När kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) besökte Hässleholm på måndagen var hon tydlig med att hon anser att kommunerna ska ge ekonomiskt stöd till studieförbunden. Hon kände till att alla bidrag till studieförbunden dragits in i Hässleholm.

– För mig är det väldigt oroväckande, sa hon.

Hon vill också stödja lokal journalistik – men försvarar att det nu föreslås bli svårare för små medier att få pressstöd.

Jeanette Gustafsdotter möter en publik på cirka 25 personer i Hässleholms stadsbibliotek där Thomas Lindell, Socialdemokraternas ordförande i Hässleholm, leder samtalet. Ministern berättar lite om sin skånska uppväxt, i Furulund i Kävlinge kommun, och säger att hon älskar muséer och bibliotek. Det tidigare jobbet som generalsekreterare på Riksförbundet Sveriges muséer passade henne bra. Men hon har också lång erfarenhet inom mediebranschen och har bland annat arbetat på SVT och varit vd på Utgivarna och Tidningsutgivarna. Hon har tre yrkesutbildningar, till journalist, jurist och gymnasielärare. Men lärare har hon inte hunnit arbeta som ännu.

– Det ska jag göra framöver, säger 56-åringen glatt.

Ministerjobbet kom emellan.

– Att få vara kulturminister är en ynnest.

Hon har träffat kommunens kultur- och fritidschef Anders Rosengren och fått en rundvandring på Hässleholms stadsbibliotek.

– Jag är jätteimponerad, säger hon och nämner särskilt den prisbelönta barn- och ungdomsavdelningen som under pandemistängningen byggdes om med stöd av regeringens och kulturrådets satsning “stärkta bibliotek” och fått ta emot studiebesök från hela landet.

– Bibliotekarierna är verkligen värda en eloge.

Enligt Jeanette Gustafsdotter är kultur också hälsofrämjande.

– Kultur är oerhört viktigt och extra viktigt i tuffa tider, säger hon.

Under hennes egen uppväxt, med föräldrar som bara gått sju år i skola, var biblioteket viktigt och även studieförbunden.

Peter Dahlqvist, ombudsman på ABF i Hässleholm, passar på att fråga hur ministern ser på kommunens ansvar för stöd till studieförbunden, som arbetar med både folkbildning och kultur.

– Socialdemokratin bygger helt på en folkrörelse som också blev folkbildning. Jag tror väldigt mycket på stöd till folkbildning och till studieförbunden, säger Jeanette Gustafsdotter.

I Hässleholm försvann bidragen till studieförbunden i sparpaketet inför budgeten 2020. Beslutet klubbades igenom av den borgerliga kärnalliansen med stöd av SD och FV.

– Det har självklart bekymrat oss, säger Jeanette Gustafsdotter.

Hon menar att kunskap, som studieförbundens bildningsverksamhet bidragit med, är nödvändigt för att människor ska kunna tillvarata sina demokratiska rättigheter. Demokratin, liksom medierna, ingår i hennes ansvarsområde.

– Alla har rätt till kultur, oavsett var man bor och har för bakgrund. Kultur gör att vi blir inkluderade och kan bryta segregationen, säger hon.

– Fria och oberoende medier betyder mycket för en stark demokrati, säger hon.

Hot och hat däremot kan leda till att människor inte vill arbeta politiskt och att röster tystnar.

– 25 procent av journalisterna undviker vissa ämnen för att inte bli utsatta. Självcensur är väldigt farligt för demokratin, säger Jeanette Gustafsdotter.

När Frilagt frågar vad hon vill göra konkret för att förändra detta berättar hon mest om åtgärder som redan vidtagits.

– Vi har gjort väldigt mycket i över tio års tid, säger hon.

Hon nämner bland annat att det nu finns ett lagförslag om en straffskärpning för hot och andra brott som begås med direkt avsikt att offret inte ska använda sin yttrandefrihet. Det kan gälla journalister, men även exempelvis bloggare och influencers och också brott som begås mot närstående i syfte att tysta den som uttrycker sig offentligt. BRÅ har tagit fram en utredning om näthat och polisens demokratigrupp, som ska utreda brott mot politiker och journalister, har kommit igång på allvar de senaste åren.

– Vi fortsätter att fokusera på detta. Det är oacceptabelt och riskerar vår demokrati, säger Jeanette Gustafsdotter.

En nationell strategi för demokrati, där hot och hat är en del, är också på väg.

Jeanette Gustafsdotter förklarar vid en pressträff på biblioteket att oberoende journalistik är viktig, liksom grundlagens källskydd och meddelarfrihet. Men under hennes tid i regeringen har flera förslag och beslut gått i motsatt riktning. I april fattade riksdagen ett första beslut om en grundlagsändring som gör att både journalister och uppgiftslämnare kan dömas för utlandsspioneri vid befattning av uppgifter som kan skada Sveriges samarbete med andra länder.Efter valet väntar ett beslut till och avsikten är att lagändringen ska gälla från den 1 januari. I slutet på juni kom en utredning om ett förändrat mediestöd som visserligen ska gynna lokal journalistik, men inte på små redaktioner. Från och med idag, den 1 augusti, går det inte längre att köpa oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner i Sverige. Syftet är att motverka grov kriminalitet, men det innebär också att granskande journalister får betydligt svårare att skydda sina källor.

– Journalistisk granskning är a och o för demokratin, det är ytterst viktigt. Journalister ska granska sådana som mig, säger Jeanette Gustafsdotter.

Hon ser den nya mediestödsutredningens förslag på förändringar, som gör det svårare för små medier att få stöd, som en förbättring. Syftet är stödja lokal och regional journalistik.

– Kommunal bevakning är oerhört viktigt för demokratin, säger hon.

Men i förslaget finns en gräns för små medier. Varför ska det bli svårare för små lokala medier att få presstöd?

– De ska ha en stabil redaktion. Men detta är bara ett förslag. Nu väntar vi på alla remissvar, säger Jeanette Gustafsdotter.

Hon säger att hon inte vet i detalj vad lagändringen om kontantkorten kan innebära för journalistiken.

– Självklart kommer jag att skaffa detaljkunskap även om den, säger hon.

Hon betonar att källskyddet alltid gäller. Det innebär att journalister fortfarande har samma lagstadgade skyldighet att skydda sina källor.

När det gäller inskränkningarna i grundlagen för utlandsspioneri säger hon att det är för tidigt att spekulera i om källskyddet påverkas. Men om förslaget går igenom hade sannolikt Anders Kompass varit illa ute när han avslöjade franska FN-soldaters övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken.

Jeanette Gustafsdotter påpekar att Anders Kompass numera är chef för det nyinrättade MR-Institutet.

– Sverige driver mänskliga rättigheter, men vi ska självklart också själva leva upp till det, det är därför vi grundat detta institut, säger hon.

Efter sitt besök på biblioteket följde Jeanette Gustafsdotter med de lokala partikamraternas valarbetare ut på dörrknackning.

Berit Önell