Den pensionerade mariningenjören Christer Caesar som är Kristdemokraternas nya toppnamn brinner inte bara för infrastruktur och teknik, utan också för mjukare frågor. En politik som prioriterar kärnfamiljens, barnens och de äldres behov och som vägleds av kristna värderingar tror han skapar ett tryggare samhälle med mindre kriminalitet och utanförskap.

Christer Caesar nördar gärna ner sig i både politiska och tekniska ämnen. På fritiden är han ordförande i Hässleholms modelljärnvägsförening, som han 2004 var medgrundare till, och intresserar sig för släktforskning. Bland hans mer uppseendeväckande upptäckter hör släktbanden till Olof Palme och till en anmoder som 1628 brändes på bål för häxeri.

Politiken är ändå det största intresset. Han må vara pensionerad, men nu när det vankas val har politiken blivit heltidssysselsättning.

Politiskt aktiv har han varit sedan 80-talet.

– Allting som händer och sker i samhället, det ligger någon politik bakom, säger han.

– Jag ville vara med och röra i den grytan.

Sedan är det ju kul också.

– Det är roligt att uttrycka sina åsikter. Och får man vara med och bestämma är det förstås ännu bättre! säger han.

Till en början var han aktiv i Folkpartiet, men när kristendomsundervisningen skulle slopas till förmån för religionskunskap fick det honom att gå över till Kristdemokraterna.

– Visst kan man lära sig om andra religioner, men den kristna värdegrunden borde genomsyra skolan, säger han.

Att barn skall få lära sig vad han vill kalla kristen etik och moral är en hjärtefråga än idag.

– Barn borde få lära sig att man skall älska varandra, om rätt och fel.

Familjen samhällets grundbult

Den kristna etiken och samhällssynens utgångspunkt i familjen är något unikt för kristdemokraterna.

– Vi värnar familjen. Vi vill att alla barn skall ha en trygg uppväxt, helst i en kärnfamilj. Vi förkastar inte andra, men det bästa hade varit om så många som möjligt fått den möjligheten.

– Nu är trenden istället att staten så snabbt som möjligt tar över barnuppfostran, säger han.

– Det är ett feltänk.

Istället för att ta föräldraansvaret från föräldrarna skall offentligheten verka för att stärka familjegemenskapen.

– Vi ska se till att familjer har råd att hålla ihop, säger han.

– Det finns barn som går på dagis som knappt träffar sina föräldrar. Man har inte möjlighet att ha en förälder hemma, som när jag växte upp.

Satsningar på små klasser och motorgård för ungdomar

Skolan är dock ett viktigt verktyg för att se till att barnen får rätt start i livet.

– Vi behöver små grupper där läraren kan se varje elev, särskilt för de yngre eleverna.

Han är positiv till små byskolor, men de skall inte bevaras till varje pris.

– Det är inte ett självändamål. Det måste finnas underlag för en god pedagogik.

Kristdemokraterna i Hässleholm föreslår att öppna en motorgård för motorintresserade ungdomar.

– Vi har många vilsna ungdomar som står med sina bilar och e-traktorer på varuhusparkeringar. Vi ser hellre att de får en motorgård att vara på och en verkstad som de kan pilla i, säger han.

Han kan också tänka sig fler ungdomsgårdar i principi alla kransorter, förutsatt att det finns efterfrågan.

Nya grepp mot kriminaliteten

Generellt skall det daltas mindre med kriminella. Han hoppas på hårdare straff i framtiden. Men hon tror också mycket på mjukare förebyggande medel.

– Med rätt start i livet minskar utanförskap och kriminalitet, säger han.

– Man måste prata mer med barnen om brott och straff. Ge dem insikten att det inte är okej att vara kriminell.

Att utrota brottsligheten är dock svårt, även om man vet vad som är roten till det onda.

– Man måste få bort knarket, det är grunden till allt, säger han.

På kommunal nivå vill han göra det lättare för kommunen att sätta upp övervakningskameror. I dagsläget kan det vara en lång process.

– Vi vill ha egen befogenhet att sätta upp kameror, säger han.

