligheten att anlägga bostäder på fastigheten…”. Det innebar inget löfte om en godkänd detaljplan.

2021 bröts ändå avtalet, huvudsakligen på grund av närheten till Hässleholms reningsverk och höjden på husen. Kommunens dåvarande planchef Marie Nilsson hade dessförinnan bett SKR:s jurist om råd.

Juristen Olof Moberg skriver i sin bedömning 2021: “En kommun kan aldrig binda sig avtalsrättsligt vid att anta en detaljplan”.

Han betonar att det är kommunen som bestämmer om ett planarbete ska fortgå eller inte: “Nämnden kan när som helst avsluta ett pågående planarbete om den av något skäl önskar det, t.ex. om man ser att förutsättningar saknas för att kunna bebygga området på tänkt sätt. Det kan ju dyka upp frågor om buller, föroreningar eller någonting annat. Det krävs dock inget skäl för avbrytande, utan vill t.ex. en ny politisk majoritet någonting annat kan den avbryta utan något egentligt skäl”.

Barnekows stämde i oktober 2022 kommunen för avtalsbrott och krävde 19 miljoner kronor i skadestånd, ett belopp som sedan sänkts till drygt 17 miljoner för bland annat påstådd utebliven vinst. Makarna hävdar att kommunen brutit mot avtalet och inte fullföljt det genom att, utan sakliga skäl, besluta om att avbryta planarbetet.

I höstas ledde förlikningsförhandlingar fram till ett förslag till överenskommelse och tingsrätten ställde in huvudförhandlingen som var planerad till nästa vecka. Målet har lagts vilande. Kommunledningsförvaltningen hänvisar i tjänsteskrivelsen inför kommunstyrelsens beslut till att översiktsplanen och nya utredningar om reningsverket förändrat kunskapsbilden och förutsättningarna. Översiktsplanen var dock antagen redan innan planavtalet upphävdes och SKR:s jurist uttalade sig.

Förlikningsavtalet innebär enligt tjänsteskrivelsen att en ny prövning av detaljplan för området ska göras enligt plan- och bygglagen och utifrån nu gällande förutsättningar.

Avtalet säger att detaljplaneläggningen ska ha den inriktning som den fördjupade översiktsplanen anger, så kallad blandad stadsbebyggelse, det vill säga bostäder, kontor och service. Där talas även om att knyta staden närmare Finjasjön och koppla ihop Garnisonsområdet med övriga staden.

Men avtalet innehåller långtgående löften. Parterna är överens om att ingå ett nytt planavtal. Kommunen åtar sig att “pröva antagandet av detaljplan enligt ingånget planavtal i kommunfullmäktige och inte dessförinnan avbryta arbetet” och att “lojalt och efter bästa förmåga verka för att en detaljplan med den inriktning som anges i punkten 2 kan antas för fastigheten och att så sker skyndsamt och utan dröjsmål. Detta innebär bland annat att planärendet ska hanteras som ett prioriterat ärende”.

Barnekows ska få tidigare erlagd planavgift avräknad från den nya avgiften.

Sandra Gustafsson anser inte att förlikningsavtalet krockar med miljö- och stadsbyggnadsnämndens myndighetsutövning.

– Det är inte skrivet så. Det står ju “om” miljö- och stadsbyggnadsnämnden ger positivt planbesked, säger hon.

Men sedan får ni inte avbryta arbetet innan ärendet kommer till kommunfullmäktige. Har ni inte rätt att göra det om det bedöms olämpligt? Får man styra er så?

– Detta är ett avtal. Det är inte reglerat i plan- och bygglagen. Det är politiskt, säger hon.

Kan miljö- och stadsbyggnadsnämnden ändå avbryta planprocessen?

– Det kan de göra. Men om de gör det bryter de mot avtalet, säger Sandra Gustafsson.

Hur det slutar vet hon inte. Men det innebär att det vilande målet i tingsrätten återupptas.

