Pumpningen av illaluktande och missfärgat vatten under ombyggnaden av det gamla bräddmagasinet vid reningsverket i Hässleholm har godkänts av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. På torsdagen meddelade miljöinspektör Daniel Persson att projektet för närvarande inte bedöms föranleda några ytterligare krav på åtgärder genom föreläggande.
ANNONS
Som Frilagt tidigare berättat ska det tidigare otäta bräddmagasinet – som när reningsverkets kapacitet inte räcker till tar emot orenat avloppsvatten – utökas och få en tät bottenduk. Efter att arbetena inletts för ett par veckor sedan fick miljöavdelningen klagomål på grund av att avloppsluktande och missfärgat vatten pumpades ut från magasinet till dammen utanför stängslet. Därifrån förs det vidare till Maglekärrsbäcken och ut i Finjasjön där algerna blommar trots att det är sen höst. Slangarna som ledde ut vattnet hade dolts under strängar av vass.
Klagomålet ledde till att det uppdagades att miljöavdelningen inte fått någon information om att vatten skulle pumpas upp. En utredning inleddes och det kommunala bolaget Hässleholm Miljö fick två dagar på sig att svara på frågor. Bland annat uppmanades ansvariga visa om det pumpade vattnet från bräddmagasinet är att betrakta som rent eller om det är att betrakta som avloppsvatten eller avfall. Svaret blev att vattnet är grundvatten som pumpas upp i små volymer för att det inte ska tränga in i dammen under arbetets gång.
– Dammen är enbart är fylld av avloppsvatten vid bräddning, vilket varken är fallet nu eller under föregående veckor. Då brunnarna sitter under schaktbotten, och dammen inte är fylld av avloppsvatten, föreligger ingen risk för att det som pumpas är avloppsvatten, skriver projektledaren Sofie Vessling.
På fråga om hur annat avfall som uppstår under arbetet hanteras svarar hon att provgropar i dammen visar att bottnen inte utgörs av slam eller sediment utan av humusliknande jordmassor. De kommer att schaktas till slamplattan inom reningsverkets område där de ska provtas och sorteras efter klassning.
Miljöavdelningen är nöjd med svaren, men påpekar att eventuella ändringar i projektet kan behöva kommuniceras i de fall de kan leda till ökade utsläpp som menligt skulle kunna påverka människors hälsa eller miljön. En redovisning av hela projektet ska lämnas i samband med att det avslutats.
Bräddmagasinet anlades 1996. Mätningar som gjorts inför ombyggnaden visar att det otäta bräddmagasinet under en stor del av åren legat nere i grundvattnet. Det orenade avloppsvattnet lär därför ha kommit ut i grundvattnet och förorenat det. Dessutom har magasinet aldrig kunnat tömmas helt. Meningen var att avloppsvattnet skulle gå tillbaka till reningsverket när flödena minskar. Det skulle ske via en ventil i bottnen på magasinet. Men det fanns ingen ventil utan bara en brunn där vattnet kunde gå ut om det gick över en viss nivå. Under denna nivå stod det kvar i magasinet om det inte infiltrerade eller avdunstade.
Inga vattenprover har tagits på platsen och miljöchef Torbjörn Håkansson kan inte svara på Frilagts frågor om effekterna av bräddmagasinets konstruktion.
– Då ingen utredning visar på hur tätt eller otätt magasinet varit kan vi inte heller bedöma effekterna av att bottnen tidvis legat under grundvattennivån. Det kan betyda att läckage skett från magasinet, men även in i magasinet. Det är också beroende på föroreningshalter i bräddat vatten och hur länge bräddat vatten funnits kvar i magasinet. Vi kan således inte svara på din frågeställning, skriver han i ett mejl till Frilagt.
Han tror dock inte att ett liknande bräddmagasin hade blivit godkänt idag.
– Frågan om ett nytt bräddmagasin är inte jämförbar med ett befintligt, då det troligen hade utgjort en sådan förändring av verksamheten att det krävt ett ändringstillstånd om det prövats idag och därmed fått en annan prövning än det befintliga har. Det befintliga bräddningsmagasinet har anlagts i mitten av 90-talet utifrån de förutsättningar och krav som var aktuella då, skriver han.
Han anser inte att det är relevant att jämföra magasinet med de små reningsverk som dömts ut för att deras infiltrationsbäddar legat för nära grundvattnet.
– En infiltrationsanläggning har som syfte att rena vatten och avståndet är således till för att säkerställa en funktion. Aktuellt magasin är till för att tillfälligt ta hand om det vatten som inte kan tas emot i anläggningen för att sedan återföras till reningsstegen, skriver han.
Berit Önell
Läs mer:
2022-10-27 Kräver svar om tätning av bottenlöst bräddmagasin