Offentliga platser som Stortorget kan vara aktuella, men även gator där man vet att kriminella bor och verkar. I programmet heter det att de skall sättas upp ”i hela kommunen”. Kamerorna kommer dock inte vara ett hot mot den personliga integriteten, menar Christer Caesar.

– Vi kan ej slänga upp kameror hur som helst. Det finns lagar som måste följas och lämpligheten skall fortfarande prövas, säger han.

Kristdemokraterna vill också se en ”nolltolerans mot klotter och nedskräpning”.

Teknik och infrastruktur

Christer Caesars specialintresse framför andra är tekniken. Han ser det också som ett viktigt politiskt ansvar att säkerställa infrastrukturen och att kommunen hänger med i den tekniska utvecklingen.

Entusiasmen för teknik i allmänhet, och infrastruktur i synnerhet, betyder dock inte att han är en anhängare av satsningen på höghastighetståg. Snarare tvärtom.

– Höghastighetsbanan innebär stora ingrepp i natur- och kulturmiljöer, säger han.

Dessutom är det inte möjligt att använda rälsen till godstrafik, något som blir allt mer relevant att satsa på.

– Godstrafiken bara ökar. Företagen kommer till insikt om att lastbilar är dyra miljöbovar.

Istället bör man satsa på att utöka antalet spår så att alla sorters tåg kan framföras upp till 250 km/h, att jämföra med höghastighetstågens 320 km/h.

Stambanan mot Malmö vill han utöka från två till fyra spår, men även linjen mot Kristianstad, som är Sveriges mest trafikerade enkelspåriga linje, skall få ett andra spår. Christer Caesar är beredd att skjuta till kommunala pengar till utbyggnaden, även om Trafikverket bekostar det mesta.

Att få till stånd ett modernt fibernät i Hässleholm har också varit en av hjärtefrågorna.

– Jag var en av förespråkarna. Det är besvärande på många sätt hur det har blivit, säger Christer Caesar.

– Man har inte följt planen. Har vi beslutat något måste vi också göra det, även om det kostar mer än vad vi hade tänkt.

Han hoppas att det skall ta fart nu när bolaget kommit igång.

Lagen skall följas, men kan behöva ses över och förenklas

Hässleholms kommun har i flera sammanhang anklagats för att bryta mot lagen. Hässleholms Miljö, där Christer Caesar är styrelseordförande, ålades nyligen företagsbot för att man siktat schaktmassor, vilket är miljöfarlig verksamhet, utan att anmäla detta.

Att inte följa lagen är oacceptabelt, enligt Christer Caesar, men de ofta trubbiga och krångliga lagarna behöver i vissa fall ses över.

– Vi gjorde det bättre än vad vi hade tillstånd till, och så fick vi böter för det, säger han.

Länsstyrelsen beslut att ersätta det lilla vattenkraftverket i Hammarmölle damm är ett annat sammanhang där det blivit problem. Kraftverket har funnits i hundra år, men var inte lagligt.

– Det är bedrövligt att de går in och petar. Så länge man uppfyller kraven för ett kraftverk skall man få ha det, säger Christer Caesar.

– Det var el vårt elnät behövde. Nu skall vi göra våtmark. Det blev kakabaja av alltihop.

Även strandskyddet har ställt till problem. Det skall följas, men måste ses över.

– Strandskyddet borde minskas drastiskt. För stora områden, flera hundra meter intill minsta lilla vattendrag, kan ej utnyttjas.

Han vill även förenkla många av de bestämmelser som rutar in företagens verksamhet med administrativt kringarbete.

– Företagsledare lägger oerhört mycket tid på att redovisa både det ena och det andra, det kan vara att de nästan inte har tid att jobba!

– Ofta vet man inte ens riktigt på myndigheten vad allt skall vara bra till.

– Vi behöver en radikal förändring.

Äldre skall få bestämma hur de vill bo

”Äldresamtal” är ett viktigt inslag på kristdemokraternas valmanifest.