Varför följer kommunen inte rådet från SKR:s jurist som kom fram till att kommunen inte kan bli skadeståndsskyldig för att ha brutit ett planavtal?

– Jag känner inte till det du beskriver, säger Sandra Gustafsson.

Har ni inte tagit upp SKR:s skrivelse?

– Nej, men det är mycket som varit uppe. De har stämt kommunen civilrättsligt och vi har valt att gå denna vägen. Domaren i tingsrätten förordade också att vi skulle försöka se om vi kan komma fram till en förlikning.

– Avtalet är byggt så att vi ska kunna utöva vår myndighetsutövning.

Hon hänvisar vidare till kommunens advokat som Frilagt har sökt.

Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) säger att hon inte kommer ihåg utlåtandet från SKR:s jurist 2021, men påpekar att hon inte satt i miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Hon och kommunalrådet Lina Bengtsson (M) nämner också den fördjupade översiktsplanen som något nytt, trots att den alltså var klar ett år innan planavtalet bröts.

Lena Wallentheim tar också upp luktutredningen för de två bostäderna närmast reningsverket som argument för att det går att bygga närmare reningsverket än man tidigare bedömt.

Men den gällde ju enbart de bostäderna?

– Bedömningen var ändå att inte ens på de avstånden…Med åren förändras vissa saker. Länsstyrelsen hade till exempel synpunkter på Sjörröds gårds detaljplan, men inte för Västra Hassellunden, säger hon.

– Vi tycker att kanske vi ska prova att gå fram med den här detaljplanen igen för det är inte riktigt samma förhållanden idag.

Hon svarar inte på frågan om kommunen idag anser att det finns risk för skadeståndsskyldighet.

– Vi har mer resonerat utifrån – varför ska vi inte tillåta att göra en detaljplan där när vi själva också går ut med detaljplaner runt omkring?

Hade det inte varit bättre att pröva det utan ett förlikningsavtal, det ger ju ganska långtgående förpliktelser för kommunen?

– Vi kan inte uttala oss om det innan mötet. Vi får information imorgon, säger Lina Bengtsson.

Har ni inte satt er in i det?

– Jo, men vi kommer inte att uttala oss om det innan mötet, säger Lina Bengtsson.

Varför var det så bråttom så ni inte tog det i arbetsutskottet?

– Vi vill försöka komma fram till ett slut i det här så att man kan börja jobba med de här frågorna. Jag valde som ordförande att ta det direkt i kommunstyrelsen, säger Lena Wallentheim.

– Det är vi som måste ta beslutet om själva avtalet, arbetet med detaljplanen får ju fortsätta på stadsbyggnadskontoret.

Är det inte risk att man kör över stadsbyggnadskontoret i deras myndighetsutövning?

– Det är de som har tagit in juristen och jobbat med det här, jag vet inte varför vi kör över dem, varför du tycker det, säger hon.

Varför man har ett planuppdrag i kommunstyrelsen, det är väl inte det vanliga? Det var en fråga, inte vad jag tycker. Finns risker med det?

– Nej, för de har ju möjlighet att agera sedan. Det är inte så att de får någon tvångströja, säger Lina Bengtsson.

Både hon och Wallentheim håller dock med om att stadsbyggnadskontoret inte kan säga nej till detaljplanen utan att bryta avtalet.

Oppositionsrådet Hanna Nilsson (SD) är däremot kritisk till förlikningsavtalet.

– Jag tycker detta ser riktigt konstigt ut, säger hon.

Frilagt har också ringt upp Johan Barnekow.

– Inga kommentarer, säger han.

Berit Önell

Uppdatering:
Artikeln har uppdaterats med kommentarer från kommunalråden.

Läs mer:

2021-02-21 Hotar med skadestånd om bostäder på Sjörröds gård stoppas

2021-03-15 Kommunen har rätt att stoppa bostäder på Sjörröds gård