Riksdagsmannen och KD:s jordbrukspolitiske talesperson Magnus Oscarsson har besökt Åbuens lantbruk utanför Hästveda tillsammans med de lokala partikollegorna Christer Caesar och Robin Gustavsson. Här föder bröderna Johan och Pelle Holmén upp köttdjur i stor skala, men behöver också komplettera med torvbrytning och entreprenadfirma för att få tillräcklig lönsamhet. Johan Holmén berättar att det blivit ännu tuffare att få lantbruket att gå runt den senaste tiden med kriget i Ukraina och höjda priser på inte minst diesel och konstgödsel.

– Det måste vända så att lönsamheten blir bättre, säger Magnus Oscarsson.

Magnus Oscarsson från Ödeshög i Östergötland har själv varit jordbrukare. Han är riksdagsman sedan 2014.

På Åbuens lantbruk betar nu ungefär 460 nötdjur, inklusive kalvar, av rasen simmental. Cirka 300 hektar mark brukas. Johan Holmén och pappa Christer Svensson visar runt och informerar om köttböndernas vardag. De har inte själva någon koppling till Kristdemokraterna, men har träffat Magnus Oscarsson tidigare, på den så kallade Köttriksdagen på Elmia utanför Jönköping.

– Jag passar på att gnälla av mig lite, säger Johan.

Christer Svensson konstaterar att det stämmer som det sägs att bonden lever fattig och dör rik. Verksamheten kräver stora investeringar och har därmed stora värden, men det är svårt att få tillräckliga inkomster, något som familjen påmints om i samband med generationsskiftet.

– Jag tycker inte om att det är så. Så som mina föräldrar har jobbat och så sitter vi och planerar för hur de ska överleva, att de ska bo så billigt som möjligt och så vidare. Värdena är bara en fördel när vi behöver låna ännu mer pengar, säger Johan.

Robin Gustavsson inflikar att investeringarna borde leda till att lantbruket kan drivas så att det får lönsamhet.

– Det känns ibland lite hopplöst. För de flesta i min ålder är det inte på något vis aktuellt att bli lantbrukare, säger Johan som är 32 år gammal.

Magnus Oscarsson lyssnar och lovar att ta med sig synpunkterna.

– Det är mycket bekymmersamt. De i Johans ålder sliter förfärligt, säger han.

Han tycker att regeringens stödåtgärder på 3,1 miljarder till lantbruket är bra, men menar att det inte räcker.

– Det är bra för stunden, men bonden måste på sikt kunna samla i ladorna också, säger han.

Han anser att de höga dieselpriserna är ett stort problem.

– Hela världen har drabbats, men Sverige lägger ju på ännu mer. Vi vill sänka dieselpriset till Europanivå, cirka nio kronor vid pump, säger han.

Christer Svensson tror att det skulle få stor betydelse, men Johan säger att det är mycket annat som också blivit dyrare, bland annat reservdelar och gödning. Prisökningarna fortsätter och det går snabbt, något som märks i entreprenadfirman.

– Samtidigt som vi pratar med en kund ökar priserna, säger Johan.

Magnus Oscarsson konstaterar att synen på i vilken grad Sverige ska vara självförsörjande förändrats med pandemin och Ukrainakrisen.

– När jag kom in i riksdagen var självförsörjningsgraden under 50 procent. Jag fick höra att vi inte skulle prata om det här, vi har ju EU, det löser sig. Men så säger ingen längre.

Han menar att det under pandemin visade sig att självförsörjning är nödvändigt och ger som exempel skyddsmaskerna som Sverige beställt och som Frankrike behöll under pandemin.

– Inget annat land kommer att hjälpa Sverige, vi måste vara på tå så att våra lantbrukare kan producera, säger han.

Han förklarar att Sverige idag bara är helt självförsörjande på morötter, socker och vetemjöl.

– Vi kan producera både kött, mjölk och spannmål. Om våra bönder får bättre förutsättningar kan det bli ännu bättre, säger han.

Han vill upp till 75 procents självförsörjningsgrad.

– Under kalla kriget hade vi 80-85 procent som Finland fortfarande har. De klarar sig i sex månader utan att importera ett riskorn. Sverige klarar sig en vecka, Stockholm två dagar.

Alla partier är idag med på att öka självförsörjningsgraden, men den utredning om hur det ska gå till som nu pågår ska vara klar först i december 2023.

– Det går med myrsteg, säger Magnus Oscarsson.

Han vill också minska antalet regler för bönderna, helst halvera dem.

– Det finns 600-700 regler för en mjölkbonde. Minsta fel blir jättedyrt och kan påverka i många år, säger han.

Han försäkrar att det utspelet inte bara är valfläsk.

– Finland bestämde att se över och dra ner antalet regler.

Han har också under hela sin tid i riksdagen arbetat för att det svenska jordbruket inte ska klassas som miljöfarlig verksamhet. För ett par veckor sedan fick han igenom denna förändring av miljöbalken i riksdagen. Han menar att det mest är en fråga om attityd till jordbruket.

– Idag får inspektörerna som utbildas lära sig att bönder är miljöfarliga, att dem måste de titta extra noga på. De kanske inte vet så mycket om lanbruk sedan tidigare, säger Magnus Oscarsson.

Han vill hellre att miljöinspektörerna ska arbeta rådgivande och tillsammans med bönderna.

– Men när det är galet ska de förstås säga till.

Förutom KD röstade M, SD och C för förändringen.

– Men det är inte självklart, regeringen ska ta tagi det också, säger han.

S, V, MP och L reserverade sig mot beslutet.

Magnus Oscarsson vill också ha en ny jaktvårdslag, bland annat för att vildsvin och hjort orsakar skador inom lantbruket. Han vill minska dessa arter i naturen, men vill inte ha hjälp av vargen som nu etablerat sig i Skåne.

– Vargen tar tyvärr också får, säger han.

Han förstår dem som är rädda för att få varg nära bostäder och lantbruk och ser positivt på riksdagens beslut nyligen att minska vargstammen till 170 individer.

Efter besöket på Åbuens lantbruk medverkade Magnus Oscarsson vid ett möte hos Kristdemokraterna i Hässleholm för att tala inte bara om jordbrukspolitik och andra landsbygdsfrågor utan även om vård och trygghet.

Text och foto: Berit Önell