Martin Marmgren är polisen som kom direkt från arbetet med unga gängkriminella i det ökända Järvaområdet till uppdraget som rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet. På tisdagen besökte han Hässleholm, delvis på grund av den senaste tidens skjutningar och sprängningar. Han uppmanar ansvariga att agera innan situationen i Hässleholm förvärras.

– Ur mitt perspektiv finns det fortfarande möjlighet att satsa förebyggande här, säger han till Frilagt.

Tillsammans med Arberesha Sabani från Miljöpartiets lokalavdelning träffade han på tisdagen kultur- och fritidschef Anders Rosengren och fick information om kommunens förebyggande arbete bland ungdomar, bland annat på Mötesplats Ljungdala. Det blev också tid till ett möte med Fredrik Olofsson, enhetschef för det förebyggande teamet inom ReAgera, ett samarbete mellan kommunen och polisen.

Martin Marmgren fick bland annat information om hur det så kallade stålbadet i kommunens ekonomi 2019 drabbade kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet med nedskärningar på över en femtedel av förvaltningens budget.

Konsekvenserna blev också stora med en halvering av Mötesplats Ljungdala, nedläggning av fritidsgårdarna i kransorterna och indragning av alla bidrag till studieförbunden. Mötesplats Ljungdala tvingades till stor del backa från sin uppsökande funktion och bara hålla lokalen öppen.

Martin Marmgren vet vad ett fungerande förebyggande arbete kan betyda i ett utsatt område. När han i januari kom in i riksdagen och blev MP:s rättspolitiske talesperson tog han tjänstledigt från sitt jobb som gruppchef på polisen i Järvaområdet. Där har många unga skjutits till döds de senaste åren till följd av konflikten mellan de kriminella gängen Dödspatrullen och Shottaz.

– Vi har jobbat väldigt mycket förebyggande. Jag vet hur viktig fritidsverksamheten är om den har rätt förutsättningar. Med för lite resurser kan man tappa möjligheten att arbeta förebyggande och även förlora kontrollen över verksamheten och lokalerna, säger han.

– Anders Rosengren sa också hur mycket svårare det blivit på Ljungdalaområdet. Det har skett en åderlåtning, även om man backat tillbaka på de värsta nedskärningarna. Det är fortfarande en allmän resursbrist och man kämpar för att hålla näsan över vattenytan.

Arberesha Sabani påpekar att MP lokalt hela tiden i sina budgetförslag satsat på alla fritidsgårdarna. Senare har fler partier följt efter.

– Vi vet att det är både billigare och bättre att reagera tidigt än att vänta på konsekvenserna och försöka lappa och laga, säger Martin Marmgren.

För Hässleholms del tror han att alla möjligheter fortfarande finns att stämma i bäcken.

– Det behövs trygga vuxna som möter tonåringarna. ReAgera verkar vara ett jättebra samarbete. Men det är rätt mycket lägesrapportering. Det är bra att ha koll, men vad gör vi efteråt och vad gör vi innan det händer?

I Hässleholm samarbetar socialtjänst, skola och polis.

– Där borde fritidsverksamheten också vara med, säger Martin Marmgren med erfarenhet från just ett sådant samarbete.

– Fritidsverksamheten är en viktig pusselbit för att träffa ungdomarna och få en bild av vilka barn som kan behöva särskilda insatser.

Han vet att möjligheterna att lyckas är små när de unga redan börjat missbruka.

– Det är mycket lättare när de är 12-13 år eller ännu hellre 9-10. Om vi börjar bygga nätverk redan när de är i mellanstadieåldern får vi väldigt mycket mer pang för pengarna, säger han.

– Även om det nu varit en del oroligheter i Hässleholm är det på en helt annan nivå än i Tensta-Rinkeby. Kommunen måste utnyttja det och sätta in insatser nu. Satsa på det förebyggande teamet, gå ner i åldrarna och ge fritidsförvaltningen mer resurser! Polisen får möta upp, det behövs områdespoliser som pratar med barn och unga.

