Hässleholms kommuns miljöprogram med mål för miljöarbetet skjuts ännu en gång på framtiden eller snarare till höstens budgetberedning där det får ställas mot andra behov. Det beslöt kommunfullmäktige vid sitt senaste sammanträde.
Ersättningen till fritidspolitiker vid budgetberedning tas bort helt. Den olagligt höga nivån på parkeringsböter justeras ner.
Det blev intensiv debatt om miljöpartisten Dolores Öhmans motion om att snarast möjligt ta fram ett miljöprogram. Hon menade att det är en katastrof för en kommun att vara utan miljöprogram, särskilt en kommun som historiskt varit en förebild i sitt miljöarbete. Hon syftade på att Hässleholm blev årets miljökommun 1995, men de senaste åren sjunkit i rankingarna.
I motionen hänvisade Dolores Öhman bland annat till regeringsformen i grundlagen som slår fast att “det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer”. Dessutom har riksdagen beslutat om 16 nationella miljömål som ska implementeras lokalt. Syftet med ett lokalt miljöprogram är att just att beskriva hur kommunen ska nå dessa mål och skydda den lokala miljön. Även de globala hållbarhetsmålen enligt Agenda 2030 ska vara vägledande för det lokala miljöarbetet.
Hässleholms kommuns senaste miljöprogram gällde 2006-2010. Enligt Dolores Öhman har politiken sedan dess förhalat framtagandet av ett nytt program. Det senaste försöket gjordes 2018 då miljönämnden hade en anställd miljöstrateg som fick uppdraget att utveckla ett förslag till miljöstyrning. Dokumentet “Grön omställning” gick ut på remiss under våren, men den nya miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslöt därefter att dokumentet skulle läggas till handlingarna och att uppdraget ansågs avslutat. Dolores Öhman skrev i sin motion: “Helt utan förklaring, helt utan att ange anledning, och helt utan att presentera ett alternativt tillvägagångssätt, hamnade dokumentet i papperskorgen!”
När hon i kommunfullmäktige frågade nämndens ordförande Kenny Hansson (M) om anledningen lovade han att nämnden skulle titta över detta. Motionen fortsatte: “Idag, mer än två år senare, finns det inga indikationer alls om att arbetet i frågan pågår.” Dolores Öhman konstaterade att kommunen inte heller har någon miljöpolicy, miljöstrategi eller något annat sätt att följa upp de nationella miljömålen.
– De nationella miljömålen måste implementeras lokalt och regionalt, sa Dolores Öhman i kommunfullmäktige.
Hon var kritisk till miljö- och stadsbyggnadsnämndens tal om att resurserna inte räcker.
– Många nämnder har inte tillräckliga resurser, men de säger inte att de inte utför sitt uppdrag. Att ignorera nämndens uppdrag tycker jag är allvarligt. Dessutom har miljö- och stadsbyggnadsnämnden fått ett extra tillskott i årets budget, sa hon.
Hon påminde också om S-förslaget att nämnden kan äska särskilda medel till uppdraget från kommunledningen.
Den borgerliga alliansen med M, KD och L ansåg att det skulle vänta tills budgeten för nästa år bereds.
– Jag kan dela uppfattningen att kommunen behöver ett uppdaterat miljöprogram. Men det finns inte utrymme i budgeten nu, sa kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M).
FV och SD som ville avslå motionen helt eftersom de ansåg att det redan finns för många program och styrdokument. De nämnde bland annat naturvårdsplan, resursoptimeringsplan och energi- och klimatplan som dock inte direkt berör de 16 nationella miljömålen. Men kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) deklarerade att hon ändå tänkte rösta på alliansens förslag som också var kommunstyrelsens.
– Vi i SD vill helt enkelt avslå, men vi är lite osäkra på majoritetsförhållandena. Därför yrkar vi bifall till liggande förslag så att det hamnar i budgetberedningen där det får ställas mot andra viktiga åtgärder, sa hon.
FV höll fast vid att rösta för avslag.
– Det beskrivs här i princip som att världen rasar om vi inte antar ett miljöprogram. Men vi har över 100 liknande dokument som sätts in i bokhyllor och man hinner inte uppdatera dem. Det är strategier, planer och program. Vem håller ordning på detta? Vi tror inte det är vägen, tvärtom. Men vi är de som brukar slåss mest för att bevara gröna områden, sa Björn Widmark och nämnde bland annat Guldkusten som räddats från exploatering och den aktuella detaljplanen för Paradiset som enbart FV är emot.
