Omfattande avverkningar har skett kring reningsverket i Hässsleholm, trots att vegetationen skulle skydda mot lukt. Syftet är inte bara att upplaget för bearbetning av massor ska utökas till det dubbla. Hässleholm Miljö AB har också börjat bredda vägen dit eftersom miljökontoret utreder bullerstörningar från de många transporterna. Men bullret ökar i takt med avverkningarna. Bolaget svarar Frilagt att all mark innanför det omstridda stängslet är verksamhetsområde, trots att länsstyrelsen slagit fast att även natur där allemansrätten gäller hägnats in.

Enligt ett pressmeddelande från Hässleholm Miljö den 27 januari skulle avverkningar ske för att anlägga upplaget där massor ska bearbetas för återanvändning i olika va-projekt. Men upplaget har varit i bruk länge. Nu handlar det om en utökning. När den är färdig kan 30 000 ton schaktmassor mellanlagras.

Bolagets marknadschef Emma-Karin Trygg Vincic förklarar att bearbetningen pausades i väntan på tillstånd.

– Vi har endast mellanlagrat och fört ihop massor, inte hanterat. Det börjar vi med till våren, sa hon.

Siktning av massor pågick i alla fall under februari. Avverkningarna för en utökning av upplaget verkar nu klara, men träd har också fällts och undervegetation röjts i dungar nära upplagsplatsen, kring slamomrörarna där risken för lukt är påtaglig och intill vägen mellan bostäderna och reningsprocesserna.

Upplaget användes länge olagligt innan det godkändes av miljöavdelningen genom en så kallad anmälan om miljöfarlig verksamhet. Därför fick bolaget betala företagsbot för olovlig miljöverksamhet. Sedan dess har miljö- och stadsbyggnadsnämnden också legaliserat anläggningen genom att ge bygglov och marklov. Men någon sanktionsavgift för olovligt byggande har det inte blivit ännu. Detta är inte första gången massor hanteras olagligt vid reningsverket. 2015 handlade Frilagts första avslöjande om förorenade järnvägsmassor från Trafikverket som skulle använts till en vall mot Finjasjöns översvämningar.

I utredningen om det nya upplagets lämplighet påtalar kommunekologen att det på kommunens mark norr om upplaget finns en bokebacke med äldre träd som enligt kommunens skogsbruksplan ska lämnas orörda, så kallad natur orörd, NO. Detta har inte följts då undervegetationen röjts bort. Däremot kommer inte timmerlassen med bokstockar som körts ut från området från backen.

Ett villkor för verksamheten på upplaget är att bullernivåerna följs vid de närliggande bostäderna. Men miljökontoret gjorde inga bullermätningar innan upplaget godkändes, trots att närmaste grannen Linus Jepsson meddelade att han redan uppmätt för höga nivåer. Sedan dess har transporterna ökat och i januari gjorde han en anmälan om störande buller. Miljökontoret har bett Hässleholm Miljö svara på klagomålet. Svaret blev i första vändan att hålor efter klagomålet har lagats och att vägen ska förbättras ytterligare.

– Vägen verkar sämre än någonsin. Bullret har ökat, säger Linus Jepsson.

Han konstaterar att skogen mellan bostäderna och reningsverkets processer glesats ut och att man börjat bredda vägen. Han befarar att både lukt och buller kommer att öka. Samtidigt fortskrider luktundersökningen som ska visa hur bostäderna påverkas av närheten till reningsverket. Den är en del av detaljplaneprocessen där Linus Jepssons och Jan Tillgrens bostäder föreslås rivas.

”Det får räcka nu”

– De använder allt det här mot mig. De får sluta hugga i det här området och sluta göra anspråk på min fastighet. Det får räcka nu, säger Linus Jepsson.

– Samma bolag som driver detta mot mig avverkar mer och mer vegetation. Ju mindre skydd mellan mig och reningsverket desto större är sannolikheten att de driver igenom att bostäderna ska bort. Jag är inte road att detta.

Det är inte heller Jan Tillgren. Men han har en idé.

– Innanför staketet kunde de lagt en vall, det hade löst både buller och lukt. De kunde satt vegetation på toppen. Det hade löst alla problem. Sedan hade de inte behövt mäta buller och lukt och vi kunde få vara ifred, säger han.

Kan bli planteringar utanför staketet

Linda Arvidsson, enhetschef för kommunikation på Hässleholm Miljö, förklarar att detaljplanen kan kräva växtlighet runt anläggningen för att minska buller, lukt och “optisk förorening”.

– Vår förhoppning är att även kunna utföra planteringar utanför staketen, skriver hon.

Hon svarar inte på varför befintlig växtlighet tas bort om det kan bli aktuellt att plantera ny, mer än att beslut ännu inte är fattat. Enligt förslaget till detaljplan ska befintlig växtlighet vara kvar.

Linus Jepsson anser att miljönämnden aldrig borde ha godkänt vägen till upplaget. Istället borde lastbilarna fått köra andra hållet, på den nya väg som ändå byggts längs stängslet för att par år sedan. Även då avverkades skog, inklusive en del gamla hålträd och schaktning skedde på baksidan av den bevaransvärda kullen.

– Den här vägen är längre, det kostar mycket för varje lastbil. Men de behöver väl inte vara ekonomiska, säger han.

”Den väg som är bäst lämpad”

Hässleholm Miljö försvarar valet av transportväg.

– Vi har tagit alla alternativ i beaktning och valt att använda den väg som är bäst lämpad för att klara belastningen från transporterna, skriver Linda Arvidsson.

Hennes kollega Johan Aspegren fyller i att den andra vägen hade krävt stora markarbeten för att klara tyngden av lastbilarna.

Miste rätten till vägen

Linus Jepsson påpekar att en del av den väg som nu används dessutom upphävdes i en lantmäteriförrättning 2017.

