KRÖNIKA. För några veckor sedan stötte jag på två kommunpolitiker på ett av stadens varuhus. Jag noterade att politikerna var så mycket snabbare än jag när de handlade. Men det är ju deras uppgift att vara handlingskraftiga och våga fatta beslut.

Att shoppa är inget nöje i sig. Men jag måste fylla på förråden av matvaror och andra förbrukningsartiklar, fast det tar tid från sådant som jag hellre skulle vilja ägna mig åt.

Hur kommer det sig att politikerna var så mycket raskare än jag? Satirikern inom mig kom genast på svaret på frågan: Skillnaden mellan dem och mig är ju att jag måste titta på prislapparna.

Jag jobbar som undersköterska i Hässleholms kommun. I likhet med en tydlig majoritet av kommunens vårdpersonal har jag en deltidstjänst. Det syns i lönekuvertet.

För mig gäller det att hålla koll på utgifterna och helst vända på slantarna, så jag inte blir helt renrakad innan nästa lön rasslar in på kontot. När jag skriver detta har jag precis betalat månadens räkningar.

Politiker och tjänstemän som förvaltar våra allmänna medel, måste också vara bra på att hushålla med slantarna. Signalerna från de som styr Hässleholms kommun är också att de måste vara mer försiktiga än de varit de senaste åren. Nu upp till bevis.

Vid det senaste fullmäktigesammanträdet debatterades ekonomi. Badhusbygget i Hässleholm kom på tal. En budget för projektet på 405 miljoner har redan beviljats. Men vid mötet framkom det att det behövs 15 miljoner kronor till. Allt var inte inbakat i byggkostnaderna. Lite förenklat uttryckt handlade det om inventarier som hanterades på sidan om.

Att det fanns en del fullmäktigeledamöter som inte blivit informerade om dessa 15 miljoner kan man kanske ha överseende med. Däremot var det häpnadsväckande att utgiftsposten missats av ledamöter i styrgruppen. De borde ju vara insatta i detaljerna.

Jag förväntar mig inte att politiker ska vara felfria eller lyckas hundraprocentigt med allt. Men vi medborgare måste kunna lita på att ni tar ansvar för det ni åtagit er att sköta och fatta beslut om.

Mitt enkla råd till politiker i alla läger är att hålla stenkoll på alla prislappar. Så vi kommuninvånare inte en vacker dag sitter där helt renrakade och tvingas gå med tiggarstaven allihop.

Urban Önell

Fotnot:
”Om du får bestämma får vi snart gå med tiggarstaven allihop”. Det säger Emil i Lönnebergas pappa i en av Astrid Lindgrens berättelser.