Kommunen backar inte från förslaget att bostäderna vid reningsverket i Hässleholm ska bort – trots att det nu är utrett att lukt och smittorisk inte är något skäl. Något annat skäl har inte heller presenterats. Men efter de boendes krav på besked erbjuder kommunen nu inlösen, om parterna efter värdering av fastigheterna kan komma överens om priset. Det ska följa expropriationslagens regler, det vill säga marknadsvärdet plus 25 procent.
Frilagt berättade i början av sommaren om de boendes begäran om besked från kommunen. Detaljplaneprocessen, där förslaget är att fastigheterna ska lösas in på grund av lukt och smittorisk, har nu pågått i tolv år. Bostäderna påstås ligga för nära reningsverket, inom det så kallade inre skyddsavståndet på 300 meter där det enligt förslaget inte ska tillåtas några bostäder. De ska därför planläggas som natur. Frilagt berättade redan 2016 att förslaget enligt Boverket inte är lagligt.
ANNONS
Från början var ett 15-tal fastigheter berörda, men efter att mätpunkterna på reningsverksområdet flyttats och undantag gjorts för ett antal hus återstår bara de två som ligger närmast reningsverket. De befinner sig dock på mer än 200 meters avstånd från de reningsprocesser som kan bilda aerosoler. Därmed är smittorisken försumbar och de få luktstörningar som kan förekomma är acceptabla, säger luktutredningen som var klar i april.
Luktutredningen beställdes med anledning av att länsstyrelsen krävde bättre underlag om kommunen skulle driva planförslaget vidare i den del som rör bostäderna. Trots resultatet av luktutredningen har ansvariga på kommunen hittills inte varit intresserade av att ändra planförslaget. Senaste budet var att en markutredning för det förorenade området vid närliggande Sötekärrsbäcken ska göras innan man tar ställning till eventuella ändringar av planområdet.
I juni fick en av de boende, Linus Jepsson, veta av en tjänsteman att tekniska nämnden inte har några pengar till inlösen av fastigheterna. Han krävde därefter skriftligen att kommunen skulle lägga ner sina anspråk på hans fastighet, helst genom att helt lyfta ut den ur planförslaget.
Trots ett löfte från kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) om snabbt svar hände inte så mycket. Hon och kommunalrådet Lina Bengtsson (M) skrev ett brev till Linus Jepsson och grannen Jan Tillgren, daterat den 29 juni. De förklarar där att det nya styret med S och M är angelägna om att hitta en långsiktig och hållbar lösning för alla inblandade parter och att dialog kommer att ske kring ett antal viktiga frågor.
– Frågan om detaljplanen för reningsverket är en av dessa frågor där vi avser att landa i ett ställningstagande så att du som berörs kan få besked om vad som gäller, skriver de.
Linus Jepsson tyckte inte att han blev mycket klokare och försökte därför nå Lena Wallentheim på telefon för att fråga hur S ställde sig till att köpa hans fastighet.
– Om frågan skulle bli aktuell så kommer den att hanteras av det nya styret genom tekniska nämnden, skrev Lena Wallentheim den 12 juli.
Den 1 augusti mejlade hon åter Linus Jepsson efter att han sökt henne via kommunens kontaktcenter.
– Vi kommer att behandla frågorna under hösten när alla är tillbaka efter ledighet och mötena är igång igen, skrev hon.
Den 14 augusti skrev Linus Jepsson till kommunalråden och tekniske chefen Mats Svensson. Han meddelade då att både han och Jan Tillgren kräver att styret ger bud på fastigheterna.
– Han ser ju samma sak som jag, att de är värdelösa då ni gör anspråk på dem. Kan vi åtminstone sälja kan vi se oss om efter annat boende och slipper denna gisslansituation, skrev Jepsson.
I onsdags såg han plötsligt tekniska nämndens ordförande Urban Widmark (M) komma cyklande in på den lilla skogsvägen utanför huset. Han gick ut för att prata om eventuell försäljning, men Widmark klagade på att en bil stod i vägen och fick sedan bråttom därifrån.
– Det känns ju konstigt att man inte får några reella svar, inte ens när man är på plats och kollar, skrev Linus Jepsson en stund senare i ett mejl till kommunalråden.
Han visste inte då att kommunen samma dag hållit ett möte som gett klartecken för förhandlingar om att köpa bostäderna.
