Länsstyrelsens handläggare leder vargjakten – “ganska administrativ roll”

Länsstyrelsens handläggare leder vargjakten – “ganska administrativ roll”

Det är länsstyrelsens rovdjurshandläggare Tom Espgård som leder skyddsjakten på en varg i Nävlingeområdet. Han ser inget fel med att samtidigt vara jaktledare, handläggare inför beslutet om skyddsjakt och besiktningsman som inspekterat får och hagar efter vargangreppen.

– Nu har jag en ganska administrativ roll, säger han till Frilagt.

På onsdagen kom beskedet att DNA-analys visar att den varg som rev ett får i Nävlinge den 21 juli var samma individ som vid angreppet den 13 juli.

Skyddsjakten inleddes på måndagseftermiddagen efter ett snabbt beslut av länsstyrelsen. Tom Espgård berättar att vargen också observerades i måndags i närheten av gården där den misstänks ha rivit totalt sex får vid fyra olika tillfällen. Men ingen av de utplacerade jägarna sköt mot vargen.

ANNONS

Annons om att annonsera i Frilagt

– Vi är väldigt försiktiga och vill göra rätt. Det ska inte vara för långt håll och den ska vara still, säger Tom Espgård.

Bilden visar karta över skyddsjaktområdet.
Skyddsjakten på vargen i Nävlinge pågår inom det markerade området, under ledning av länsstyrelsens handläggare Tom Espgård. Karta ur länsstyrelsens beslut

Själv har han inte varit ute ännu utan har arbetat med att planera hur jakten ska gå till, men kommer att delta vid behov.

Som jaktledare har han utsett ett 15-tal jägare som deltar i jakten. Cirka tio åt gången sitter på pass i jakttorn och på andra platser i gryning och skymning, de flesta i eller invid hagar med tamdjur.

– Vi har aldrig haft ett så litet jaktområde förut, 450 hektar.

– Ju större område desto större risk att vi tar fel varg, säger Tom Espgård.

Det var hans förslag att jakten skulle läggas upp så här.

Han säger dock att det är juristerna som styr beslut om skyddsjakt.

– Men de har inte de praktiska kunskaperna och det finns inte jättemånga kollegor att diskutera med, säger han.

Bilden visar ett jakttorn.
Vargjakten bedrivs främst från jakttorn. Tornet på bilden är från en annan plats. Foto: Berit Önell

På tisdagen sa Tom Espgård till Frilagt att uppgiften om vem som utsetts till jaktledare vid skyddsjakten inte är offentlig. Men det är fel. Efter att ha konsulterat länsstyrelsens jurister berättar han på onsdagen att han själv fått uppdraget.

– Jag var tvungen att kolla. Jag är inte jättevass på det juridiska. Juristerna sa att det kan vara lämpligt att jag berättar det, säger han.

Han hävdar att han kunde välja själv om han ville berätta eller inte. Men så fungerar inte lagen om offentlighet och sekretess. Frilagt betonar att vi vill veta vad som gäller.

– Det är viktigt att journalistiken är objektiv, säger Tom Espgård då.

Han påstår att han inte fått frågan förut. Men han har varit jaktledare vid en tidigare vargjakt, för tio år sedan, vilket också uppmärksammades i media. Den jakten avblåstes dock eftersom vargen försvann.

Tom Espgård ser inga risker med att han sitter på dubbla stolar.

– Jag har frågat juristerna och de såg inga problem, snarare tvärtom, säger han.

– Jag tillsammans med juristerna resonerar som att det är viktigt att länsstyrelsen tar en plats och ett ansvar och visar att vi är med och styr.

Han påpekar att det vanliga är att andra jaktledare utses, men att dessa också kan bli ifrågasatta eller utsatta för hot. Med en tjänsteman på länsstyrelsen slipper man leta efter någon annan och det går fortare att komma igång med jakten.

Jaktledaren ska i vilket fall ha kontakt med länsstyrelsen varje dag under en skyddsjakt.