– Omsorgsförvaltningen skall träffa äldre för att prata om hur de ser på framtiden i kommunen, vad de vill göra, hur de vill bo, säger han.

– Sedan hjälpa till att förverkliga.

Christer Caesar vet att många äldre känner sig ensamma och saknar kontakt, och tror att ålderdomshem av gammaldags modell är något som kommer vara eftertraktat och som kan återinföras.

– Man kan hyra ett rum och så finns det gemensam matsal, en sköterska och så vidare.

– Det skall inte vara som idag att man behöver vara jättedålig för att få flytta in. Då får man inte ut så mycket av det.

Text och bild: Jonathan Önell

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna grundades år 1964 i syfte att skapa ett ”kristligt” parti. Partiledaren Alf Svensson satt med i riksdagen på åttiotalet genom samarbete med Centerpartiet, och 1991 tog sig partiet som sådant in i riksdagen.

Idag är Kristdemokraterna ett parti som ”står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund”. Partiet utmärker sig främst inom frågor som rör familjeliv, kriminalitet och vård och omsorg. I Hässleholm vill Kristdemokraterna bland annat förenkla administrationen, förbättra kollektivtrafiken, garantera tak över huvudet åt hemlösa och ha mer ordning på gator och i skolan. Syskonförtur skall gälla i skolan, och mobbare skall kunna flyttas. Inom äldrevården skall den medicinska kompetensen förstärkas och antalet vårdare som varje brukare möter minskas.

Christer Caesar

Ålder: 72 år
Bosatt: Villa i Hässleholm
Familj: Hustru och två barn. Tre barnbarn.
Sysselsättning: Tidigare mariningenjör på försvarsmakten. Idag Pensionär.
Politiska uppdrag: Ledamot i kommunfullmäktige, ordförande i valnämnden och för bolagsstyrelse Hässleholm Miljö AB.

