Sjukvården varnar nu för allvarliga följder av att stänga LSS-boendet för personer med psykiatriska funktionsnedsättningar på Österåsgatan i Hässleholm. Enligt en skrivelse till kommunen från ledningen för sjukhusets psykosmottagning är risken stor att patienter blir sjukare och får ett mer omfattande vård- och stödbehov. Situationen kan även bli livshotande med ökad risk för suicid.

Inspektionen för vård och omsorg håller inte heller med kommunen om att en varaktig psykisk funktionsnedsättning som lett till LSS-placering skulle kunna bli “sekundär” med tiden. En flytt till boende avsett för personer med helt andra behov skulle dessutom kunna dömas ut vid en tillsyn.

Politikerna i arbetsutskottet fick inte ta del av någon konsekvensbedömning innan de fattade beslut.

Frågorna från patienter, anhöriga, gode män och personal är många efter beslutet i omsorgsnämndens arbetsutskott i fredags.

– För dem som bor här är en flytt inte en förändring, det är ett trauma, säger en av de anställda på Österåsgatan.

Enligt hen har ingen som arbetar nära de boende varit involverad förslagets utformning.

– Då kan man inte göra en konsekvensanalys, det blir rena spekulationer.

Verksamhetschefen har enligt personalen aldrig satt sin fot på boendet.

Enligt förslaget ska boendet stänga senast vid halvårsskiftet i år, trots att hyreskontraktet gäller till den 30 september 2026 med en hyra på cirka 700 000 kronor per år. Hyreskostnaden efter stängningen blir alltså över två miljoner kronor om avtalet inte kan förhandlas om.

God man kan inte hjälpa utan information

Annjeli Elvirsson, god man för en av de boende, förstår inte att det kan gå till så.

– Här har man inte på något sätt frågat de boende vad de tycker och vi ställföreträdare kan inte föra deras talan för att vi inte fått information. Vårt uppdrag är att “sörja för person”, men hur ska vi kunna göra det?

Hon har tagit reda på det hon kunnat själv genom att läsa kommunens handlingar och tidningsartiklar. Vid fredagens sammanträde avhandlades även verksamhetsberättelsen för 2022 och av underlaget framgår att behovet av LSS-boende för unga med utvecklingsstörning väntas öka om bara ett par år eftersom många särskoleelever då behöver flytta ut. Dessutom har många bott hemma hos sina föräldrar, trots rätt till LSS-boende, och kan behöva flytta ut.

– Personer med neuropsykiatriska funktionshinder blir nu väldigt oroliga och ångestfyllda inför en situation som kanske inte hade behövt uppstå om man tänkt lite vidare och längre fram, säger Annjeli Elvirsson.

Hon befarar att både byte av bostad och själva flytten kan innebära en försämring av livsvillkoren för de berörda.

Kommunen har inte samverkat med Region Skåne

Läkaren Pernilla Bask vid psykosteamet på Hässleholms sjukhus är av liknande uppfattning.

– Jag motsätter mig en sådan flytt då det med stor sannolikhet kommer att inverka menligt på de boende, skrev hon till omsorgsförvaltningen i ett klagomål som nådde omsorgsförvaltningen redan den 24 januari, en och en halv vecka före beslutet.

Varken tjänstepersoner eller politiker verkar ha tagit till sig av hennes larm. Nu har även hennes chefer skickat en skrivelse till kommunen. De påtalar att de ser allvarligt på att flytten inte är kommunicerad i något samverkansforum och inte heller riskbedömt, trots att detta ansvar åligger både kommunen och regionen “för att vi ska kunna arbeta långsiktigt och säkerställa att alla får god livskvalitet i enlighet med hälso- och sjukvårdsavtalet”.

Enhetschef Therese Åkergren och verksamhetschef Peter Södergren vid vuxenpsykiatrimottagningen Hässleholm-Kristianstad berättar att nio av de boende på Österåsgatan får vård- och stödinsatser av psykosteamet i Hässleholm.

– Vi bedömer att det föreligger stor risk för patienterna att återinsjukna och få allvarliga skov i psykossjukdom, vilket kan föranleda större och mer omfattande vård- och stödbehov akut och på lång sikt. Vi ser också en ökad risk för de boendes liv då det kan innebära ökad risk för suicid, skriver de.

Politikerna har inte heller haft all information tillgänglig. I beslutsförslaget och tjänsteutlåtandet från verksamhetschef Malena Sylvan står inte ens rätt antal boende. Det är enligt personalen 13 boende på Österåsgatan, inte tolv som hon skrivit. Dessa ska flyttas till andra LSS-boenden med tomma platser. I första hand sker flytten till Första Avenyen som också har inriktning på psykiatriska funktionsnedsättningar. Men alla får inte plats där.

– På lång sikt kommer mindre boende att gynna personerna, idag har vi som mest sex platser på LSS gruppbostad mot 15 platser på Österåsgatan, skriver Malena Sylvan.

Men idag finns sex boende på Första Avenyen. Sex personer till får plats och det blir alltså totalt tolv.

Att flytta personer som tillhör LSS personkrets tre med psykiska funktionshinder till boende för personkrets ett med utvecklingsstörning godkänns inte när Inspektionen för vård och omsorg ger tillstånd till privata verksamheter. Men det är uppenbarligen vad kommunen planerar för sju av de berörda.

– Några av de som bor på Österåsgatan idag har blivit äldre och deras psykiska funktionsnedsättning sekundär. Några har fortsatt behov av personal med kompetens inom psykiatri och dessa kommer att erbjudas boende på Första Avenyen, skriver Malena Sylvan.

Rätt till LSS-bostad för livslångt stöd

Att funktionsnedsättningen med tiden skulle bli sekundär ifrågasätts av Lennart Wennberg som är nationell samordnare av funktionshinder på Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

– Psykiska funktionsnedsättningar ska vara varaktiga för att kunna ge rätt till LSS-insatser. Man behöver som regel ett livslångt stöd om man fått rätt till en LSS-bostad. Dessutom är det ett gynnande beslut som det krävs enormt mycket för att ändra, säger Lennart Wennberg.

– De behöver samma typ av kompetens när de blir äldre, men dessutom kanske annan kompetens.

En utvecklingsstörning ska som regel ha tillkommit före 16 års ålder.

IVO har hittills aldrig godkänt ett privat gruppboende där personkrets ett och tre blandats.

Vid tillsyn av kommunal verksamhet gäller samma regelverk. Men lagtexten är inte tvingande när det gäller vem som ska bo var utan där finns bara Socialstyrelsens allmänna råd som också säger att huvudmannen så långt det är möjligt ska beakta de boendes önskemål och synpunkter på sammansättningen i gruppbostaden.

– Det betyder inte att de kan strunta i det. Man kan också koppla kraven till LSS som säger att de boende ska ha möjlighet till medbestämmande, integritet med mera, säger Lennart Wennberg som har många års erfarenhet på området.

Kvalitetskraven handlar om personalens kompetens, lokalernas utformning, kvalitet på omvårdnaden, möjlighet till kultur- och fritidsaktiviteter med mera.

– Om personalen inte har rätt kompetens leder det ofta till kvalitetsbrister. Man kanske inte kan bemöta utmanande beteende från brukare på rätt sätt, planera omvårdnaden så att den blir bra eller har kunskap om alternativ kompletterande kommunikation, säger Lennart Wennberg.

Kraven är högt ställda för att få tillstånd för att driva privata verksamheter. En anledning till att kommunerna inte behöver tillstånd på samma sätt som privata utförare är enligt Lennart Wennberg att de förväntas kunna och följa lagstiftningen.

– Som regel är det ganska enhetliga målgrupper i LSS-bostäder med målgruppen psykisk funktionsnedsättning men det kan variera. I mindre kommuner kan det till exempel ibland vara svårare att i alla lägen ha enhetliga målgrupper i LSS-bostäder.

Kommunala boenden med blandade målgrupper har också fått beslut med krav på åtgärder av IVO.

– Om man blandar hur som helst leder det till sämre kvalitet. Det blir svårare att upprätthålla kompetens för flera olika målgrupper, säger Lennart Wennberg.

Vid kvalitetsbrister kan IVO besluta om krav på åtgärder och om det inte åtgärdas även föreläggande, eventuellt med vite.

Kan behöva sätta in mer personal

Kommunens enhetschef Rolf Malm känner till IVO:s inställning till blandade LSS-boenden.

– Jag har själv jobbat i privat regi och där var det definitivt inte möjligt. Men i kommunen är det tydligen möjligt, säger han.

Han har tagit upp problemet med sin chef Malena Sylvan.

– Jag brukar föra fram det, säger han.

Han har också tagit del av verksamhetsberättelsens uppgift om ett ökat behov av LSS-platser om bara ett par år.

– Jag kan hålla med om att det låter motsägelsefullt, säger han.

Han säger att personalen har pratat med de flesta gode män eller förvaltare om förslaget.

