Kommunen ska ha möten med både Trafikverket och länsstyrelsen om myndigheternas starka kritik av förslaget till detaljplan för reningsverket i Hässleholm. Därmed dröjer beskeden om hur planen ska drivas vidare – om det alls är aktuellt. Trafikverket kan inte ge besked om höghastighetstågen förrän tidigast 2023. Länsstyrelsen hotar med överprövning och har underkänt det mesta i förslaget: bedömningen av påverkan på närboende, vattenmiljöer, gamla tippar, översvämningsrisker med mera.

Trots att processen drar ut på tiden säger miljö- och stadsbyggnadschefen Helena Östling nu att boende som hotas av expropriation inte själva kan kräva inlösen förrän planen vunnit laga kraft.

Den 29 september kom länsstyrelsens yttrande in. Därefter har inte mycket hänt. Miljö- och stadsbyggnadschefen Helena Östling har tidigare sagt till Frilagt att kommunen nog ganska snabbt måste bilda sig en uppfattning och att politikerna måste vara med i denna avstämning.

– Jag tror inte att det har hänt så mycket mer än att de har läst yttrandena. Man måste bilda sig en uppfattning om dem och eventuellt ställa följdfrågor till länsstyrelsen och Trafikverket, säger miljö- och stadsbyggnadschefen Helena Östling efter torsdagens möte med presidiet där frågan kort lyftes.

Presidiets politiker är samma personer som i arbetsutskottet, det vill säga ordförande Kenny Hansson (M), förste vice ordförande Paul Thurn (SD) och andre vice ordförande Lars Olsson (C ).

Helena Östling vill inte berätta några detaljer om mötet för Frilagt.

– Jag har ingen skyldighet att redogöra för dig, säger hon.

Ordföranden Kenny Hansson (M) är lite tydligare och berättar att det är bestämt att tjänstemännen ska ha ett möte med Trafikverket och ett med länsstyrelsen. Därefter blir det möte med det kommunala bolaget Hässleholm Miljö, där reningsverken ingår, som beställare av planen. Först därefter ska politiker och tjänstemän ha dialog om hur man går vidare.

Om planen ska drivas vidare ska alla yttranden sammanställas i en så kallad samrådsredogörelse med kommentarer till vart och ett. Även den tar tid.

– Det går sällan att bara svara ja eller nej, säger Helena Östling.

Helena Östling läser upp en tidigare chatt med handläggaren Andreas Ask.

– Förhoppningsvis har vi någon indikation på hur vi går vidare inom några veckor. Samrådsredogörelsen kommer i början av nästa år, om vi ska gå vidare, skriver han.

Helena Östling drar därifrån slutsatsen att dialogen med politikerna skulle kunna ske i slutet på november eller början av december. Men någon egentlig tidsplan finns fortfarande inte. Östling betonar att det handlar om ganska komplicerade frågor. Ytterligare utredningar kan behövas.

– Men vi avvaktar med att lägga några pengar på utredningar innan yttrandena gåtts igenom, säger hon.

Det är i första hand Trafikverkets och länsstyrelsens yttranden som ska analyseras, men även andra yttranden kan bli aktuella att ta upp före avstämningen med politikerna.

Kenny Hansson är inte lika optimistisk om tidsperspektivet.

– Att det skulle bli något innan jul tror jag inte. Det är min uppskattning, jag vet hur det funkar. Men hinner de det så är det bara positivt, säger han.

Han förklarar att det krävs ett politiskt beslut i nämnden om planen inte ska drivas vidare.

– Förvaltningen vill veta om de ska fortsätta. Om vi ska pausa ska det tas i nämnden, om inte sökande själv (Hässleholm Miljö) säger pausa.

Nämnden har inget sammanträde i november. Nästa presidiemöte är planerat den 1 december.

– Men de kan skicka ut ett mejl också. Jag har löpande kontakt med förvaltningen, säger Kenny Hansson.

Han tycker att det är angeläget att komma fram till ett beslut.

– Regeringen är försenad med höghastighetstågen till 2023. Vi kan inte vänta tills dess, säger han.

Han tycker dock att det är viktigare att det blir bra än att det går snabbt.

– Det viktigaste är att gå igenom allting noggrant och i detalj så att vi vet vad som gäller, säger han.

Trots att kommunen tidigare sagt sig intresserad av att köpa fastigheterna närmast reningsverket i förväg och även lagt ett par skambud på Linus Jepssons fastighet, är beskedet nu att de får vänta tills planen vinner laga kraft.

– De kan inte kräva inlösen, men om kommunen skulle vara villig att köpa fastigheterna är det möjligt, säger Helena Östling.

Hon säger sig inte närmare känna till ett tidigare rättsfall där fastighetsägare på annat håll i landet fick rätt att få sina bostäder inlösta enbart för att kommunen i en översiktsplan pekat ut deras bostadsområde som industriområde. Problemet är att fallet inte självklart är prejudicerande eftersom det slutade i förlikning, trots att kommunen betalade marknadsvärdet plus 25 procent enligt expropriationslagen.

Helena Östling säger sig dock ha förståelse för att det är jobbigt för de boende att vänta så länge på besked.

– Det är tråkigt såklart att det drar ut på tiden. Men planprocesser drar ofta ut på tiden, det är en demokratisk process, säger hon.

I detta fall har planprocessen dock pågått ända sedan 2012 och lika lång tid har fastighetsägarna haft hot om inlösen över sig.

Linus Jepsson är trött på att vänta.

– Då får de väl ta väck våra fastigheter ur planen. De kan inte fortsätta hålla oss gisslan och inte heller vilja köpa husen. Men de vill inte följa lagen i den här maffiakommunen, de hade kunnat flytta mitt hus i så fall. Men den verkliga anledningen är att de vill bli av med mig från kommunen och komma åt marken för andra ändamål. Jag var utan vatten i åtta år och om detta löser sig hittar de väl på nåt nytt skit, säger han.

Berit Önell

Läs mer:

2021-09-14 Advokat avfärdar skäl att lösa in bostäder vid reningsverket

2021-09-20 Plan för reningsverket i konflikt med järnvägen

2021-09-29 Länsstyrelsen sågar planförslag för reningsverket