Det så kallade Dansbandet där sex ledande Hässleholmspolitiker informellt tog upp viktiga frågor var Sverigedemokraternas styrmodell. Enligt kommunstyrelsens ordförande Hanna Nilsson (SD) finns liknande grupper i många andra kommuner.

Enligt expertisen är det inte olagligt eller odemokratiskt med informella politiska grupper, så länge de inte fattar formella beslut.

– Det finns en ordning för hur beslut ska fattas, säger Johan Wänström, universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier vid Universitetet i Linköping.

De som ingick i Dansbandet var Hanna Nilsson och Ulf Berggren från SD, Lina Bengtsson och Stefan Larsson från M samt Christer Caesar och Simon Berneblad från KD. De hade veckovisa möten utan protokoll.

Sedan gruppen och de nya ledamöterna i nämnderna tillträdde den 1 januari verkar flera beslut ha fattats i en annan ordning än den vanliga. SD:s löfte om att renovera Sösdala simhall förbyttes utan att något beslut fattats i ett besked om rivning. Montessoriskolan skulle enligt ett pressmeddelande utökas till dubbla elevantalet och flytta till före detta tidningshuset på Väpnaregatan, utan att beslut fattats. Efter protester från allmänheten är flytten inte längre aktuell.

Dagliga verksamheten Ge och Få skulle tvingas flytta till en betydligt sämre och mindre lokal utan formellt beslut. Pengar avsattes till “lokalförändring” i budgeten, oklart vem som bestämt vad det innebar i praktiken. Omsorgens ansvariga fick inga svar. Men troligen kommer Ge och Få efter kraftig kritik och en riskanalys att erbjudas en bättre lösning på lokalproblemet – som inte varit ett problem om inte kommunen lovat en ideell förening, Modelljärnvägsföreningen, att ta över en del av nuvarande lokaler.

Verksamhetschef Malena Sylwan har inte hört talas om Dansbandet, men är frustrerad över att underlag inte tagits fram och legat till grund för beslut som brukligt. Hon vet inte heller vem som fattat beslut om vad.

– Jag känner inte riktigt som att det här var det som var tanken med demokratin, säger hon.

Den planerade renoveringen av korttidsboendet Lyckåsa i Bjärnum stoppades plötsligt, ytterligare ett exempel utan känt underlag.

Oppositionsrådet Lena Wallentheim (S) blev bekymrad över det nya arbetssättet där hon upplevde att oppositionen fick mindre inflytande än någon gång tidigare under alla år hon varit engagerad i politiken.

– Det som oroar lite grand är när de går ut med beslut som inte är tagna. Det är de själva som kallar sig dansbandet. Jag skulle aldrig kommit på något sådant, säger hon.

Hon tycker att hon fått information på konstiga sätt.

– Vissa saker kom till ytan när de skickade ut pressmeddelande. Försöker de passera beslutsgången? I min värld kan det inte vara sex personer som sitter och kommer överens och sedan är det så. Man måste ändå köra den demokratiska gången, säger hon.

Hon berättar att hon försökt prata med Hanna Nilsson om saken.

– Jag har sagt, men snälla Hanna jag har aldrig ifrågasatt att ni har en majoritet, era beslut kommer att gå igenom. Men det innebär inte att ni inte behöver följa beslutsgången. När de går ut så i förväg är det klart att det blir opinion. Människor som berörs blir oroliga, upprörda och arga. Sedan tas besluten tillbaka på grunder som borde varit kända tidigare.

– För mig är det helt uppåt väggarna, någon slags maktfullkomlighet.

Enligt Hanna Nilsson fattas inga formella beslut i Dansbandet.

– Det viktigaste var att det blev en förankring i alla tre partier i alla frågor, säger hon.

– Vi var utsedda av partierna till att ta de stora och strategiska besluten.

Hon förklarar att de flesta frågorna skulle behandlas först i Dansbandet.

– För oss var det väldigt viktigt att det först kom upp där och sedan förankrades i ordförandegruppen, kommunstyrelsegruppen eller kommunfullmäktigegruppen. Jag tar aldrig ett enda beslut utan att fråga minst en person till.

– Det vi går ut med ska vara så väl förankrat att det ska gälla, säger hon.

Hon medger att allt inte blivit rätt.

– Den interna kommunikationen har brustit lite, till exempel i skolfrågorna, säger hon och lägger sedan till även den externa kommunikationen, mot media och allmänhet.

Hon anser att det är bättre att tjänsteorganisationen inte blir involverad förrän politikerna i den lilla gruppen gått igenom ärendena.

– Det är inte alltid tjänstemännen vet vilka frågor vi vill ha svar på, säger hon.

Samtidigt har kommunen beslutat att införa en annan styrmodell, så kallad tillitsbaserad styrning, som skulle kunna komma i konflikt med detta synsätt. Revisorerna tar upp den i sin granskning av kommunens årsredovisning 2022. De konstaterar att politikerna ska ägna sig mer åt inriktningsfrågor än detaljbeslut och låta tjänsteorganisationen avgöra operativa frågor. Det har enligt revisorerna inte gått så bra hittills för Hässleholmspolitikerna.

