Hässleholms reningsverks bräddmagasin, där orenat avloppsvatten samlas när flödena blir för höga, ska efter närmare 30 år tätas för att inte läcka till grundvattnet. Men det kommunala bolaget Hässleholm Miljö har inte i förväg informerat tillsynsmyndigheten om att det i samband med arbetena ska pumpas ut stora mängder vatten i en damm som leder det vidare till Finjasjön. På tisdagen uppmärksammades avloppsstank från vattnet som pumpades via slangar gömda under strängar av vass.

– Det är för att det inte ska vara så iögonfallande, säger projektledaren Sofie Vessling.

Miljöinspektör Daniel Persson kräver svar på ett antal frågor om arbetena senast imorgon, fredag.

Syftet med ett bräddmagasin är att det tillfälligt ska avlasta reningsverket och förhindra bräddning ut i vattendrag. Sedan ska avloppsvattnet ledas tillbaka till reningsverket igen. Frilagt berättade redan 2016 om bräddmagasinets otäta botten och att det enligt länsstyrelsen måste vara tätt. Annars är det sannolikt att avloppsvatten läcker till grundvattnet, vilket i praktiken innebär en bräddning. Men ansvariga för reningsverket i Hässleholm har hävdat att dammen blivit tätare efterhand. Hur mycket vatten som släpps ut respektive tas tillbaka mäts dock inte. Återföring till reningsverket sker genom att en ventil öppnas manuellt.

Orenat avlopp släpps ut i magasinet varje gång det regnar mycket. Om magasinet blir fullt går vattnet via en bräddbrunn vidare till en närliggande damm, det så kallade våtmarksfiltret, som leder det vidare till Maglekärrsbäcken och Finjasjön.

På tisdagseftermiddagen fick miljöavdelningen ett klagomål om att det stank avlopp från vatten som pumpades upp av tre pumpar, rann ut på gräset och vidare till dammen som ligger utanför reningsverkets stängsel. Slangarna ner till dammen var gömda under vass och vattnet var gulaktigt.

Klagomålet ledde till samtal från miljöavdelningen till Hässleholm Miljö som försäkrade att det är grundvatten som pumpas ut från schakterna. Trots det mejlade miljöinspektör Daniel Persson på onsdagen några skarpa frågor till bolaget. Han varnar för att om uppgifter inte kommer in senast under fredagen kan de komma att krävas in genom ett föreläggande.

Han är missnöjd med att Hässleholm Miljö inte vid tidigare dialog med miljöavdelningen informerat om pumpning av vatten i samband med tätning av bräddmagasinet.

– Hässleholm Miljö behöver inkomma med ett resonemang eller på annat sätt visa att det pumpade vattnet från bräddningsmagasinet är att betrakta som rent eller om vatten som pumpas i samband med tätningen är att betrakta som ett avloppsvatten eller avfall, skriver han.

– I det fall det pumpade vattnet är att betrakta som ett avloppsvatten eller avfall bör ni även redogöra för om pumpning av detta vatten till intilliggande dammar är att betrakta som lämplig hantering.

Hässleholm Miljö uppmanas redogöra för vart eventuella avfallsmassor som uppstår vid arbetena ska transporteras eller om de ska återföras till schakterna. Miljöavdelningen vill också veta vad det är för typ av duk som ska användas till tätningen. Bolaget uppmanas skicka in bilder som visar hur arbetet fortlöper och hur vatten och avfall omhändertas.

Miljöavdelningen ställde dock inga frågor om projektet när bolaget lämnade in en mycket kortfattad information den 25 augusti om att bräddmagasinets botten ska få en tät duk, “i enlighet med uppkommen anmärkning efter genomförd periodisk besiktning 2020”.

Vid besiktningen uppmanades bolaget att utreda risken för att avloppsvattnet infiltrerar i marken eftersom bottnen inte är tät, och vid behov vidta åtgärder. Någon sådan utredning har dock inte gjorts. Miljöavdelningen har inte heller krävt det. Inledningsvis diskuterade man istället hur lång tid avloppsvattnet maximalt borde stanna i bräddmagasinet innan det gick tillbaka till reningsverket.

Hässleholm Miljö tog aldrig några grundvattenprover inför beslutet att täta bräddmagasinet.

