En olaglig anläggning för storskalig hantering av schaktmassor har växt upp bakom reningsverket i Hässleholm. Upplagsplatsen har på ett par år utökats till det dubbla genom utfyllnad av en ravin nära Maglekärrsbäcken. Verksamheten skyddas från insyn genom det nya stängslet med låsta grindar som i strid med allemansrätten satts upp kring ett betydligt större område.

Det kommunala bolaget Hässleholm Miljö har länge fört miljökontorets inspektörer bakom ljuset, men vid en tillsyn för två veckor sedan avslöjades anläggningen. Bolaget har nu slutat sikta massorna och försöker legalisera verksamheten. Synligt avfall ska tas bort. I vilket fall kan det bli åtal.

Bolaget har uppgett att det rör sig om tillfällig mellanlagring av schaktmassor som grävts upp vid rörläggning på Fredentorpsområdet i Hässleholm där det inte funnits utrymme att lägga upp dem. De ska sedan ha körts tillbaka till samma plats. Dessa ledningsarbeten har dock inte pågått under hela tiden anläggningen funnits.

Verksamheten är omfattande. Hässleholm Miljö har skrivit till miljökontoret att det gått cirka 40 lastbilar per dag till anläggningen. Enligt närmaste grannen Linus Jepsson har det varit betydligt fler, mellan 50 och 100 per dag sedan sommaren 2021. Han har dock bilder som visar både maskiner som hanterar massor och lastbilar som hämtar och lämnar redan under 2020. Massorna har varit av olika slag, även ren makadam.

Massorna har bearbetats genom siktning, vilket kräver anmälan till miljökontoret. Massor har uppenbarligen också använts till utfyllnad. De ska vara provtagna på Fredentorp, men enligt protokollen har PAH, som bland annat finns i oljor, påträffats i sju provpunkter i halter som inte tillåter att de används på det sättet, särskilt inte intill vattendrag. Om dessa delar av massorna lämnats till deponi är okänt.

Inte första gången

Reningsverksområdet har även tidigare använts för illegal hantering av massor. 2015 handlade Frilagts första granskning om förorenad järnvägsmakadam som lagts upp här för att eventuellt senare användas till en vall mot Finjasjöns översvämningar. Trafikverket hade skänkt bort massorna med löfte om att de inte innehöll föroreningar över nivån “ringa risk” som krävs för att de utan särskilt tillstånd ska få användas till anläggningsändamål. Men Frilagts provtagningar, och senare även miljökontorets, visade att reningsverket fått helt andra, förorenade massor. Efter Frilagts avslöjande kördes över 3 000 ton järnvägsmassor till deponi. Men mycket blev kvar – i ravinen där utfyllnad påbörjats.

När Frilagt besökte platsen för ungefär ett år sedan, strax innan stängslet var klart, låg massor i högar och utfyllnad av ravinen pågick. Fortfarande syntes gummiplattor från järnvägen, av samma modell som det var gott om i de förorenade järnvägsmassorna. Byggavfall, asfalt och diverse skräp stack upp här och där.

Miljöåklagaren Lars Magnusson minns mycket väl de förorenade järnvägsmassorna vid reningsverket i Hässleholm, ett ärende som dock slutade utan fällande domar eftersom Trafikverket gjort sig av med all dokumentation och en miljöinspektör under pågående rättegång backade från sina uppgifter.

Lars Magnusson har ännu inte fått in någon anmälan om det nu aktuella upplaget. Han säger att miljökontoret ska anmäla alla misstänkta brott även om de själva utreder dem.

– Men de måste inte kasta sig över polisanmälan. Vi ser bara fördelar med om de har utrett först, säger han.

Otillåten miljöverksamhet eller miljöbrott

Han förutsätter att minst ett brott är begånget i fallet.

– Om de kör igång en miljöfarlig verksamhet utan anmälan är det otillåten miljöverksamhet, förklarar han.

Enligt hans bedömning går det inte att komma undan åtal genom att bolaget gör en anmälan i efterhand. Inte heller räcker det om miljökontoret skulle vitesförelägga.

– Det går inte att bortse från tiden före. Då har de begått ett brott, säger Lars Magnusson.

Dessutom kan något annat miljöbrott blir aktuellt, exempelvis om förorenade massor spridits till andra platser eller använts i utfyllnaden av ravinen.

– De blandar väl ut så att det ska bli mindre förorenat.

Den 23 april 2021 ställde Frilagt första gången frågor om upplaget till kommunens miljökontor. Miljöchef Torbjörn Håkansson förutsatte då att allt gick rätt till.

– Om det är interna massor behöver de inte anmäla, sa han, men förklarade att han skulle dubbelkolla.