– Samtidigt tas fortsatt initiativ på politisk nivå i enskilda frågor utan tillräckliga underlag eller beredning, skriver de.

Hanna Nilsson säger att den tillitsbaserade styrningen är en helt annan sak.

– Jag håller med revisorerna om att vi måste bli bättre på vad vi ska rota i, säger hon.

– Dansbandsgruppen fattar inga formella beslut, men beslut om var beslut ska fattas.

Hon förklarar att frågor som inte är så stora skickades till nämndsgruppen.

– Men om det till exempel är fråga om nedläggning av en skola går den till kommunfullmäktigegruppen så att alla är med och beslutar.

Innan ett ärende skrivs fram ska det enligt Hanna Nilsson ha “gått hela vägen”.

– Grundtanken är att man aldrig ska skriva fram ett ärende som inte blir av.

– Allt ska vara utrett innan man överhuvudtaget offentliggör ett ärende.

Men utredningar blir offentlig handling när de är upprättade eller inkomna?

– Ja, det är klart. Men vi vill inte i förväg få ut hur politikerna ställer sig.

Hanna Nilsson ville därför inte heller att handlingar inför sammanträdena skulle publiceras på kommunens hemsida för tidigt.

– Vi tycker att det är viktigt att vi innan vi går ut med en massa handlingar kan berätta hur vi tänkt, säger hon.

Är det inte viktigt att ta fram underlag innan alllt är bestämt?

– Jo, vår interna styrmodell innebär att om det är förankrat i gruppen är det redan klart att gå ut med. Men oppositionen får inte information förrän i handlingarna. Oppositionen vill ha insyn innan, säger hon.

Såg du inte en risk att ni bestämde er för tidigt?

– Absolut inte. Det är en lyx att vi kan gå ut i god tid och berätta vad som ska hända. Vi vill att invånarna ska ha god insyn i det vi gör.

Stefan Larsson beskriver Dansbandet mest som ett diskussionsforum.

Han anser inte heller att besluten gick för snabbt.

– Snabbt har det inte gått. Eventuellt skulle det ha kunnat fördröja någon process, men jag upplever inte att det gjort det, säger han.

Han ser fördelar med att politiska ärenden som partierna inte är överens om kan diskuteras innan de kommer upp i en nämnd.

– Det finns fördelar, bland annat tidigare inflytande. Men i vårt parti var vi inte vana vid det här sättet att arbeta, säger han.

Den risk han såg var om Dansbandets medlemmar inte skulle gå vidare med informationen till sina grupper.

– Så länge vi tar allt vidare är det en mer demokratisk process, säger han.

Johan Wänström, universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier vid Universitetet i Linköping, vill inte recensera en enskild kommuns styrning. Däremot kan han uttala sig allmänt.

– Generellt är det ofta så att politik skapas informellt och diskuteras fram. Men fortfarande måste det fattas formella beslut. En första diskussion kan ske informellt, sedan ska det finnas möjlighet till insyn, granskning och överklagande. Det är en grundläggande demokratisk ordning, säger han.

Han förklarar att utvecklingen i de flesta kommuner under en längre tid gått mot en centralisering av makten. Kommunallagen har också ändrats så att kommundirektören gått från att vara en samordnare till chef över alla förvaltningschefer och kommunstyrelsen har fått en mer övergripande roll där uppdraget att ha uppsyn över nämnderna stärkts.

Det betyder inte att besluten kan fattas hur som helst.

– I formell mening ska det finnas en beslutsordning som säger vem som har rätt att besluta i olika frågor. Det är en central del av en byråkratisk ordning, säger Johan Wänström.

– En kommun är en politiskt styrd organisation. Men det finns en ordning för hur beslut ska fattas.

Han kan förstå syftet med “dansbandet” i Hässleholm.

– Intrycket är att den här gruppen vill styra agendan. De vill kunna driva sina frågor och vara först på bollen. I sig är det ingenting som hindrar det, om sedan bara beslutsvägarna är som vanligt. Jag skulle dessutom vilja säga att det är ganska vanligt med den sortens informella kanaler.

Han menar att det inte är något fel eller odemokratiskt med att politik diskuteras och formuleras i informella sammanhang, men att det samtidigt behöver finnas formella planerings- och beslutsarenor som är transparenta och förutsägbara. Båda arenorna är viktiga i en demokrati

– Det är en demokratisk princip att allmänheten ska få tillgång till formellt beslutsmaterial. Förutsättningarna för att fatta beslut måste komma ut innan. Annars blir det ingen insyn, ingen möjlighet att granska.

Att ansvarsutkrävandet är tydligt är viktigt.

– Det måste vara tydligt vilka som är ansvariga.

Johan Wänström konstaterar att byråkratin gör att beslutsprocessen tar längre tid.

– Utvecklingen mot mer centralisering kan innebära ett demokratiskt problem, samtidigt finns fördelar, det skapas handlingskraft. Det är ingen idé med demokratin om man inte kan göra något. Det är en balansgång, säger han.

Berit Önell

Läs mer:

2023-05-03 ”Dansbandet” fortsatte dialogen efter kommunstyrets kollaps