Stora sparkrav väntar i Hässleholms kommun när budgetarbetet nu drar igång. Pensionskostnaderna kan öka med 130 miljoner kronor 2023 och ännu mer 2024. Orsakerna är dels ett nytt pensionsavtal och dels att pensionerna ska inflationssäkras. Liksom efter valet 2018 har valsedlarna knappt hunnit räknas innan många av vallöftena är i fara. Då kallades det stålbad. Nu vill avgående kommunalrådet Lars Johnsson (M) inte använda det ordet, men mycket tyder på att det blir ännu värre den här gången. Många andra omkostnader blir nu också dyrare, exempelvis mat och drivmedel.

På torsdagen hade kommunens ekonomichef Eva-Lotta Svensson en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna inför politikerna i alla nämnders och styrelsers presidier.

Hon förklarar i ett mejl till Frilagt att de ökade kostnaderna för pensionsavtalet för 2023 ligger runt 35-40 miljoner kronor. Därutöver ska pensionerna inflationssäkras och räknas upp med prisbasbeloppet som kommer att öka med 8,7 procent för 2023. Kommunens kostnad på grund av inflationen ligger runt 85-90 miljoner kronor. Totalt blir det alltså 120-130 miljoner kronor för 2023.

Lars Johnsson konstaterar att detta inte var känt när kommunfullmäktige förra hösten beslöt om budgeten för 2023 och långtidsbudgeten för 2023 och 2024. Han säger att kostnadsökningen för 2024 beräknas till cirka 150 miljoner kronor.

– 2023 och 2024 blir det en puckel, sedan minskar det igen, säger han.

Nu måste kostnaden behandlas i budgetberedningen – och även i samtalen mellan partierna om vem som ska styra kommunen de närmaste fyra åren.

– Vi hade redan lagt ett underskott för 2023 i långtidsbudgeten och det har kommit en ny skatteprognos som ser bättre ut, men det är ändå 130 miljoner kronor som man måste sätta sig och hantera nu, säger Lars Johnsson.

Det finns dock pengar i den så kallade utjämningsreserven som kan användas i dåliga tider.

– Jag är väldigt tacksam att vi har haft några år med plus. Idag finns det 150 miljoner kronor i reserven och vi får använda 60 procent. Det blir 90 miljoner. Vi får väl använda dem som stötdämpare. Men det räcker inte att komma på noll. Vi ska ha ett överskott på två procent helst, säger Lars Johnsson.

Två procents överskott innebär cirka 70 miljoner kronor i resultat på sista raden.

– De behövs till investeringar, annars blir det hela tiden att man måste låna, säger Lars Johnsson.

Han befarar att höjda räntor, driftskostnader och energikostnader också kommer att pressa kommunens ekonomi.

– Men det är lite tur att vi till stor del har bundet elavtal fram till i september 2024. Om vi inte hade bundit det hade vi fått en smäll på ett antal tiotals miljoner till. Nu skjuter vi det framför oss ett tag, säger han.

Han vill inte använda samma uttryck som 2018, att det krävs ett stålbad. Men det står klart att det är något liknande som väntar.

– Vi får prioritera. Man kan inte göra allt man önskar, säger han.

S-ledaren Lena Wallentheim (S) kan inte säga så mycket i nuläget.

– Det enda jag kan säga är att det är ett kärvt läge som kräver en del tuffa beslut, säger hon.

Hon förklarar att man väntar på besked om majoritetsbildningen och att styret ska starta budgetberedningen.

Ambitionen är att budgetberedningen ska börja på allvar i nästa vecka.

Frilagt har sökt SD-kommunalrådet Hanna Nilsson och nya M-ledaren Lina Bengtsson.

Berit Önell