Halvblodsstoet Lucky Daim blev ihjälskjuten av en jägare i en hage nära bostadshus i Vankiva på söndagsmorgonen. Enligt polisanmälan skedde det av misstag. Jägaren är nu misstänkt för jaktbrott.

Hästens ägare Rosita Magnusson är förtvivlad.

– Det här får inte hända. Det kunde också varit våra barn som träffades. De brukar leka och klättra i träden i hagen, säger hon.

Polisens presskommunikatör Evelina Olsson berättar att polisen fick larm om tragedin vid 9.30-tiden på söndagsmorgonen. En patrull åkte till platsen och fann hästen död. Vapnet togs i beslag för undersökning och hästen för obduktion.

Den misstänkte är en man i 25-årsåldern som var kvar på platsen när polisen kom. Han förhördes och släpptes därefter.

– Det finns inte gripandeskäl till detta. Den misstänkte är identifierad och kan inte undanröja bevis, säger Evelina Olsson.

Brottet rubriceras inledningsvis inte som grovt.

– Det är jaktbrott av normalgraden, säger Evelina Olsson.

Polisen ska nu utreda händelseförloppet. Frilagt har förgäves sökt förundersökningsledaren.

Rosita Magnusson berättar att hon själv inte var hemma när hennes häst blev skjuten. Hennes sambo Erik Hörberg och deras två små barn var däremot hemma och hörde skottet.

– De undrade vad det var och tittade ut genom fönstret. Då såg de hästen falla ihop, förklarar hon.

Hon tog sig genast hem när Erik ringt och berättat vad som hänt.

Tre hästar gick tillsammans i hagen. Enligt Rosita Magnusson uppgav jägaren att han siktat på en räv bakom hagen.

– Men skottet måste ha gått precis bakom och längs med huset, säger hon.

Hon tror absolut inte att jägaren siktade på hästen.

– Men för mig är det självklart att man inte skjuter så nära ett bostadshus eller djur, säger hon.

Lucky Daim var 23 år gammal och pensionerad sedan några år. En riktig trotjänare enligt Rosita Magnusson.

– Men hon var pigg för sin ålder. Det gör så ont att hon inte fick ett värdigt slut, säger hon.

Men det värsta för henne är att barnen kunde ha varit i hagen eller på lekplatsen mellan huset och hagarna.

– Det är fruktansvärt, säger hon.

Berit Önell