Vänsterpartiets kryssvinnare Mohamed Chehade har stått som kontaktperson för en förening som utan tillstånd öppnat en samlingslokal med biljard, kafé och under ramadan även muslimsk bön. Kommunen hotar nu fastighetsägaren med sanktionsavgift på 186 000 kronor på grund av att lokalen enbart är godkänd för verkstad – men sådan verksamhet följer inte heller detaljplanen som säger bostäder och handel. Kafé kan visserligen klassas som handel, men föreningen planerar nu att tömma lokalen för att slippa avgiften och sedan göra en ny ansökan som troligen kommer att gälla samlingslokal.

Det tar en vecka för kommunen att lämna ut beslutet om verkstaden till Frilagt.

Mohamed Chehade nådde under valrörelsen många arabisktalande hässleholmare och bidrog därmed starkt till att Vänsterpartiet fördubblade sina mandat i kommunen. Själv blev han inkryssad i kommunfullmäktige.

Han säger att han egentligen inte har med lokalen på Verkstadsgatan att göra.

– De som startat föreningen kunde inte bra svenska. De bad om hjälp, säger han.

Föreningen heter Assalam & Al-Ihsan på arabiska, ungefär fred och välgörenhet på svenska. Mohamed Chehade berättar att de i första hand ville använda lokalen som kafé med biljard, pingis, tv, playstation och liknande.

I april gjorde han ansökan om bygglov för ändrad användning av lokal från verkstad till kaféverksamhet i sitt namn.

– Den som ansöker ska vara en fysisk person, förklarar han.

Han säger att han hade mycket att göra inför valet och inte hade tid med föreningen. Men han visste att medlemmarna målade och inredde lokalen under våren.

– Sedan fick vi veta att den inte skulle bli godkänd. Antingen fick jag dra tillbaka ansökan eller vänta på avslag. Då drog jag tillbaka den, berättar han.

Det var den 1 juni.

– Jag var inte inblandad mer efter det. Bara för att jag ansökt blir jag huvudperson. Men jag har bara varit kontaktperson och tolk. Självklart erkänner jag det jag gjort, men det betyder inte att jag är ansvarig för lokalen.

När kommunen tillsammans med polisen kom på inspektion den 18 oktober var han med som kontaktperson. Det var räddningstjänsten som tog initiativ till besöket för att kontrollera brandskydd eftersom det framkommit att lokalen använts till övernattning. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens jurist Henry Åhs skriver i rapporten från besöket att lokalen på drygt 300 kvadratmeter utan lov och startbesked för ändrad verksamhet användes som både kafé och samlingslokal. Ett rum på hela 119 kvadratmeter kallades vilrum, men fungerade till både övernattning och fredagsbön. Rummet var tomt förutom en tv-skärm på väggen och några staplade stolar längs ena kortväggen.

I aktivitetsrummet fanns biljardbord och pingisbord. I entrén hängde jackor och ett tiotal skohorn. En koranvers på väggen uppmanade besökarna att ta av sig skorna. Skyltar på arabiska förbjöd också mobiltelefoner och uppmanade besökarna att ge kollekt i en låda med hänglås.

– Det var huvudsakligen samlingslokal det var inrett för, säger miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens jurist Henry Åhs.

– De har ett vilrum på 119 kvadrat till några få anställda, vilket kan kännas lite omotiverat.

Även samlingslokaler kontrolleras av räddningstjänsten som godkände utrymningsvägarna, men påpekade att det saknades skyltar om dem.

Henry Åhs tror att det blir svårt att göra undantag för en samlingslokal.

– Det är osannolikt. Men vi kommer att ha en dialog med verksamhetsutövaren, säger han.

Han påpekar risken för omgivningspåverkan från en samlingslokal, men ser det inte omöjligt att godkänna en ansökan om kafé. Han vet inte varför föreningen i våras valde att återkalla sin ansökan.

När Frilagt vill se kommunens beslut att godkänna verkstaden i strid med detaljplanen får vi först besked från registratorn att ansökan är återkallad, vilket dock gäller föreningens ansökan. Vi försöker igen och får ut handlingar i ett format som inte går att öppna. När vi sedan får dem omformaterade är verkstaden inte med, enbart om- och utbyggnader av andra delar av fastigheten. Därefter får vi besked att detta är det enda som finns i det digitala arkivet samt hänvisas till kommunarkivet för äldre handlingar. Men detta stämmer inte. Ritningen som visar att verkstaden godkändes 1984 ligger i handlingarna som gäller Assalam & Al-Ihsan, däremot inte något beslut med motivering till att en verkstad med buller och brandrisk fick placeras intill flerfamiljshus.

Henry Åhs säger först att han inte har tillgång till några handlingar på grund av teknikstrul, sedan hänvisar han till bygglovshandläggaren, men är inte säker på namnet.

– Jag har sett det gamla lovet, säger han dock.

På torsdagen mejlar han en del av de rätta äldre handlingarna och kommunarkivet en del. Verkstaden byggdes redan 1938, då med mack och utställningshall, och ritades av den kände stadsarkitekten Valdus Wikén. En ombyggnad skedde på 1960-talet och 1984 gav kommunen, efter godkännande av grannfastighetens ägare och vissa tekniska krav, dispens från då gällande stadsplan för en tillbyggnad. Även i stadsplanen gällde handel och bostäder, dessutom tilläts verkstadens ägare bygga ut på mark för uthus, garage och andra mindre gårdsbyggnader. 1985 ersattes stadsplanen av nuvarande detaljplan.

Henry Åhs medger att det är korrekt uppfattat att en verkstad normalt sett inte går in under detaljplanebestämmelsen bostäder och handel.

Ska det inte vara lika för alla?

– Absolut.

Enligt miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens protokoll uppgav Mohamed Chehade att cirka 50 personer samlades till fredagsbön.

– Jag sa att jag inte visste hur många som kom. De sa att jag skulle gissa. Då sa jag 30-35 personer, absolut inte 50, säger Mohamed Chehade.

Han tror att lokalen användes till fredagsbön enbart under ramadan. Själv har han inte varit med.

– Jag har inte haft tid.

Förstod du att ni måste vänta på svar om bygglovet innan lokalen kunde användas?

– Nej, det visste jag faktiskt inte, säger han.

Kommunen kräver att eventuella synpunkter på sanktionsavgiften ska vara inne senast den 18 november. Alternativt kan avgiften undvikas genom att lokalen återställs. Det är det föreningen nu planerar att göra.

Men Mohamed Chehade har kollat upp att lokalen enligt detaljplanen är klassad för handel och bostäder och hoppades först att föreningen skulle kunna få igenom en ny ansökan om kaféverksamhet. Men efter ett möte med kommunens stadsbyggnadsavdelning säger han nu att det troligen enbart blir ansökan om ändring till samlingslokal för föreningens medlemmar med kaffe, biljard med flera aktiviteter samt möjlighet till bön som inte kräver särskilt tillstånd.

– Jag tror att ansökan kommer att formas på det sättet, säger han, men förklarar att Mohammed Abdulla då kommer att vara kontaktperson.

Handel skulle däremot innebära ett kafé för allmänheten och det är inte avsikten.

Chehade betonar att föreningen vill göra rätt. Han berättar att tanken från början också var att samla ungdomar som annars är ute på stan för att de inte har något att göra.

Enligt Mohamed Chehade finns i dagsläget inte någon allmän bönelokal för muslimer i Hässleholm. Moskén på Finjagatan brann 2019 och tidigare Ljusets moské på Snickaregatan fick stänga förra sommaren när det tidsbegränsade bygglovet för samlingslokal i en industrilokal inte förlängdes. Såvitt han vet samlas Hässleholms muslimer nu istället i hemmen för att be.

– Det här var inte bra. Vi ska samarbeta så att folk förstår oss muslimer på rätt sätt. Hässleholm har 2 000-3 000 invånare som är muslimer och borde ha rätt att be någonstans, säger han.

Han hänvisar vidare till Mohammed Abdulla som ansvarig för föreningen, men även han ser sig mest som tolk.

– Jag bara hjälper kompisar som inte kan så bra svenska, säger han.

Han förstår idag att det inte var tillåtet att starta verksamheten utan bygglov.

– Det var dumt. Vi gjorde fel. Vi ska göra rätt, men vi tyckte inte att vi kunde stänga. Vi har 15 000 kronor i månaden i hyra och nio månaders uppsägningstid, säger han.

Enligt Mohamed Abdulla berättade föreningen från början för fastighetsägaren vad lokalen skulle användas till, det vill säga biljard, pingis och kafé.

– Jag vet inte varför de skrev bön. Det var bara några gånger under ramadan. Man kan inte förbjuda folk att be.

Men föreningen informerade också på sin Facebooksida om bön och föreläsningar i lokalen.

– Det var en kille från Malmö som föreläste bara för ungdomarna. Vi behöver en bönelokal. Vi vill inte göra något olagligt, men alla kan göra fel.

Lokalen är inte uppsagd.

– Vi hoppas hitta en lösning. Om det inte går får vi säga upp lokalen.

Även han säger att föreningen kommer att lämna in en ny ansökan för föreningslokal som alltså räknas som samlingslokal.

– När vi träffade dem från kommunen var de hjälpsamma och sa hur vi kan göra, berättar han.

Föreningen ska tömma lokalen i helgen. På måndag kommer kommunen för att inspektera den igen.

Frilagt har utan framgång sökt fastighetsägaren.

Berit Önell