Socialnämnden måste spara 11 miljoner kronor för att årets budget ska gå ihop. Det motsvarar 17 tjänster. Men några är redan vakanta och efter det sparpaket som nu klubbats återstår ett minus på 2,7 miljoner som väntas lösa sig utan åtgärder.

Det nya styrets budget innehåller krav på kostnadseffektiviseringar på 1,5 miljoner i år, men resten av sparbetinget beror på att nämnden inte kompenseras för prisökningar.

– Vi hade äskat pengar för det, men de försvann, säger nämndens nye ordförande Sven Lundh (SD).

Den politiska majoriteten i socialnämnden, det vill säga SD, M och KD, beslöt vid tisdagens sammanträde att godkänna hela den plan som förvaltningen arbetat fram för en budget i balans. Övriga partier avstod från att delta i beslutet.

De tjänster som försvinner är en verksamhetschef, en kommunikatör och en administratör under förvaltningschef och stab, en ekonomiadministratör på 80 procent, en placeringssamordnare och en socialsekreterare för barn och unga samt en behandlare på Fenix öppenvård. Därutöver sparas 2,2 miljoner på tjänster på flera enheter som istället finansieras med statsbidrag.

Placeringsbudgeten har också dragits ner med en miljon kronor på arbetet mot våld i nära relationer, hälften för barn och unga och hälften för vuxna. Dessa gick med ett större överskott under 2022. Placeringsbudgeten för institutionsvård för vuxna, som visade ett överskott på 1,5 miljoner kronor 2022, dras ned med 303 000 kronor.

Socialchef Sus Lantz konstaterar att statsbidragen gör att socialnämnden kan skjuta problemen framför sig.

Ett förslag att lägga ner nattjouren har efter utredning avvisats eftersom konsekvenserna skulle bli för stora för målgruppen. Vidare utredning av boendefrågan föreslås dock. Befintligt tolvstegsprogram för missbrukare och Novagården med stödlägenheter blir också kvar eftersom det blir billigare än att köpa extern vård, under förutsättning att platserna har tillräckligt hög beläggning.

– Målsättningen är att kärnverksamheterna inte ska blir lidande, säger Sven Lundh.

Socialchef Sus Lantz förtydligar att kärnverksamheten egentligen är all service till allmänheten.

– Vi har valt att inte lägga ner verksamheter eller ta bort tjänster som är känsliga, vi har tittat på andra lösningar, säger hon.

Mycket av socialnämndens verksamhet är lagstadgad.

– Vi kan inte sia om hur året kommer att bli med placeringar och så vidare. Om det blir många placeringar av någon anledning eller något oförutsett inträffar är det inte säkert att budgeten håller, säger Sven Lundh.

Sus Lantz säger att de 2,7 miljoner som återstår att spara kan lösas genom det överskott I personalbudgeten som brukar uppstå på grund av glapp mellan att någon slutar och efterträdaren börjar.

– Vi håller tummarna att vi slipper dra ner fler tjänster, säger hon.

Men nästa år väntar ytterligare 1,5 miljoner i kostnadseffektivisering.

– Med prisökningar och inflation så kommer det också att bli en större summa, säger Sus Lantz.

Sven Lundh försäkrar att budgeten kommer att följas upp. Verksamheten ska inte urholkas år för år.

– Vi får följa upp under 2023 och se hur vi landar. Placeringarna är rätt avgörande, hur många och dyra beror på barnens behov, säger han och betonar att placeringar på hemmaplan prioriteras så långt möjligt.

– Vi tycker i alla fall att det här är en realistisk plan och hoppas att den kommer att fungera, säger han.

Sus Lantz konstaterar att hela kommunen står inför stora ekonomiska utmaningar.

– Vi får följa det noga. Det är klart att alla måste bidra och det är inte bara vår kommun. Men det är klart att det är jättetufft. Vi måste vända på varenda liten sten, säger hon.

De fackliga organisationerna har uttryckt stor oro för att både verksamheter och arbetsmiljö kommer att påverkas negativt av förändringarna. De är också kritiska till att kostnadsuppräkningar inte gjorts.

– Kostnadsuppräkningar är en förutsättning för att fortsätta bedriva befintlig lagstadgad verksmahet, skriver Akademikerförbundet SSR.

Sven Lundh anser inte att det är någon fara.

– Det blir konsekvenser, men inte så stora att de påverkar arbetsmiljön, säger han.

Berit Önell