– En del medger inte att vi pratar med deras gode män, men avsikten är att kalla både anhöriga och gode män till information, säger han.

Han beklagar att det inte redan skett. Själv informerade han brukarna i förra veckan.

– Jag skulle velat göra det redan veckan innan. Det blev lite sent, på onsdagseftermiddagen, säger han.

– Det är väldigt tråkigt att detta ska drabba en så känslig grupp.

Han har informerat sin chef om den risk- och konsekvensbedömning som gjorts utifrån varje boendes problematik.

– Jag har inte fått någon direkt reaktion, berättar han.

Det mesta av bedömningen är sekretessbelagt, men han säger allmänt att det handlar om personer som kan återinsjukna och bli psykotiska ellar paranoida.

– Vi är öppna för att sätta in mer personal vid behov nu, säger han.

Han beklagar att detta inte nått politikerna. Själv har han dock inte något inflytande över vad som läggs fram.

– Men det är klart att de kanske skulle fått ta del av bedömningen, det skulle varit önskvärt, säger han.

Han tror inte att frågan är avgjord.

– Jag tror inte att sista ordet är sagt. Politikerna är väl inte helt opåverkbara. Ju mer som kommer fram, kanske de börjar fundera på om det blir rätt, säger han.

Politikerna nöjda enligt verksamhetschefen

Malena Sylvan vill inte säga att politikerna fått otillräcklig information.

– De har fått en dragning och utifrån den var de nöjda, säger hon till Frilagt på tisdagen.

Hon medger att de inte fått någon konsekvensbedömning.

– Den är intern och ställd till mig. Däremot ska vi göra en ordentlig risk- och konsekvensbedömning tillsammans med personalen, säger hon.

Blir den klar före beslutet i nämnden den 14 februari?

– Nej, det tror jag inte vi hinner, säger Malena Sylvan.

Hon hävdar att en övergripande bedömning redan är gjord. När Frilagt ber att få ut den vill hon återkomma på onsdagen.

Malena Sylvan påpekar att inte alla som bor på Österåsgatan tillhör personkrets tre. Men det beror på att en del har dubbla diagnoser och att placering i personkrets enbart kan ske i den ena. De är placerade på Österåsgatan på grund av sina psykiatriska funktionsnedsättningar.

– Vi har tittat på varje individ och tänker att vi ska hitta rätt placering till alla, säger hon.

Alla kommer inte att få plats på Första Avenyen och övriga boenden har inte inriktning på psykiatriska funktionsnedsättningar? Hur ska ni lösa det?

– Det löser vi, absolut.

Enligt IVO ska man inte blanda?

– Jag kan inte svara, nu känner jag mig väldigt obekväm, säger hon.

Hon vill återkomma på onsdagen. Men hon hör inte av sig, varken om detta eller om konsekvensbedömningen. Från diariet får vi ut den sekretessbelagda bedömningen med nästan all text svartmaskerad.

Malena Sylvan medger att ett ganska omfattande behov av fler LSS-platser väntar om ett par år.

– Vi tittar på att göra en plan.

Är det då inte dumt att stänga ett boende nu?

– Det handlar om utformningen av lokalerna på Österåsgatan.

– Som det ser ut nu har vi inte kunnat fylla platserna med inriktning psykiatri. Det är inte de platserna som behövs. Det är inte roligt att behöva göra så här stora förändringar. Men vi är skyldiga att hålla budget och försöka få det att gå ihop, säger Malena Sylvan.

Hon säger att politikerna får del av inkomna skrivelser.

Möte på Österåsgatan under torsdagen

Omsorgsnämndens ordförande Robin Gustavsson (KD) ska komma till Österåsgatan på torsdagen.

Han och andra politiker har fått mejl från en god man som uppmanar dem att besöka boendet innan de fattar slutgiltigt beslut i frågan.

– Jag har redan pratat med ett par av de boende, jag tyckte att vi blev överens om att det ska fungera, säger Robin Gustavsson också.

Han säger att man diskuterat att insatser kan göras för att öka kompetensen hos personalen på gruppboendena om det behövs. Men han har inte fått information om att personkretsarna inte ska blandas.

– Det gick vi inte djupare in på vid dragningen, säger han.

Skrivelserna från psykosteamet har han inte heller sett.

– Jag får höra med förvaltningen om hur vi ska ta till oss de synpunkterna, säger han.

Berit Önell

Läs mer:

2023-02-03 Stänger LSS-boende och stoppar fria resor till daglig verksamhet