Personalen på Hässleholms kommuns äldreboenden har inte tillräcklig kompetens och behärskar det svenska språket för dåligt. Läkemedelshanteringen är inte patientsäker. Dokumentation och vård i livets slutskede följer inte regelverket. Det finns inte en sådan kontinuitet i personalgruppen som främjar en god vård.

Inspektionen för vård och omsorg riktar allvarlig kritik mot Hässleholms kommun i den nationella granskning av äldreboenden som inleddes i början av coronapandemin. Kommunen har förklarat att åtgärder till stor del redan är vidtagna eller planerade, något som dock inte ändrat IVO:s bedömning.

IVO har granskat medicinsk vård och behandling på äldreboenden i alla kommuner i landet. Personal och ledning har fått besvara enkäter, patienter har intervjuats, journaler har granskats och tillsyn har gjorts på plats.

– Det nationella tillsynsresultatet visar att det finns stora brister inom medicinsk vård och behandling på särskilda boenden, skriver IVO.

Bristerna i många kommuner är liknande de i Hässleholm som dock sticker ut på flera områden.

– Den personal som gör medicinska bedömningar har inte tillräcklig kompetens för arbetsuppgiften och behärskar inte det svenska språket i tillräcklig omfattning, skriver IVO i sitt beslut om Hässleholms äldreboenden.

IVO bedömer att detta utgör en patientsäkerhetsrisk och medför att kommunen inte säkerställer att lagens krav på god vård uppfylls. Många livsavgörande bedömningar av patienter på särskilt boende görs av den personal som har den lägsta utbildningsnivån och dessutom är tillgången till läkare ibland otillräcklig. Sjuksköterskorna gör inte heller alltid bedömningar av patienters hälsotillstånd på plats när det skulle behövas.

Språkkunskaper en förutsättning

En del av kompetensbristen handlar enligt IVO om att vård- och omsorgspersonal har för dåliga kunskaper i svenska språket.

– Språkkunskaper och förmåga att kommunicera både skriftligt och muntligt är en förutsättning för patientsäkerheten, skriver IVO.

IVO påtalar att det är arbetsgivaren som vid rekrytering måste ställa krav på kvalitet och kompetens.

När det gäller tillgång till läkare är det regionens ansvar att avsätta de resurser som krävs. Men IVO påminner om att om regionen inte uppfyller sina skyldigheter har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för det från regionen.

Hässleholms kommun har en hög andel sjuksköterskor som upplever att tillgången till läkare är otillräcklig, 74 procent, vilket enligt IVO skiljer sig anmärkningsvärt från resultatet för Skåne på 45 procent och för riket på 46 procent. Journalgranskningen ger dock motsatt besked, i Hässleholm har 25 procent av patienterna inte en dokumenterad läkarkonsutation en vanlig månad, jämfört med 35 procent i Skåne och 34 procent i riket.

92 procent av sjuksköterskorna i Hässleholm ser patientsäkerhetsrisker avseende hur många patienter den enskilda sjuksköterskan ansvarar för, jämfört med 65 procent i Skåne och 63 procent i riket.

91 procent i Hässleholm ser patientsäkerhetsrisker på grund av personalens kunskaper i svenska, jämfört med 81 procent i Skåne och 87 procent i riket.

Men när patienter intervjuades uppgav de att de alltid eller oftast förstår vad vård- och omsorgspersonalen säger och att vård- och omsorgspersonalen alltid förstår vad patienterna säger. En patient uppgav att man ibland kan behöva fråga om några gånger.

IVO ser risker med att alltför många personer är inblandade i patientens vård.

– Bristande personalkontinuitet, med personal som inte sedan tidigare känner patienten, i kombination med bristande dokumentation, utgör en riskfaktor för patientsäkerheten. Om det saknas en tydlig dokumentation och planering för patienten finns risk för att rätt åtgärder inte vidtas om patienten blir försämrad.

Läkemedel på delegation en patientsäkerhetsrisk

85 procent av sjuksköterskorna i Hässleholm ser patientsäkerhetsrisker kopplat till läkemedelsdelegering, jämfört med 49 procent i Skåne och 56 procent i riket.