Lena Wallentheim säger till Frilagt att mötet hölls med anledning av budskapet att de boende vill sälja. Vid mötet deltog tjänstepersoner och de styrande partiernas presidieledamöter i miljö- och stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden samt kommunalråd.
Någon diskussion om detaljplaneprocessen blev det egentligen inte. Någon annan grund för inlösen än lukt och smittorisk presenterades inte. Allt handlade om att det nu verkade finnas en vilja från de boende att sälja.
– Miljö- och stadsbyggnadsnämnden var med i diskussionen, men vi kom fram till att detta är det första som måste göras, säger Lena Wallentheim.
Trots att kommunen måste ha ett skäl för att köpa in fastigheter kan hon inte presentera något sådant.
– Om fastighetsägarna själva vill sälja är det väl ett skäl, säger hon.
Urban Widmark säger till Frilagt att det är fastighetsägarna som tagit initiativet och att kommunen kan tänka sig att ha en dialog utifrån en eller flera värderingar som exploateringsavdelningen får beställa. Om fastigheterna ska köpas in behövs beslut i tekniska nämnden. Men där finns inga pengar till detta.
– Vi måste äska från kommunledningen i så fall, säger Urban Widmark.
Rent teoretiskt är han inte säker på att det är tekniska nämnden som ska köpa in fastigheterna.
– Det kanske är Hässleholm Miljö, säger han.
Han betonar att han inte vet vad som sagts tidigare eftersom han är ny som ordförande.
– Men vi har sagt att med tanke på att fastigheterna ligger inom det inre skyddsavståndet på 200 meter så bör kommunen titta på värderingar och ha en dialog med fastighetsägarna, säger han.
Frilagt påpekar att det inte finns något fastställt skyddsavstånd.
– Det inre skyddsavståndet är väl fastställt? Så förstod jag det på planchefen (tillförordnade planchefen Katarina Finyak), säger Urban Widmark och förklarar att han bara fått ett uppdrag.
Han medger att han var utanför Linus Jepssons fastighet för att titta på den.
– Jag var ute på en cykeltur med min fru. Vi cyklade ner till Finjasjön. Cykelbanan går i anslutning till fastigheten, säger han.
– Jag ville se hur fastigheten såg ut.
Han förklarar att bilen blockerade vägen där han tänkt cykla för att komma ner till stigen längs sjön.
– Nu var den tydligen igenväxt.
Om kommunen ska köpa fastigheterna till marknadsvärde lär det kosta några miljoner. Bara en tomt i området nära Finjasjön kan kosta ett par miljoner kronor.
– Detta borde egentligen gå på va-taxan. Planarbetet under dessa tolv år måste ha kostat en förmögenhet, säger Linus Jepsson.
Han ser det som en provokation att ännu mer hassel nyligen röjts bort i området mellan bostäderna och reningsverket.
– De ger sig uppenbarligen inte och kommunen har makt att förstöra hur mycket de vill. Det finns ingen logik och inga regler gäller, säger han.
Både han och Jan Tillgren vill i första hand att kommunen låter dem vara i fred. Försäljning är sista utvägen för att slippa ha en död hand över fastigheten, vilket innebär att värdet sjunker och att det inte går att sälja på öppna marknaden om det skulle bli aktuellt.
– Jag vill bo kvar. Jag är 80 år och en så gammal människa kör man inte från hus och hem. Kommunen har hållit på i tolv år och psykat oss. Det är rent ut sagt för jävligt som de bär sig åt, säger Jan Tillgren.
– Jag har varken ork eller lust att flytta.
Angående värdering påpekar han att det sjönära läget har ett värde som också innebär högre fastighetsavgift. Han är inte intresserad av något skambud som de 400 000 kronor kommunen tidigare erbjöd Linus Jepsson.
Jan Tillgren är övertygad om att det inte är farligt att bo så nära reningsverket. Han har bott här i 25 år och tidigare bodde han ännu närmare. Men han konstaterar att lukten ökat. Troligen är det från slamhanteringen som byggts ut samtidigt som vegetationen mellan den och hans hus röjts bort.
– Jag föreslog att de skulle bygga en vall med vegetation, men de lyssnar inte, säger han.
Däremot har en vall byggts mot villorna vid Ormanäsvägen som undantagits från detaljplaneförslaget.
Berit Önell
Läs mer:
