Fem av de sex gängkriminella unga män som dömdes till ungdomsvård eller fängelse för inblandning i sammansvärjningen bakom skjutningen på Skolgatan den 3 oktober 2022 har överklagat. De vill frias och slippa skadestånd, eller i varje fall få lägre straff. Åklagarsidan kräver tvärtom skärpta straff och fällande dom mot ytterligare två personer. Även den skottskadade mannen överklagar, och önskar sig höjt skadestånd.

Bland de nio överklagandena signerade åklagarmyndigheten och diverse advokatbyråer fanns dessutom skadeståndsyrkanden för fyra ytterligare målsäganden. Två som befann sig på platsen och redan beviljats skadestånd av tingsrätten, och två som gick tomhänta ur förhandlingarna. De senare tillhör brottsoffrets kriminella nätverk, och pekades ut som måltavlor i komplotten, vilket berättigar dem till skadestånd, enligt åklagarsidan.

Hässleholms tingsrätt behövde tolv dagars förhandling förlagd till säkerhetssal i Göteborg för att kunna döma männen. Omprövningen beräknas kräva ytterligare fem dagar och ett lika omfattande säkerhetspådrag.

De två åklagarna vill se att en brottsrubricering skärps, från medhjälp till försök till mord till mordförsök, såväl som att hårdare straff utmäts för de flesta, inklusive omvandling av ungdomsvård till fängelse för 17-åringen och 18-åringen. Det begärs däremot inte för 16-åringen, som dömdes för mordförsök för att ha avlossat skotten, och som åklagarna vill döma också för framkallande av fara för annan, det vill säga för att ha utsatt oskyldiga hässleholmare i närområdet för livsfara.

Vidare vill åklagarna att hovrätten också skall döma två personer som frikändes i tingsrätten för medhjälp till försök till mord, såväl som att samtliga inblandade skall dömas för brott mot ytterligare två målsäganden utöver de tre som erkändes skadestånd av tingsrätten.

Fem av sex dömda överklagar

Högst straff, 12 år, fick den 23-åring som pekats ut som huvudsaklig anstiftare till brottet. Åklagarsidan är nöjd, men försvaret anser att tingsrätten i sin bedömning alltför okritiskt accepterat åklagarens tolkning av sambandet mellan en chattkonversation och dådets utförande.

– Med hänsyn till att [han] var häktad med restriktioner har han varit helt ovetande av vad som hänt. Oaktat förhållandet har tingsrätten funnit att skjutningen har ägt rum i enlighet med instruktioner som han gett innan han frihetsberövats, skriver advokat Carl Hofendahl.

Advokaten till den 17-åring som dömdes till tre års ungdomsvård för att ha agerat anstiftare i 23-åringens frånvaro menar att tingsrättens bedömning aldrig tog hänsyn till hans förklaring. Han deltog visserligen i komplotten, men hade endast för avsikt att skrämma offret.

– I anslutning till detta har han således avsett att lämna ”tips och råd” kring hur det kunde gå till att skrämma det tilltänkta offret. Tingsrätten har felaktigt antecknat att [han] ”dock uppgett att alla meddelandena som har skickats har syftat på narkotikaförsäljning samt hantering av narkotika”, skriver advokat Andreas Ljungberg.

Den 16-åring som enligt tingsrätten avfyrade vapnet och som dömdes till tre års ungdomsvård vill gärna frias från gärningen, och invänder mot åklagarens yrkande att han bör dömas också för framkallande av fara för annan.

Advokaterna till de två personer som dömdes för medhjälp försöker också få till en friande dom i hovrätten.

– Åklagaren har, mot [min klients] förnekande, inte styrkt åtalet. Åklagaren har inte heller förmått motbevisa påståendet om en alternativ gärningsman, skriver 17-åringens försvarsadvokat Zeke Junström.

– [Han] har inte befunnit sig på platsen för den åtalade gärningen. Han har inte varit införstådd med vad som skulle hända och han har inte sympatiserat med någon brottsplan, skriver 18-åringens advokat Soroush Shahram.

Alla fem yrkar också att skadestånden till målsägandena bör avslås, eller i varje fall sättas ned.

Kriminella vill ha höga skadestånd

Två personer ur den skottskadade mannens gäng som befann sig i närheten fick 200 000 kronor i skadestånd av tingsrätten. En av dem yrkar på höjning till 225 000.

Åklagarna yrkar också på att två ytterligare målsägande, som befann sig någon annanstans, men var tilltänkta måltavlor för dådet, skall räknas som brottsoffer. Bara en av dem vill dock yttra sig till hovrätten.

– Han har omfattats av den personkrets som varit måltavla för det planerade dådet och var en av de utpekade måltavlorna under planeringen och förberedelserna. Det är endast en tillfällighet att han inte var på plats vid mordförsöket, skriver advokat Ebba Bonair.

Han yrkar på 200 000 kronor i skadestånd.

Målsäganden som skottskadades svårt ansluter sig till åklagarens överklagande, men vill också att skadeståndet i kränkningsdelen skall höjas från 250 000 till 300 000 kronor.

– Detta utifrån att försvårande omständigheter har förelegat, såsom att angreppet har varit ett bakhåll, att målsäganden har inte haft möjlighet att värja sig eller försvara sig samt att han orsakades en livshotande skada, skriver hans målsägandebiträde Maria Grosskopf.

Utöver detta begär han fortsatt 64 800 kronor ersättning för lyte, det vill säga ett missprydande ärr, och 20 480 kronor för sveda och värk.

Målsäganden lever enligt egen uppgift fortfarande i skräck, och borde inte behöva företräda sig själv i hovrätten. Därför ansöker han om att få behålla sitt målsägandebiträde i hovrättsförhandlingarna.

– Detta dels utifrån att det rör mycket allvarlig brottslighet, dels utifrån att målsäganden känner oro. Därtill finns en hotbild mot målsäganden som gör att han endast vågar ha kontakt med undertecknad. Det är inte troligt att åklagarna kommer att kunna få kontakt med målsäganden, vilket kan vara nödvändigt i processen, skriver Maria Grosskopf.

Även de kriminella män som inte skadades begär med likartade motiveringar målsägandebiträden via sina advokater.

Jonathan Önell