– Vi kom fram till att det skulle bli svårt att dra slutsatser av provtagning. Då ville vi kunna säga med säkerhet att det inte fanns någon påverkan på omgivningen. Vi ville inte stå där och ha pytsat in pengar till en sådan utredning och ändå inte veta, säger Sofie Vessling när Frilagt träffar henne och kommunikationschef Emma-Karin Trygg Vincic vid bräddmagasinet på torsdagseftermiddagen.

Sofie Vessling förklarar att ställningstagandet istället blev att använda en tät duk som inte behöver bedömas.

Hon har arbetat på Hässleholm Miljö i fem år, men började inte förrän i våras på vatten- och avloppssidan. Hon håller helt med länsstyrelsen om att ett bräddmagasin ska vara tätt, men förklarar att synsättet på vad som är tätt och inte har ändrats över tid.

– När det här byggdes talade man om täta jordmassor, det är inte praxis idag, säger hon.

Frilagt frågar var slam som grävts bort tagit vägen.

– Vi har inte grävt bort något, säger Sofie Vessling.

Hon förklarar att grävmaskinen intill enbart använts för att gräva provgropar. I ett pressmeddelande om arbetena som Hässleholm Miljö skickar ut sent på torsdagseftermiddagen står det dock att man gräver ur bottenslammet ur den befintliga dammen som därefter tätas med duken i bottnen.

Sofie Vessling säger att bräddmagasinet ska förstoras något genom att grävas ut bakåt där det inte finns staket eller parkeringsplats i vägen. Detta arbete påbörjas i nästa vecka. Vallar ska också byggas upp.

– Vi vill helst inte gräva för djupt för då kan det bli ett grundvattentryck underifrån, säger hon.

Hur mycket kapaciteten ökar efter ombyggnaden kan hon inte säga, men hon tror att magasinet idag är 1 200 – 1 300 kubikmeter stort och kommer att öka några hundra kubikmeter. Enligt rapporten från den periodiska besiktningen rymmer bräddmagasinet dock 2 000 kubikmeter.

Sofie Vessling medger att vassen är till för att dölja de illblå slangarna.

– Det är för att det inte ska se så tråkigt ut från vägen, säger hon.

Trots behovet av tätning ser hon ingen risk för att grundvattnet under bräddmagasinet skulle vara förorenat och inte heller något problem med att det pumpas rätt ut i dammen. Provtagning behövs inte eftersom det “bara är grundvatten”.

– I det här läget är det inte så stor sannolikhet eftersom det är ganska länge sedan det bräddade. Jag kan inte säga att risken är noll, men det är inte värre än det som är i marken. Det som har varit i bräddmagasinet nu är bara grundvatten och regnvatten, säger hon.

Det luktar inte längre avlopp, men om tre pumpar varit igång i ett par dygn lär det ha pumpats ut många liter vatten och fyllts på med renare. Sofie Vessling kan dock inte svara på hur mycket det är. Hon har inte fått någon information från kollegorna om att det skulle ha luktat avlopp när vattnet började pumpas ut.

– Risken för luktolägenheter är väldigt låg eftersom det inte är avloppsvatten, säger hon.

Att pumpa åtminstone det första vattnet tillbaka till reningsverket ser hon inte som ett alternativ.

– Det hade inte varit befogat att lägga den belastningen på reningsverket, säger hon.

Hon tycker att miljöavdelningen fick tillräckligt med information från början.

– De kunde frågat om de ville veta mer.

Hon menar att förstoringen av bräddmagasinet inte innebär någon miljöstörning utan en förbättring och att pumpa upp vatten inte påverkar något enskilt eller allmänt intresse.

Arbetena beräknas pågå i ett par månader.

Miljöchef Torbjörn Håkansson säger att han inte känner till ärendet. Han svarar inte på om fler frågor borde ha ställts från början så att försiktighetsåtgärder kunde ha vidtagits vid behov.

– Bedömningen kan ha varit att informationen var tillräcklig utifrån vad anmälan innehöll, säger han.

– Det ligger på anmälaren att informera och på oss att bedöma om vi har tillräckligt så att vi kan gå vidare.

Torbjörn Håkansson vill inte heller uttala sig om huruvida arbetena borde anmälts till länsstyrelsen som vattenverksamhet. Det gäller exempelvis grundvattensänkning och bortledning av grundvatten.

– Det kan jag varken säga bu eller bä om, säger han.

Frilagt har förgäves sökt Daniel Persson och vattenenheten på länsstyrelsen.

Berit Önell