En av Kristdemokraternas kandidater till kommunfullmäktige i Hässleholm injicerade narkotikaklassad medicin som var avsedd för patienterna när han jobbade som sjuksköterska på sjukhuset i Lund. På fritiden använde han bland annat heroin. Han dömdes för ett år sedan för egenmäktigt förfarande, men har fått behålla sjuksköterskelegitimationen under en treårig prövotid som fortfarande pågår. KD-distriktet godkände ändå hans kandidatur till regionfullmäktige. Avdelningen i Hässleholm fick inte veta något och har inga rutiner för att kolla upp kandidaternas bakgrund.

Fallet sticker ut i Frilagts granskning av alla domar de senaste fem åren mot personer på valsedlarna till kommunfullmäktige. Av 258 kandidater är tre dömda för brottmål.

Den 37-åriga sjuksköterskan står på plats 13 på Kristdemokraternas lista till kommunfullmäktige. Det är första gången han kandiderar. Efter Frilagts frågor om domen har han valt att hoppa av både kommunvalet och regionvalet, där han haft plats 12. Han är därmed inte längre valbar. Men hans namn kommer sannolikt att stå kvar på valsedlarna eftersom de redan är tryckta.

Hans arbetsgivare upptäckte sommaren 2019 att det gått åt ovanligt stora mängder av det smärtstillande och narkotikaklassade medlet oxikodon på två neurokirurgiska avdelningar i Lund, en intensivvårdsavdelning och en vårdavdelning. Stickprovskontroller avslöjade att sjuksköterskan registrerat att han på båda avdelningarna hämtat ut stora mängder av medicinen som inte dokumenterats i patienternas journaler. Utredningen visade att han regelbundet tagit av medicinen för eget bruk och injicerat den på arbetstid. Han förnekade först, men erḱände senare det han anklagades för och medgav att han efter en tidigare axelskada hade fått ett beroende av Tramadol som utvecklats till ett eskalerande missbruk. När han inte hade tillgång till oxikodon köpte han heroin av kontakter i Lund. Han hade också använt bland annat ecstacy, amfetamin och kokain.

Enligt utredningen från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, fanns ingen indikation på att patienter kommit till skada eller riskerat att komma till skada under hans yrkesutövning. Men IVO bedömde att hans missbruk på ett konkret sätt utgjort en risk för patientsäkerheten eftersom han medgett att han varit påverkad under sin yrkesutövning.

IVO ville dock inte dra in sjuksköterskelegitimationen utan föreslog en treårig prövotid, vilket han gick med på. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd beslöt att den skulle gälla från den 1 oktober 2020 och att underrätta myndigheter inom EES och Schweiz om den. Under prövotiden ska han genomgå behandling mot sitt missbruk med drogtester och ha tät kontakt med både läkare och IVO. Han är också skyldig att informera sin arbetsgivare, numera omsorgsförvaltningen i Hässleholms kommun. Om han inte följer prövotidsplanen dras legitimationen in.

Av domen i Lunds tingsrätt framgår att sjuksköterskans agerande enligt sjukhusledningen var skäl för avsked. Han valde dock att säga upp sig själv. Domstolen såg detta som att han förlorade jobbet på grund av brottet. Bland annat därför stannade påföljden vid villkorlig dom, motsvarande ett kort fängelsestraff.

– Inget motsäger hans uppgifter om att han kommit ur sitt tidigare missbruk, skriver domstolen också.

Villkorlig dom innebär en prövotid på två år. Om den dömde begår brott under den tiden omvandlas straffet i regel till fängelse.

Sjuksköterskan berättar för Frilagt att han pratade med två personer på KD-distriktet om sin bakgrund.

– De sa inte så mycket, men skulle diskutera det högre upp ifall det kanske inte var aktuellt för mig att fortsätta, förklarar han.

Han blev dock godkänd.

– Eftersom jag varit ärlig med vad som hänt och står långt ner på listan, säger han.

Han konstaterar att brottet inträffade för tre år sedan, 2019. Men varken den villkorliga domen eller prövotiden för sjuksköterskelegitimationen är avslutad.

– Det har varit en jobbig tid som jag fått hjälp med, säger han.

Han försäkrar att han kommer att fortsätta med den läkemedelsassisterade behandling han påbörjat. Provtagningen har nu minskat från två gånger per månad till en.

Han är medveten om att han riskerade patientsäkerheten.

– Det var allvarligt, men överläkaren tittade på de patienter jag haft hand om och ingen hade kommit till skada. Men jag ångrar mig verkligen, säger han.

Han berättar att han redan under sin ungdomstid använde flera olika droger. Heroin tog han dock enbart i slutet av missbruksperioden efter axelskadan. Efter brottet tog det mer än ett år innan han började arbeta som sjuksköterska igen.

Han säger till Frilagt att han är intresserad av att arbeta politiskt med sjukvårds- och äldreomsorgsfrågor. Men dagen efter intervjun meddelar han per mejl att han lämnar sina politiska uppdrag. Han har då blivit uppringd av Robin Gustavsson, ordförande i KD i Hässleholm, som inte kände till domen innan Frilagt började ställa frågor.

– Vi utgår ifrån att kandidaterna informerar oss. Vi har inte frågat var och en, säger Robin Gustavsson.

Sjuksköterskan säger att han trodde att de han pratat med på distriktet skulle informera lokalavdelningen i Hässleholm.

– Jag har inte pratat med någon i Hässleholm, säger han.

Han har knappt ens träffat partikamraterna i Hässleholm.

– Jag träffade dem vid ett årsmöte. Sedan kom pandemin. Det var inga frågor, säger han.

Robin Gustavsson tror inte att han medvetet undanhållit lokalavdelningen information.