Martin Marmgren menar också att familjecentraler, som Familjens hus i Hässleholm, kan ha stor betydelse.

– Det är ett ställe dit föräldrar lätt kan vända sig och få hjälp. Ofta är det de som inte söker hjälp som behöver det mest.

I Järva finns även ett hembesöksprogram som ger familjer stöd och hjälp.

– En del behöver bara hjälp att få in barnen på förskolan, så att de inte kommer till förskoleklassen utan att kunna svenska, trots att de är födda här, säger Martin Marmgren.

– Det här är rakt igenom MP-politik, säger han.

Han ger inte mycket för “högersidans” mer repressiva förslag till lösningar.

– De vill ha språkkontroll, omhänderta barn som inte går i förskola, masstesta för ADHD med mera. Vi vill bygga förtroende. Några behöver bara lite mer information. Vi försöker kroka arm med dem och visa att samhället finns där för dem, säger han.

Detta menar han är en tydlig skiljelinje mellan MP:s och andra partiers rättspolitik.

– SD har föreslagit skamstraff för nioåringar med riskbeteende, till exempel att de får städa toaletter inför sina kompisar så att de känner sig förnedrade. Det skulle vara ett statusnedbrytande straff som skulle avskräcka dem. Vi pratar om små barn! Förutom att vi inte behandlar barn så i vårt land så är risken att de får en ännu djupare identitet i utanförskap och att de knuffas i famnen på kriminaliteten, säger Martin Marmgren.

Han har sett resultat av att polis och kommun samarbetat för att stoppa unga som är på väg in i kriminalitet. Han berättar om en pojke som gick i sjuan och hade ett skarpt vapen med sig i skolan. Hans äldre bror blev mördad i gängkonflikten och själv var han redan en ledargestalt på Rinkebyskolan.

– Han fick byta skola och kom till en plats där han inte hade samma förväntningar på sig och inte mandat heller. Sociala insatser sattes också in och nu har det gått flera år. Vi trodde att han skulle bli skjuten eller skjuta ihjäl någon inom ett par år.

I något fall har en hel familj fått hjälp att flytta för att bryta ett mönster.

– Såvitt jag vet har det gått bra. Om det har gått tillräckligt långt behöver man placera den unge, men det är onödigt om familjen är en skyddsfaktor, säger Martin Marmgren.

MP vill satsa 11 miljarder på förebyggande arbete genom Jämlikhetsklivet.

Samtidigt måste polisen arbeta operativt mot kriminaliteten. Enligt Martin Marmgren är polisen underbemannad. MP föreslog nyligen en förstärkning med en halv miljard på polisen, men röstades ner i riksdagen.

Martin Marmgren är besviken på att andra partier ibland röstar nej till ett förslag bara för att det kommer från MP, något som Arberesha Sabani också har erfarenhet av från Hässleholm. Martin Marmgren har själv röstat på andras förslag om utökade befogenheter för polisen. Det har bland annat gällt att det ska bli lättare för polisen att ta kriminellas tillgångar, att ta bort tillståndskravet för kameraövervakning och att kriminalisera rymningar.

Han menar att kameraövervakning fungerar både i förebyggande syfte och för polisens utredning.

– I Järva har vi extremt låg uppklarningsprocent på de gängrelaterade skjutningarna. I de fall som klarats upp har det funnits övervakningsfilm, säger han.

Han betonar att det även om tillståndskravet tas bort inte är fritt fram att sätta upp hur många kameror som helst.

– Det ska fortfarande finnas tillsyn. Det är en avvägning mellan integritet, trygghet och brottsbekämpning, säger han.

Han räknar med att återvända till polisen efter valet, om inte MP kommer in i regeringen.

– Jag har plats sex på Stockholmslistan och flera tunga namn står före.

Text och foto: Berit Önell