Frågor till de politiska partierna inför valet 2022

1. Hur ska kommunen göra det mer attraktivt att jobba i omsorgen? Rimlig karriär- lön- arbetsmiljö- och kompetensutveckling. Vi ska fortsätta arbeta tillsammans med fackliga organisationerna för att vara en attraktiv arbetsgivare.
2. Vad ska kommunen ska göra åt otryggheten och våldet? Vi ska ha nära samarbete med polisen i bl.a. brottsförebyggande rådet, arbeta med arbetsmodellen Reagera, fortsätta med natt- och medborgarvandringar, tidiga uppföljningar och insatser för ungdomar i skola/social/kultur/fritid. Möta ungdomar med utbildad personal på fritids- och ungdomsgårdar.
3. Ska alla byskolor vara kvar? Helst ja. Skola och skolor ska dock vara på platser med storlek och personalbemanning som ger barn bästa förutsättningar för en tillgänglig, pedagogisk och bra utbildning.
4. Skolresultaten i kommunens grundskolor har försämrats under lång tid (förutom under några år med viss återhämtning som inte blivit bestående), vad vill ni göra åt det? Rätt stöd av bl.a. specialpedagoger för de barn som behöver hjälp eller särskilt stöd för undervisningen.
5. Ska kommunen prioritera tillgänglighet för biltrafik eller cykling i Hässleholm? Det går inte att prioritera. Båda måste fungera. Planeringen av infrastrukturen ska göras tillgänglig och säker för såväl bil som cykeltrafik.
6. Hur mycket vindkraft ska kommunen ha? Varje ansökan om vindkraftsutbyggnad ska utredas och bedömas var för sig.
7. Ska Finjasjön räddas, i så fall hur? Ambitionen är att det skall vara en badsjö. Vi har gjort stora insatser för att förbättra vatten och miljön i Finjasjön. Vi måste fortsätta ha kontroll och följa upp vad som händer och vidta rimliga åtgärder för en bra vattenkvalitet.
8. Hur många fler fritidsgårdar blir det om ni får bestämma efter valet? Vi i Kd har arbetat för ”Ungdomens Hus” och beslutat om Markan och Ljungdala. Därutöver fritidsgårdar i kommundelarna. Fritidsgårdarna i kransorter ska göras efter marknadsundersökningar, intresse, behov och i förhållande till att komplettera annan fritidsverksamhet i samhällen. Kd föreslår därutöver motorgård för motorintresserade ungdomar i vårt valprogram.
9. Vill ni ha fler eller färre kommunala bolag? De vi har fungerar bra. Vi har inte något förslag på ytterligare bolag för närvarande.
10. Ska det byggas fler bostäder, i så fall var? Vi ser ett särskilt behov av planlagd mark för bostadsrätter och villabebyggelse. Vad vi vet finns det intresse för fler bostäder i de flesta kransorter men även i staden Hässleholm.
11. Hur ska orterna utanför Hässleholm utvecklas? Utveckling av respektive orter ska göras tillsammans med befolkning och boende, industri och handel. Det pågår ett stort arbete bl.a. genom ett Leader projekt med attraktiva orter. Vi säger ”Staden är viktig och behöver våra Tätorter, Tätorterna är viktiga och behöver Landsbygden, landsbygdsfrågorna är viktiga och behöver Tätorterna och Staden”. Vi vill arbeta för samsyn och en kommun i god harmoni.
12. Ska politikerarvodena sänkas eller höjas? Vi har helt nyligen, under mandatperioden, haft en översyn av arvodesbestämmelserna och med denna översyn sänkt arvoden.
13. Vill ni arbeta mot korruption i kommunen, i så fall hur? Jag känner inte till att något sådant förekommer. Inget statsskick ska infiltreras med korruption utan ska bekämpas på alla nivåer.
14. Har ni ambitionen att kommunen ska följa lagen och i så fall, hur ska ni nå dit på följande områden: -Strandskydd -Fastighetsköp -Diarieföring -Miljöfarlig verksamhet? Det är givet att KD står bakom att följa lagen. Däremot ska vi ha ett fortsatt reformarbete med översyn och förändringar av lagar utifrån omvärlds- och samhällsförändringar.
15. Ska kommunen arbeta mot klimatförändringarna, i så fall hur? Vi har genom bl.a. Resursoptimeringsplan m.fl. åtgärder tagit fram rapporter som underlag för klimatfrågorna och till detta fortsättningsvis skriva fram handlingsplaner för miljö- och klimatfrågor.
16. Kommunen fick åter dålig placering i Aktuell hållbarhets miljöranking. Varför och vad vill ni göra åt det? Vi ska analysera frågor och svar i rankingen och utifrån detta ta till oss och fortsätta förbättra miljö- och hållbarhetsfrågorna.
17. Kommunen fick åter dålig placering i Svenskt näringslivs ranking om företagsklimatet. Varför och vad vill ni göra åt det?Näringslivsfrågorna är viktiga för kommunen och vi arbetar för att möta näringslivet på olika arenor för att lyssna av och tillgodose näringslivets behov på bästa sätt. Det gäller utbildning för att tillgodose anställningsbar arbetskraft, planlagd industrimark, boende för anställda, snabb service och bra bemötande i myndighetsutövning. Frågan som vi vill ställa till såväl oss politiker som tjänstepersoner är ”Vad kan vi hjälpa dig med” när medborgare kontaktar oss.
18. Kommunen fick åter ett av landets sämsta resultat i SCB:s medborgarundersökning. Medborgarna har lågt förtroende för politiker och tjänstemän. Varför och vad vill ni göra åt det? Vi behöver ha en politisk majoritet för styrning, stabilitet och förutsägbarhet i ärendehanteringen. Detta ger ett ökat förtroende från medborgarna för hur frågor tas upp, bereds och beslutas. Det ger även ett bättre arbetsklimat för våra anställda.
19. Vilket ansvar ska kommunen ta för ukrainska flyktingars boende och uppehälle när Migrationsverkets ersättningar inte räcker till? Vi ska i kommunen följa de beslut om hantering av dessa frågor som finns såväl i dessa ärenden som i övrigt som fattas av regeringen. Dock kan sägas att kommunerna behövde få ökad kompensation för mottagande och behövda insatser.