– Tjänstemän på länsstyrelsen väljer inte så mycket själva vad de ska göra, vi följer Naturvårdsverkets riktlinjer. Jag har svårt att se varför jag inte skulle vara lämplig, eller någon annan tjänsteman på länsstyrelsen, säger Tom Espgård.

– Det kontroversiella brukar inte vara vem som är jaktledare utan att många tycker att det är fel beslut med skyddsjakt.

Bilden visar en varg som fångats på en av länsstyrelsens viltkameror i Lönsbodatrakten 2018.
Vargen i Nävlinge jagas av ett 15-tal jägare. Bilden visar en varg som fångats på en av länsstyrelsens viltkameror i Lönsbodatrakten 2018.

Tom Espgård säger att det varit mer konflikter kring vargen i Skåne sedan Linderödsreviret etablerades, men tycker nu att ytterligheterna i debatten börjar slipas av.

– De som vill ha noll vargar kommer inte att lyckas och inte heller de som vill ha vargar helt fritt. Alla kommer att tvingas in till mittfåran. För några år sedan kändes det rätt ensamt i mittfåran, nu blir det allt fler där, säger han.

Tom Espgård kallar vargen i Nävlinge “en skadegörande individ”.

– Jag tror att det finns en förståelse för att ta bort en sådan. De flesta vargar är inte problemvargar, säger han.

Han menar att dagens regler för skyddsjakt är väldigt tydliga.

– Vi på länsstyrelsen är enormt fyrkantiga, säger han.

Naturvårdsverket har delegerat till länsstyrelserna att besluta om skyddsjakt och licensjakt. För det södra förvaltningsområdet, inklusive Skåne, har licensjakt i år delegerats för första gången. Vid sådan jakt är syftet att antalet vargar ska minskas.

– Men där finns inga riktlinjer så vi vet inte hur många vargar vi ska ha. I andra delar av landet finns en förvaltningsplan, säger Tom Espgård.

Han berättar att det finns ett mål om 0,5 föryngringar per år i Skåne. I år har det varit nio.

– Men jag tror inte att det är så bra om vi utrotar 8,5 revir i Skåne, säger han.

Han konstaterar att vargens utbredning i Skåne har ökat väldigt snabbt på kort tid. Nu finns här tre kända revir.

– Det är en viss utmaning, säger han.

Idag finns cirka 80 procent av landets vargar i Värmland.

– Egentligen handlar det om att alla måste ta solidariskt ansvar för vargarna. Helst ska de vara jämnt fördelade över landet, men det är inte alltid vargarna lyssnar på det.

– Det finns ett mål om att där det redan är väldigt tätt med varg ska de glesas ut och sedan ska de sprida sig genom naturlig utbredning. I renbeteslandet i norr går det inte att ha varg. Då finns bara ett håll kvar för dem att sprida sig: Söderut.

Tom Espgård beskriver det gångna året i Skåne som besvärligt när det gäller vargangrepp. Reviret på Linderödsåsen, som etablerades 2021, ledde inledningsvis inte till angrepp på tamdjur. Men så finns också ett av landets tätaste bestånd av dovhjort där.

– Det var inga angrepp på tamdjur där på ett och ett halvt år. I augusti förra året var det fyra angrepp. Sedan var det jättelugnt, men igår revs sju får, säger Tom Espgård.

Han förklarar att det är ganska säkert att angreppet i Huaröd på tisdagen inte gjordes av samma varg som i Nävlinge. Avståndet är för långt och Nävlingevargen sågs dessutom i Nävlinge på måndagskvällen. DNA-prov togs även i Huaröd.

På onsdagen kom analyssvaren som bekräftade att angreppet i Nävlinge den 21 juli gjordes av samma varg som dödade tre får på samma gård den 13 juli. Provet från den 24 juli innehöll inte tillräckligt med material för att bestämma vilken individ som rivit det fåret.

Berit Önell

Läs mer:

2023-07-25 Nytt vargangrepp på får i norra Skåne – skyddsjakten pågår

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se