Enligt enkäten med sjuksköterskorna utför vård- och omsorgspersonalen oftast delegerade insatser på ett patientsäkert sätt. När det brister beror det vanligtvis på slarv och stress. Det händer också att personal inte läser ordinationsunderlaget. Brister leder till samtal och i vissa fall dras delegeringen tillbaka. Det förekommer samtidigt påtryckningar från enhetschefer mot sjuksköterskor att delegera mer.

IVO konstaterar att det inte i journalerna går att utläsa att lagstadgade brytpunktssamtal genomförs inför vård i livets slutskede. Men vid inspektionen på plats framkom att sådana samtal erbjuds patienter och/eller närstående.

Kommunen planerar inte tillräckligt för att personal ska kunna vaka hos döende patienter. 25 procent av sjuksköterskorna i Hässleholm uppger att planering för att patienter inte ska avlida ensamma endast sker sällan eller ibland. I Skåne och i riket är andelen åtta procent.

Omsorgschefen: Klart att det inte är bra

Åsa Ollerstam Lundh, omsorgschef i Hässleholms kommun, kommenterar IVO:s beslut.

– Det är väl klart att det inte är bra med den kritiken. Sedan vet jag att vi har digra åtgärdsplaner pågående och även planerade. Vår MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) konstaterade att vi har ju åtgärder för i princip alltihop. Det känns bra, men vi hade önskat att det gått fortare, säger hon till Frilagt.

Hon kan inte svara på hur lång tid det ska ta innan det blir resultat av åtgärderna, som föranletts av tidigare kritik från IVO.

– Självklart har vi gjort förflyttningar i kvalitet, säger hon.

Hon påpekar att inspektionen också har pågått under lång tid.

Föreslår ni inte några nya åtgärder med anledning av den här kritiken?

– Jag vet inte. Men vi har bland annat rekryterat en person som ska hålla ihop arbetet med kompetensförsörjning och utbildning, säger Åsa Ollerstam Lundh.

Hon konstaterar att effekterna av denna rekrytering kommer att ta viss tid. På samma sätt är det med den översyn av avtalen med vårdcentralerna som pågår. Det handlar både om läkarmedverkan på äldreboendena och att sjuksköterskorna ska kunna få hjälp och stöd vid behov.

– Vi har tagit ett samlat grepp och försökt strukturera upp och fördjupa, säger Åsa Ollerstam Lundh.

Hon hoppas att den digitala delegeringsutbildning som är inköpt ska förbättra läkemedelshanteringen.

– Man kan gå den hur många gånger som helst och sedan göra provet när man känner sig säker, säger hon.

MAS: Brister i patientsäkerhetskultur

Omsorgsförvaltningens svar till IVO skulle vara inne senast den 13 juni, men är redan inskickat. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Birgitta Ljungbeck skriver där bland annat att en god förbättring skett efter tidigare lex Maria-anmälningar om att sjuksköterskor inte besöker patienter på jourtid. Hon konstaterar att de sjuksköterskor som prioriterar att besöka patienter på jourtid också hinner med det. Därmed förefaller det inte vara förutsättningarna för sjuksköterskorna att bedöma patienten på plats som brister.

– Åtgärder för att säkerställa att alla sjuksköterskor tar det medicinska ansvar som krävs inom ramen för yrkeslegitimationen har vidtagits och är fortfarande pågående samtidigt som ytterligare åtgärder planerats. Detta går också att härleda till brister i patientsäkerhetskulturen och brist i medicinsk kompetens, skriver Birgitta Ljungbeck.

En referensgrupp för kvalitet och utveckling har startat. En del i fortbildning för sjuksköterskor var föreläsningsdagar nyligen med välkände professorn och överläkaren Yngve Gustafson om åldrandets komplexitet.

Av svaret framgår att 60 undersköterskor har gått utbildning för att stärka den medicinska kompetensen. Nya tjänster som specialistundersköterskor är på gång. Tre demensboenden ska bli stjärnmärkta efter att minst 80 procent av personalen gått igenom en utbildning i fyra steg.

Kommunfullmäktige beslöt i höstas att omsorgen ska säkerställa tillräckliga språkkunskaper både vid nyrekryteringar och för redan anställd personal. Språkombud ska införas på varje arbetsplats.

Genom projektet “heltidsresan” ska alla erbjudas heltidsanställning, vilket väntas förbättra kontinuiteten. Antalet bemanningssjuksköterskor har minskat och ska minska ytterligare genom att kommunen startar en egen resurspool med sjuksköterskor.

Berit Önell