Hässleholms kommuns årsredovisning för 2021 visade ett rekordresultat, men revisorerna konstaterar att den största anledningen till det var avkastningen på pensionskapitalet. Bara ett av tre finansiella mål nåddes och kommunen klarade därmed inte god ekonomisk hushållning. Politiker från skilda läger hade vid måndagskvällens kommunfullmäktige också olika syn på hur bra eller dåligt detta var, men det slutade med att alla beviljades ansvarsfrihet. Omsorgsnämnden undgick med knapp nöd en anmärkning för sina onödigt stora inköp av skyddsutrustning som varken följde regler för delegering eller attest.
Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) konstaterade att 2021 liksom 2020 helt präglades av pandemin. Trots allt vad det innebar redovisades ett mycket starkt resultat på 222 miljoner kronor. Pensionskapitalet gav en avkastning på 156 miljoner mer än budgeterat, skatter och statsbidrag 69 miljoner kronor mer.
– Vi har kunnat fylla på resultatutjämningsreserven med 155 miljoner kronor, sa Lars Johnsson och uttryckte tacksamhet över att kommunen därmed kunnat avsätta medel för sämre tider.
Han räknade upp beslut och projekt som gått framåt under året, bland annat beslutet om ett nytt badhus, nya bostäder och det nybyggda kontorshuset på Norra Station som byggts för Skånetrafiken. Samtidigt manade han till fortsatt återhållsamhet för att undvika framtida skattehöjningar.
Björn Widmark (FV) deklarerade att han han och hans parti inte skulle delta i beslutet.
– Vi når inte de ekonomiska målen. Men de målen lever inte heller upp till SKR:s miniminivå. Vi har ett överskottsmål på två procent när det borde vara fyra. Det skulle vi vilja ha en dialog om, sa han bland annat.
Han betonade också att det goda resultatet visserligen gällde när aktiekursen var på topp vid årsskiftet, men att värdet nu är ett helt annat.
– Det är närmare 100 miljoner kronor sämre nu. Det ska väl väljarna få veta?
Kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) påpekade att pandemin gjort det svårare än vanligt att följa den ekonomiska utvecklingen. Kommunalrådet Lena Wallentheim (S) påminde om hur hon som kommunstyrelseordförande tidigare fick höra att det inte var så konstigt att det blev plusresultat när hon fått statsbidrag.
– När det kommer till verksamheterna går det minus. Nu är väl 10,2 miljoner inte något jättestort belopp, men det är nog lite tur att omsorgsnämnden inte gjort av med sina 24 miljoner i statsbidrag utan endast en miljon. Annars hade det gått minus, sa hon.
Revisorerna granskade under 2021 särskilt omsorgsnämndens inköp av skyddsutrustning. Anledningen var en prognos med ett underskott på hela 45 miljoner kronor på just inköp av skyddsutrustning. Enligt länsstyrelsens beräkningsmodell skulle lagret räcka i 90 dagar. Hässleholms lager av visir skulle uppgå till 15 000, men hela 405 000 var inköpta. Kommunen har utnyttjat ett undantag från upphandling som EU beslöt om under våren 2020, men det finns brister i dokumentationen, det har varit otydligt vilken delegering som gällt och attestreglerna har inte följts. Revisorernas kritik mot nämnden var allvarlig och det var nära en erinran mot ordförande Karin Axelsson (M) på grund av bristande aktivitet och ansvar i frågan.
Revisorerna skriver: “ Mot bakgrund av att de höga kostnaderna för skyddsmaterial inte påverkat insatser för brukare och inte lett till ekonomiska underskott i förhållande till budget, har vi valt att avstå från anmärkning, men vill påminna om att brist på aktivitet är ett av rekvisiten för erinran enligt god revisionssed i kommuner”.
Omsorgsnämnden har ännu inte hunnit svara på denna kritik och Karin Axelsson (M) ville därför inte föregripa svaret. Hon hävdade dock att en förklaring till de stora inköpen kan ha varit att det i början var svårt att få tag i någon skyddsutrustning överhuvudtaget.
– Den 31 mars var vi nere på lager för tre månader, förklarade hon.
Även kommunens budgetprocess fick revisorskritik för otillräcklig styrning liksom tekniska nämndens markanvisnings- och exploateringsarbete.
Revisorerna konstaterar att det enda ekonomiska mål som uppnåtts är det om lokaleffektivisering där ambitionsnivån sänkts från en besparing på 27 miljoner kronor till framtagande av en plan. Kommunen har varken nått målet om att nettokostnaderna inte ska vara högre än 99 procent eller att budgetavvikelsen för nämnderna inte får vara negativ. Trots tidigare påpekande från revisorerna saknar förvaltningsberättelsen även denna gång en avstämning av god ekonomisk hushållning för hela kommunkoncernen inklusive bolagen.
Berit Önell