Kommunen gav startbesked för Hässlehems nya bostadshus på Garnisonen utan att vänta på mark- och miljööverdomstolens avgörande. Bygget är nu påbörjat och inom kort är det dags för den schaktning och trädfällning som överklagats på grund av planbeskrivningens tydliga intention att bevara både träd och topografi.

Ola Richard, vd på Hässlehem, säger att bolaget ska ha möten på måndag för att bestämma hur man nu ska göra.

– Det är alldeles anmärkningsvärt att detta inte har kommit till vår kännedom, säger han.

Både bostadsrättsföreningen för grannhusen och en enskild boende har överklagat beslutet om bygglov. De lyfter fram detaljplanens planbeskrivning som säger att områdets karaktär med en bebyggelse inbäddad i grönska och med den lätt kuperade topografin som förstärkare av naturen är viktig att bevara. Ny bebyggelse föreslås anpassas till befintliga skogsdungar och trädridåer så att dessa kan vara kvar. Särskilt marklov krävs för att träd med en stamdiameter på 50 cm eller mer i brösthöjd ska få fällas.

Men miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens handläggare har utan närmare motivering beviljat både bygglov och marklov. Det innebär att trädridån som gränsar mot grannfastigheten får tas bort och en kulle schaktas bort. Marklovet gäller sex av de största träden.

Både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen i Växjö gick på kommunens linje och avslog överklagandena. Motiveringen var främst att planbeskrivningen inte är juridiskt bindande utan enbart plankartan och där finns inget förbud mot vare sig trädfällning eller schaktning. Länsstyrelsen ger bostadsrättsföreningen delvis rätt i att den nya byggnaden med två huskroppar och 27 lägenheter kan medföra vissa olägenheter för grannarna genom att insynen kan öka och utsikten försämras när träden försvinner. Men bedömningen blir att detta inte når upp till de i rättspraxis högt ställda kraven på vad som ska räknas som betydande olägenheter. Domstolen instämmer i länsstyrelsens beslut.

Den boende överklagade den 20 december till mark- och miljööverdomstolen i Stockholm som är sista instans. Han skriver bland annat: “Att helt negligera skrivningar i gällande detaljplan är i förlängningen utmanande mot respekten för rättsväsendet”.

Han har fått besked från överdomstolen att överklagandet är mottaget, men inget beslut är fattat. Därför blev han förvånad när han såg att markarbetena påbörjats.

Han undrar vad detaljplanen ska vara till för om den inte ska följas. Planbeskrivningen påstår till och med uttryckligen att träden är skyddade: “Naturområdena och trädbestånden skyddas i detaljplanen och får användningen natur för att förhindra att dessa områden exploateras. Träd med en stamdiameter på 50 cm får ett utökat skydd då fällning av dessa kräver marklov”.

Per-Ola Olsson är handläggare på kommunens bygglovsavdelning och beslöt den 29 december om startbesked, men har inte handlagt bygglov och marklov. Han trodde att ärendet var avgjort i mark- och miljödomstolen i Växjö och blir förvånad när Frilagt berättar att det ligger hos överdomstolen.

– Jag har inte hört att det överklagats, säger han.

Han förklarar att det är upp till den som sökt bygglovet om den vill börja bygga innan ärendet avgjorts i domstol.

– Det är på egen risk, säger han.

Men om han hade känt till överklagandet hade han inte fattat beslut om startbesked.

– Normalt sett väntar vi tills beslutet vunnit laga kraft, det hade vi definitivt gjort. Vi hade rått sökande att avvakta, men om de vill gå vidare kan vi inte hindra det, säger han.

Han förklarar att han ska kontakta Hässlehem och berätta hur det ligger till.

– Jag får väl ta och stämma av med dem, säger han och gissar att bolaget kommer att pausa arbetena i väntan på domen.

Den lägre instansen skickar information om överklagande till parterna, men på mark- och miljööverdomstolen förklarar handläggarchefen Monica Stenberg att man bara skickar ut bekräftelse till den klagande. Det är alltså inte någon miss från domstolen som gjort att kommunen inte fått information.

– Kommunen måste kontrollera om det är överklagat. Om de hade kontaktat tingsrätten (mark- och miljödomstolen i Växjö) hade de fått reda på att det inte hade vunnit laga kraft, säger hon.

Kenny Hansson (M), ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden säger att han inte hört talas om ärendet. Det har inte beslutats på politisk nivå utan på delegation av tjänstemän.

– Men vi råder alla att invänta att ett bygglov vinner laga kraft innan de bygger. Om de måste återställa blir det dubbelarbete och det är dåligt för både dem och oss, säger han.

Han bekräftar att planbeskrivningen inte gäller juridiskt.

– Det stämmer, men den är ett underlag som visar intentionen med bestämmelserna, säger han.

Han anser därför också att detaljplanekartan och texten i planbeskrivningen ska stämma överens så mycket som möjligt.

– Generellt tycker jag att vi har blivit mycket bättre på det. Politikernas intentioner ska följas, säger han.

Han förstår att det ser motstridigt ut i det aktuella fallet och menar att det inte är bra.

– Jag tycker att man ska kunna läsa planbeskrivningen och det ska vara det som man kan förvänta sig, säger han.

Det finns dock saker som inte går att få in i en plankarta.

– I Paradiset till exempel ville vi i allansen ha underjordiska sopsystem för att spara markyta. Men det får vi driva på annat sätt än genom detaljplanen, förklarar Kenny Hansson.

Ola Richard blir bekymrad när han får veta att bygglovet inte vunnit laga kraft. Att pausa nu när arbetena påbörjats är inte optimalt.

Han konstaterar att det nu har planerats och dimensionerats, att ganska mycket folk engagerats och att underentreprenörer bundits upp till projektet. Hässlehem hade redan fått vänta ett tag och priserna på material ökade under hösten.

– När vi äntligen fått startbesked tänker vi ju att det är klart, säger Ola Richard.

Nu vet han inte riktigt hur det ska bli.

– Vi får undersöka det här och se hur vi ska hantera det. Utifrån historiken är det inte sannolikt att överklagandet går igenom, om det inte tillkommit något revolutionerande, men man vet inte, säger han.

Ola Richard har svårt att uttala sig om vilka bedömningar bolaget gjorde utifrån detaljplanen eftersom det skedde innan han tillträdde sin tjänst.

– Men jag har förståelse för grannarnas synpunkter att det inte är i linje med detaljplanen. De kommer att se det varje dag. Jag respekterar deras rätt att överklaga. Sedan försöker vi bevara så mycket av naturen som möjligt, säger han.

Han betonar att han vill att det ska bli bra även för dem som redan bor i området.

– Vi får ta en dialog för att se vad vi kan göra för att det ska bli mindre insyn, säger han.

Att Hässlehem frivilligt skulle låta bli att fälla träden är dock inte aktuellt när det gått så här långt.

Frilagt har sökt bygglovschef Katarina Finyak samt beslutsfattarna på länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen.

Berit Önell