Miljökontoret agerade inte på ett år

Fyra dagar senare meddelade han att han hade kontrollerat med handläggaren som muntligen ställt frågan till Hässleholm Miljö. Svaret blev att det handlade om ett tillfälligt upplag av schaktmassor från ledningsarbeten som körs tillbaka till samma plats.

Håkansson såg ingen anledning att kräva provtagning av massorna.

– Om vi skulle misstänka att de var förorenade hade vi kunnat ställa krav, men vi har inte någon kunskap om massorna, sa han.

Den 28 april 2021 skriver miljöinspektören till Hässleholm Miljö: “Har fått en förfrågan gällande hantering av schaktmassor vid/på Hässleholms Reningsverk. Dessa massor kommer som jag har förstått det från arbeten vid ledningsdragning. Massorna grävs upp – körs till Hlm ARV – kör sen tillbaka till samma plats där de grävdes upp. Jag vill bara dubbelkolla så att ingen behandling av massorna sker (siktning, krossning ect) och att det inte förvaras några överskottsmassor från ledningsarbeten vid/på Hlm ARV?”

Avdelningschef Stefan Lindgren svarar dagen därpå att detta stämmer: “Ett mellanupplag för att det är lite väl trångt nere på Fredentorp inne bland husen”. Trots att verksamheten är i full gång och ingen anmälan lämnats in frågar han om det stämmer att det inte längre är anmälningsplikt på mellanupplag. Han berättar också att bolaget har för avsikt att ta miljöprover och flagga till miljökontoret om det är förorenade massor. Först den 28 maj tas proverna.

I oktober skriver miljöinspektören på nytt till Hässleholm Miljö och berättar att det kommit en förfrågan om vad det är för lastbilstransporter med massor som kör till reningsverket. Då blir svaret att det är cirka 40 transporter per dygn och att alla massor i nuläget kommer från Kaptensgatan, mellanlagras och går tillbaka till samma schakt inom en – två veckor. Längsta tillåtna tid för mellanlagring utan anmälan eller tillstånd är 30 dagar.

Några dagar tidigare har Linus Jepsson anmält upplaget till miljökontoret som ett misstänkt miljöbrott. Det leder inte till någon åtgärd.

Först den 18 mars i år besöker miljöinspektörer för första gången anläggningen i samband med en ordinarie tillsyn av reningsverket. Vid ett möte några dagar senare får ansvariga besked om att siktverket måste tas bort och att avfall såsom asfalt, betongdelar, marksten med mera i det uppfyllda området och slänten ska tas bort. Hässleholm Miljö måste redovisa analysresultat och kartor över var provtagningarna är gjorda för de massor som lagras på fastigheten.

Verksamheten ska anmälas och när en komplett anmälan har kommit in ska den skickas för yttrande till länsstyrelsen och närboende. Bolaget påminns om att det tidigare haft liknande verksamhet på annan plats och bör ha sparat handlingar som visar hur anmälan ska göras. Befintliga massor och bergkross behöver dock inte tas bort från fastigheten då kostnaden för det inte bedöms skälig i förhållande till miljönyttan om analyserna visar att massorna är rena.

Varaktigt upplag kräver bygglov

Bolaget uppmanas att kontakta stadsbyggnadskontoret för att fråga om bygglov. Det har bolaget inte gjort, men efter anmälan från Linus Jepsson är nu ett tillsynsärende om svartbygge registrerat hos stadsbyggnadskontoret. Handläggaren skriver: “Upplag med varaktig karaktär kräver bygglov”.

Linus Jepsson är också bekymrad över de omfattande avverkningarna kring ravinen som tidigare var ett naturområde.

– Det blir ingen plats kvar för det vilda. De måste sluta nu, säger han.

Vill utöka upplaget

Den 29 mars skriver bolagets rörnätschef Fredrik Velin till miljöinspektören och frågar om råd för hur anmälan ska skrivas. Han funderar då på om den föreslagna maxmängden på 10 000 ton per år borde utökas till 30 000 ton som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål. I så fall krävs tillstånd hos länsstyrelsen.

– Vi vill gärna kunna återanvända så mycket som möjligt, säger Fredrik Velin.

Han förklar att många nya schakt är på gång och att det behövs grus på många platser. Det kan gälla både va-arbeten och annat.

– Vi separerar fina massor från grövre. Det finare materialet behövs närmast rören och det andra läggs ovanför, säger han.

”Större verksamhet än vi trodde”

Torbjörn Håkansson konstaterar att miljökontoret inte fått rätt information om upplaget.

– När det var tillsyn förra veckan tittade de på anläggningen och kom fram till att det inte stämde.