Han menade också att det kostar miljonbelopp att avlöna tjänstemän för att ta fram ett enda sådant dokument.
Camilla Lindoff (S) förklarade att kommuner som satsar på hållbar utveckling är mer attraktiva för både investerare och entreprenörer.
– Det händer att entreprenörer avstår från att lämna anbud till kommuner som inte har tillräckligt höga miljökrav vid upphandlingar. De når nämligen inte sina egna mål då. Näringslivet går före och de ställer krav. Jag är inte orolig för att vi blir fattiga av ett miljöprogram. Men jag är mycket orolig för vad det har kostat och kommer att kosta att vi inte har påbörjat arbetet för ett hållbart samhälle, sa hon.
Två voteringar krävdes innan kommunstyrelsens förslag antogs. FV:s och SD:s förslag förlorade mot de rödgrönas som blev motförslag till kommunstyrelsens förslag. 38 ledamöter röstade för kommunstyrelsens förslag 19 för de rödgrönas och fyra avstod från att delta. S, V och MP reserverade sig.
Även den långdragna tvisten om ekonomisk ersättning till förtroendevalda debatterades livligt. Där lyckades SD och FV få med sig M på att helt ta bort ersättningen vid budgetberedningar. På det sättet stoppade de förslaget från Joachim Fors (S) som antagits av kommunstyrelsen och innebar maximalt åtta tillfällen med såväl förrättningsersättning som ersättning för förlorad arbetsinkomst och resekostnader för högst två personer. Kompromissförslaget från personalutskottets ordförande Robin Gustavsson (KD) innebar tre tillfällen för två personer med full ersättning samt tre tillfällen med enbart ersättning för förlorad arbetsinkomst och resekostnader.
– Ett av de viktigaste besluten på hela året är budgeten, förklarade han och hänvisade till kommunallagens formulering om rätt till skälig ersättning.
Hanna Nilsson ansåg att partierna ska arbeta ideellt med sina budgetberedningar.
– Med all respekt för kommunallagen, men det går att organisera så att alla ändå får en rimlig ersättning. Vi har aldrig tagit ut någon ersättning vid budgetberedning och har alltid lyckats göra bra budgetförslag, sa hon.
Robin Gustavsson påpekade att det kan vara lätt att säga om man sitter som kommunalråd med månadsarvode.
– Många har andra arbeten och kallas till budgetberedning på arbetstid. Ska vi då förutsätta att de ska gå ifrån sitt arbete utan ersättning? Sedan jobbar alla mycket ideellt också, sa han.
Joachim Fors betonade att det är de som styr dagordningen som blir kallade av ekonomikontoret.
– Därmed får de den ersättning som jag vill att alla ska få, sa han.
Han ansåg det inte rimligt att fritidspolitiker inte får betalt för det arbete de lägger ner.
– Jag vill påminna att man aldrig vet vilken budget som kommer att gå i mål. Vi vet ju hur det slutade sist. Det var nära att det blev en S-budget, skulle vi då inte ges samma möjligheter till budgetberedning?
Agneta Olsson Enochsson hävdade att 90 procent av det politiska arbetet redan idag görs på ideell tid.
– Jag är så otroligt trött på att hela tiden angripa populism, sa hon.
Anita Petersson (V) undrade om den som vill engagera sig politiskt ska behöva ha en viss inkomst.
– Det ska inte vara skillnad. Ska man inte få förlorad arbetsförtjänst om man till exempel är timanställd?
Lars Johnsson yrkade inledningsvis bifall till Robin Gustavssons förslag. I voteringen ställdes SD:s och FV:s förslag mot personalutskottets och SD:s blev med en rösts övervikt motförslag till kommunstyrelsens, det vill säga Joachim Fors förslag. I det läget röstade M på SD-FV. Röstetalen blev 30-24 och sju ledamöter avstod från att delta.
Kommunfullmäktige beslöt enhälligt att revidera taxan för felparkeringsavgifter så att den blir laglig. Istället för det nyligen beslutade beloppet på 1 500 kronor för otillåten parkering på handikapplats blir det nu 1 300 kronor. Det är maxnivån enligt lagen.
Berit Önell