Kommunens mark- och exploateringschef Jonatan Jeppsson Norberg hävdar att det inte stämmer.

– Det beror antagligen på något missförstånd. Det som skedde för ett antal år sedan var att marksamfälligheten där den faktiska, fysiska vägen låg togs bort. Men detta påverkar bara vem som juridiskt äger vägen, skriver han i ett mejl till Frilagt.

Ägandet övergick från samfälligheten till respektive fastighetsägare, i detta fall kommunen som tidigare var en av många delägare.

Enligt handlingarna miste Hässleholms vatten rätten till vägen när kommunen tog över ägandet. Ett servitut skapades för att bolaget skulle ha utfart till Hovdalavägen.

– Avvecklingen av den samfällda vägen ersattes inte med några vägrättigheter i lantmäteriförrättningen vid Hässleholm 89:15, svarar lantmäterichef Henrik Johansson när Frilagt frågar om vägens status idag.

Linda Arvidsson svarar att tanken är att vägen fortsatt ska användas för transporter till och från upplaget. Hon instämmer i att skicket är dåligt och att åtgärder behövs.

– Samtidigt kan det vara bra att veta att där finns ingen allmän väg längre, men det betyder inte att markägaren och verksamhetsutövaren, det vill säga kommunen och HMAB, inte får köra på den, skriver hon.

Nytt avtal om nyttjanderätt på kommunens mark

Men hon menar att vägen kan användas eftersom den ligger inom det område som bolaget har nyttjanderätt för. Dessutom förklarar hon att marken innanför staketet är att betrakta som verksamhetsområde för reningsverket med tillhörande funktioner. Men länsstyrelsen har tidigare tydligt slagit fast i skriftväxling med bolaget att allemansrätten gäller för de inhägnade naturområdena. Enligt Naturvårdsverket får sådan mark inte hägnas in om det inte finns ett godkänt syfte och länsstyrelsen har inte heller godkänt staketet, däremot prioriterat ner ärendet och därför varken krävt att staketet ska tas bort eller att övergångar byggs. Fortfarande krävs samråd om större förändringar av naturmiljön i området.

– När det gäller skogligt arbete behövs inget samråd med länsstyrelsen och det är det som vi hittills gjort, skriver Linda Arvidsson.

Hon berättar att en del av avverkningarna ska förbättra vägens radie och siktförhållanden.

Miljöchef Torbjörn Håkansson verkar förvånad över att den längre vägen valts för transporterna. Men det har inte förts någon dialog om annan körväg och han vet inte om det kan bli aktuellt.

– Det är en del av framtida utredning i ärendet, förklarar han.

Reningsverkets anläggningar ligger på mark som ägs av Hässleholm Miljö. Men 2021 sattes det höga staketet med taggtråd överst upp kring ett betydligt större område, till stor del på kommunägd mark. De staket som tidigare fanns kring processerna togs bort.

Kommunen upplät mark till staketet genom ett markanvisningsavtal som gav bolaget rätt att köpa marken när detaljplanen för reningsverket blir klar. Men detaljplanen drog ut på tiden och markanvisningsavtalets giltighet gick ut. Nu har istället både ett nyttjanderättsavtal och ett markanvisningsavtal tecknats.

Medvetet öppet för tolkning

Nyttjanderättsavtalet, som gäller sedan den 3 januari, säger att dess huvudsakliga syfte är att tillfälligt trygga rätten till “skalskyddet”, alltså staketet. Ändamålet beskrivs som “Område för reningsverk och därmed jämförbar verksamhet”. Det kostade 20 000 kronor i engångsavgift, men ger ingen rätt för bolaget att göra något annat än att bedriva befintlig verksamhet och upphäver inte andra lagar och regler.

– Det är medvetet öppet för en viss mån av tolkning för att inte i onödan inskränka användningen för mycket, förklarar Jonatan Jeppsson Norberg.

Enligt avtalet får ingen avverkning ske utan jordägarens tillstånd och samråd med tekniska förvaltningen. Det gäller även växtlighet som behöver tas bort i enlighet med bygg- eller marklov eller för att säkra skalskyddet.

Johan Aspegren skriver till Frilagt att den större avverkningen som utökar upplaget bekostas av kommunen och utförs av Sydved. Kommunen får då även intäkterna.

Han förklarar att det rensats bort grenar utmed vägen inne på området för att underlätta för lastbilstransporterna.

– Det är ren skötsel och förenligt med nyttjanderättsavtalet i överenskommelse med tekniska förvaltningen, skriver han.

Jonatan Jeppsson Norberg, som juridiskt företräder kommunen som markägare, känner inte till att vägen till upplaget breddas.

– Om de vill bredda vägen på kommunens mark så behöver de givetvis ta den dialogen med oss, skriver han.

Han återkommer på telefon efter att ha talat med Hässleholm Miljö.

– Om det blir något av bullerfrågan kan de tänka sig att asfaltera. Men såvitt jag vet finns inga planer på att asfaltera eller bredda vägen i dagsläget, säger han.

Han ser ingen anledning för kommunen att agera angående staketet utan kommunikation från ansvarig myndighet. När det gäller skog hänvisar han till Christer Söderling som varken svarar på telefon eller mejl.

Håller reningsverket om ryggen

Jonatan Jeppsson Norberg tycker inte att det är bra med olovligt användande av kommunal mark.

– Men när det gäller reningsverket är det klart att vi håller dem lite om ryggen, sa han till Linus Jepsson som spelade in samtalet.

Till Frilagt säger Jonatan Jeppsson Norberg att han menade att man inte kan flytta eller stänga reningsverket utan måste värna om dess samhällsviktiga verksamhet. Men det var inte vad som sades på inspelningen.

Berit Önell