– De har ställt dit en sikt och då är det lite mer. Det är en större verksamhet än vi trodde, säger han.

Han förklarar att verksamheten inte förbjudits.

– Än så länge är det bara skrivelser fram och tillbaka. De har inte anmält verksamheten och det innebär att de gjort fel, men det betyder inte att det automatiskt blir ett förbud. Det beror på hur akut man bedömer situationen och om den nu hanteras på ett korrekt sätt, säger han.

Han har dock svårt att säga vad som skulle vara korrekt i detta fall eftersom han inte kan detaljerna.

– Om det är rena massor bör det inte bli något förbud.

Föroreningar, blandning av massor från olika håll och större mängder är värre. Att sikta är i och för sig tillåtet om det är anmält och försiktighetsmått följs.

– Det är aldrig bra att man inte är tydlig med vilken form av verksamhet man har och inte har koll på om den är anmälningspliktig. Om de bara hade kört fram och tillbaka med samma massor hade det varit ok. Det ska verksamhetsutövaren ha koll på, säger Torbjörn Håkansson.

Men han vill inte säga att de ansvariga medvetet försökt lura miljökontoret.

– Att inte ha tillräcklig kunskap är inte detsamma, säger han.

Han är inte heller säker på hur omfattande verksamheten varit när de tidigare frågorna ställts.

– Jag vet inte exakt vad de gjorde då. Det kan ha varit korrekt då, säger han.

”Vi ska inte göra fel”

Hässleholm Miljös vd Sven Carlsson har svårt att svara på hur det kan komma sig att bolaget inte anmält sin hantering av massor.

– Det är en bra fråga. Vi hade tillsyn häromdagen. Såvitt jag vet har vi kunnat bedriva verksamhet där vi kört massor från projektet till upplaget och sedan tillbaka. Det har väl tolkats från vissa, från vårt håll, som att vi också kan göra viss bearbetning. Men tolkningen från tillsynsmyndigheten är en annan. Vi får ta det till oss och göra rätt. De handlingar och den anmälan som krävs får vi lämna in, säger han.

Fortsätter verksamheten?

– Vi har såklart stoppat det som inte var enligt regelverket.

Han känner inte till några förorenade massor.

– De uppgifter jag har är att inget är förorenat. Vi har provtagit och det har varit rena massor och sedan har de bearbetats.

Men han känner till att det varit diskussion kring utfyllnaden av ravinen.

– Bedömningen är väl att den inte behöver tömmas. Men vi gör det som miljökontoret kräver av oss, säger han.

Han betonar att han inte är påläst i detalj.

– Men jag har klargjort att vi ska följa tillsynsmyndigheten och göra rätt. Vi ska inte göra fel, det är lika irriterande varje gång det händer, säger han.

”Inte så begåvat att köra
massor längre än nödvändigt”

Det är väl ingen regel att man måste köra så mycket fram och tillbaka?

– Nej, det är bara när det inte får plats. Det är ofta inne i staden det är trångt. Det är inte så begåvat att köra massor längre än nödvändigt med de transportpriser vi har, de har nog en avsvalnande effekt. Men ibland är det tvunget att köra och då ska vi göra det så effektivt som möjligt. Det är ju vi som betalar.

Vad säger du om 40 lastbilar per dag?

– Det är en hel del. Men det är tunga massor, det blir snabbt många lastbilar om vi gräver en längre grop. Vi kör inte dem halvtomma.

Bilder visar dock att många lastbilar faktiskt kör halvtomma.

Sven Carlsson har inte hört om miljökontoret kommer att åtalsanmäla bolaget.

– Det ligger väl i farans riktning, säger han.

Varför vill ni utöka?

– Vi står inför stora utmaningar när det gäller underhållsbehovet i va-verksamheten. Om vi gör anmälan är det självklart att vi funderar på vad som kommer att krävas framöver. Jag kan tänka mig att all vår verksamhet kommer att prövas mot helt andra nivåer. Det kan vara därför man tänker utöka volymerna. Men vi kommer aldrig att få hantera förorenade massor vid reningsverket, säger han.

Sven Carlsson slutar inom kort på Hässleholm Miljö. Han säger att han inte känner till turerna kring de förorenade järnvägsmassorna 2015 då han nyss hade börjat som ekonomichef i företaget.

Berit Önell

2015-07-23 Hässleholms vatten tvingas ta bort massor

2015-09-07 ”Koncernrabatt” på förorenade massor

2015-10-20 Åtalsanmälan för giftiga järnvägsmassor

2016-01-04 Har gjort upp i godo med Trafikverket

2017-10-13 Målet mot Hässleholms vatten lades ner under pågående rättegång