INSÄNDARE. Är statliga stöd, en klassfråga? Frågan är relevant med anledning av bidrag för elräkningar, subventioner för el/ hybridbilar och laddstolpar, detta i kontrast till priser på bensin och diesel. Om man kollektiviserar befolkningen i tre grupper, hög-, medel- och låginkomsttagare, framstår det tydligt att det främst är gruppen höginkomsttagare som är den stora vinnaren. Medan låginkomsttagare är otvetydigt förloraren. Man behöver inte vara nationalekonom för att inse att det krävs ett inte obetydligt privat kapital för att köpa en elbil eller laddhybrid. Enligt idag gällande regler är köparen av en sådan bil berättigad till subventioner och bonusar på köpet och fordonsskatt. Dessutom kan man få statligt bidrag till att installera en privat laddstolpe. Det är inte orimligt att förutsätta att låginkomsttagare, även en stor del medelinkomsttagare, inte har ekonomiskt utrymme att köpa en elbil eller laddhybrid. Det är också sannolikt att anta att hans/hennes nuvarande bil är av äldre typ, d v s inte av en ny energisnål typ, med låga utsläpp. Istället med nuvarande skattesystem, som bygger på utsläppsnivåer, drabbas de av straffskatt.

Sveriges Radio gjorde nyligen en sammanställning av bidragen som betalats ut för laddstolpar ”Mest stöd till elbilsladdning i storstäder och turistorter”. Som rubriken antyder visade det sig att top 10 av kommunerna som fick statligt stöd, var 9 kranskommuner till Stockholm och Göteborg, med Danderyd i topp. Danderyd har en medelinkomst dubbelt så hög som Hässleholm. Den 10:e kommunen, som var utanför dessa områden, var Malung/Sälen. Det är inte heller helt osannolikt att här anta att det till viss del rör sig om samma personer, från bl a Danderyd, som fått bidrag till sin fjällstuga.

Man måste ifrågasätta om skattemedel skall användas för att delfinansiera välbeställda personer i dessa kommuner att bli trendiga, särskilt när de bor i en region med en väl utbyggd och fungerande kollektivtrafik. Det vore mer effektivt, ekonomiskt och ur miljösynpunkt, att ta alla dessa pengar och subventionera kollektivtrafik på väg och järnväg. Det skulle gynna mycket fler människor, som också har ett betydligt större behov av stöd.

I USA 2009 hade man ett federala program ”Cash for Clunkers” (ungefär ”Kontanter för törstiga bilar”). Syftet var att få bort gamla bränsleslukande bilar, som var i daglig trafik, från gator och vägar. Om man hade en äldre ”törstig” bil, så fick man ett bidrag om man bytte bort bilen mot en nyare, mer miljövänlig bil. Det hjälpte många att kunna byta upp sig och få ett bättre ekonomiskt alternativ, när det gällde fordon. Genom programmet gynnades miljön, gav ekonomisk hjälp till många enskilda personer samt stöttade bilindustrin, som var konkurshotad i lågkonjunkturen.

Är miljövinsterna optimala och kostnaderna försvarbara genom att stimulera någon att t ex byta bort en 2019 års Mercedes till en 2021 laddhybrid Mercedes? Man kan dessutom fråga sig om någon ägare av ett betydande bestånd av fastigheter för hyresrätter har installerat laddningsanordning för elbil, för sina hyresgäster? Antagligen inte, hyresgäster förväntas inte att köpa en elektrisk laddbar bil.

Stanley Hallström, Partipolitiskt Oberoende

ANNONS