– Han trodde vi hade fått den, säger han.

Robin Gustavsson säger att han inte uppmanat sjuksköterskan att lämna sina kandidaturer.

– Han återkallade dem för han ville inte ha någon stor diskussion om det. Det var hans eget beslut. Hur han har tänkt kan inte jag uttala mig om, men eftersom det nu blev uppmärksammat i media sa han att det både för hans del och för KD:s del blev en onödig diskussion. Priset var för högt. Men jag hade gärna sett att han stod kvar, säger Robin Gustavsson.

Varför kollar ni inte upp kandidaternas bakgrund?

– Vi har inte varit ute för något sådant tidigare, så det har man inte haft med sig. Vi får skriva in att vi ska göra det framöver, inför nästa val. Det är inte fel att ha med den kontrollen. Det är nog en god idé att göra det, säger han.

Maria Berglund, ordförande för KD:s partidistrikt i Skåne, säger dock att de lokala avdelnngarna fått instruktioner att kontrollera sina kandidater.

Hon var med vid mötet där sjuksköterskans kandidatur diskuterades.

– Utifrån det samtalet bedömde vi att han kunde godkännas, säger hon.

– Vi fick ärendet översänt från nomineringskommittén eftersom han inte skickat in handlingarna vid ett visst datum. Vi hade inte fått utdraget från polisregistret, men han hade varit transparent så vi hade full koll, säger hon.

Hon konstaterar att domen kommit nyligen i tid medan brottet ligger lite längre tillbaka, att sjuksköterskan vidtagit åtgärder och fått förnyat förtroende av en arbetsgivare. Problemet diskuterades utifrån KD:s värdegrund.

– Det är inte bra att göra fel, men vi gör en bedömning från fall till fall. Man blir inte per automatik diskvalificerad för att man begått ett visst brott, säger hon.

Hon berättar att sjuksköterskan fick frågan om han var beredd på offentlig granskning.

– Då trodde han att han skulle palla det trycket. Nu gör han inte det utan kliver åt sidan. Det är kanske det bästa för honom, säger hon.

KD kräver förutom utdrag ur belastningsregistret även en kandidatförsäkran av alla som kandiderar till regionen. I denna står bland annat: “Jag ska så snart misstanke finns, att jag kan hamna i en situation där förtroendet för mig kan ifrågasättas, omgående informera partidistriktsstyrelsen om detta och komma överens om lämpliga åtgärder.”

SD är det enda av de tre berörda partierna som lokalt begär att kandidaterna ska visa utdrag ur belastningsregistret.

Jens Lindholm, plats 10 på Sverigedemokraternas valsedel, med politiska uppdrag sedan 2019 och idag förste vice ordförande i barn-och utbildningsnämnden, har två gånger efter rättegång dömts till böter för fortkörning, 2012 och 2017, eftersom han motsatt sig den mätning av hans hastighet som dokumenterats av polisens laserkameror.

– Det vet vi, säger Hässleholms SD-kommunalråd Hanna Nilsson.

Vad säger ni om det?

– Att han ska hålla hastigheten.

– Vi har pratat om det. Fortkörning är inte ett allvarligt brott Vi släpper inte in någon som har något allvarligt på sig. Det kan vara brott mot person, skattebrott och såna grejer, säger Hanna Nilsson.

Hon förklarar att direkt när någon vill ha ett uppdrag för SD i Hässleholm får de skicka in uppgifter om både domar och ekonomi.

– Det skickas in till riksorganisationen som godkänner. Sedan diskuterar vi när vi får ner det, säger hon.

Hon tycker att riktlinjerna numera är tydliga och att det är bra.

– Vi har haft mycket kufar i partiet, men här i Hässleholm har det varit väldigt få, säger hon.

Jens Lindholm vill inte kommentera utan hänvisar till det Hanna Nilsson sagt.

Jonas Andersson, nummer 18 på Socialdemokraternas lista och idag ledamot i miljö- och stadsbyggnadsnämnden, dömdes 2019 för ringa vapenbrott efter att ha lämnat in ett tävlingsvapen med begränsad licenstid, som han slutat använda, en vecka för sent. Han har haft kommunala uppdrag för S i 18 år.

Han säger att han berättade direkt om domen för ledningen i partiet som bedömde att den inte påverkar hans kandidatur.

– Det är klart att det alltid är ett problem när man blir dömd för något och jag har även ett visst ansvar som politiker efter att ha gjort en miss, säger han.

Han berättar att han haft vapenlicenser i 25 år och slutade med tävlingsskytte för att han inte hann med det. Han lämnade in flera andra vapen i tid.

– Jag glömde detta. Polisen skickade inte någon påminnelse och kunde inte heller förklara varför, säger han.

Joachim Fors, ombudsman för S i Hässleholm och även i ledningen för S-föreningen i Sösdala där Jonas Andersson är engagerad, bekräftar att han berättat om domen.

– Lite slarvigt, säger han och förklarar att det inte varit aktuellt att Jonas Andersson inte skulle kandidera på grund av domen.

Han beskriver det som att han “missat en deadline”. Om någon begått exempelvis våldsbrott hade det varit en annan sak. Men det är inte någonting som S-ledningen får veta om inte kandidaterna själva berättar eftersom inga kontroller görs. Samtal hålls dock med var och en.

– Tidigare fanns ett etiskt protokoll som skulle skrivas under. Nu handlar det mest om uppträdande i sociala medier och att man ska följa stadgarna, säger Joachim Fors.

Berit Önell

Uppdatering:

Artikeln är korrigerad angående heroinmissbruket som sjuksköterskan säger pågick endast i slutet av tiden på sjukhuset i Lund.