Elva sidor förslag till naturvårdsstrategier för Hässleholms kommun har blivit en stridsfråga där de politiska partierna har diametralt olika uppfattningar. Ändå innebär inte förslaget att kommunen skulle åta sig någonting överhuvudtaget. En oenig kommunstyrelse beslöt på onsdagen att ändra i förslaget så att alla skrivningar om att kommunen “ska verka för att” ändras till det ännu mindre förpliktigande “kommunen bör verka för att”. Kommunen ska inte heller inventera skyddsvärd natur utan avvakta nya nationella regler om inventeringar sedan Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringar stoppats. Att ersätta delar av granskogen med lövskog på kommunal mark ska inte ens övervägas.

Kommunekologen Lars-Erik Williams har varit drivande i att ta fram förslaget till naturvårdsstrategier som beskrivs som kommunens viljeinriktning inom naturvårdsområdet. Den ska antas av kommunfullmäktige. Parallellt tas en naturvårdsplan med konkreta åtgärdsförslag för områden med höga naturvärden fram.

Bara de rödgröna ville acceptera det förslag till naturvårdsstrategier som miljö- och stadsbyggnadsnämnden sagt ja till efter remisstiden. Där står det för varje delförslag “kommunen ska verka för att”. Det innebär alltså inte några löften. Ändå vill majoriteten i kommunstyrelsen tona ner ambitionerna genom att ändra till “bör verka för att”. Ett tillägg görs dessutom om att strategierna ska genomföras i den mån och takt som är möjlig i förhållande till de ekonomiska resurserna i budgeten.

– Vi står bakom en enig miljö- och stadsbyggnadsnämnd. Vi tyckte att det var ett bra dokument och att det är viktigt att visa rejält vad vi vill i de här frågorna, säger kommunalrådet Lena Wallentheim (S).

Varken FV eller C deltog i beslutet. MP, som enbart har ersättarplats i kommunstyrelsen, lämnade en protokollsanteckning. Kärnalliansen och SD drev gemensamt igenom ändringarna. Hanna Nilsson säger att hon är “jätteglad” för beslutet.

När frågan togs upp i kommunstyrelsens arbetsutskott för två veckor deltog hon inte i beslutet eftersom partigruppen inte hade hunnit diskutera den. Då avgjorde Lars Johnssons utslagsröst.

– Vi värnar äganderätten, sa han och värjde sig mot allt som skulle kunna leda till inskränkningar i markägarens rätt att bestämma över sin skog.

Johnsson, som själv är skogsägare, ifrågasatte nyttan med nyckelbiotoper eftersom de inte kan avverkas om skogen är FSC-certifierad.

– Skogen kan stå och vissna och förstöras, varnade han.

Han försäkrade dock att han inte är motståndare till naturvårdsstrategier generellt.

– Inte alls, sa han.

Naturvårdsstrategierna består av tre olika delar. De handlar om att öka kunskap och upplevelsevärden, skydda och utveckla naturvärden respektive långsiktigt hållbar skötsel.

Kunskap och upplevelsevärden föreslås bland annat öka genom information till allmänheten om kommunens värdefulla natur, värnande och utvecklande av bullerfria områden och inventering av arter och naturtyper.

Naturvärden föreslås skyddas och utvecklas genom restaurering av sjöar och vattendrag, våtmarker, sandmarker med mera, skydd och ökning av arealen lövskogar, skydd av gammelskog hantering av invasiva arter med mera.

Långsiktigt hållbar skötsel innebär bland annat förslag om att kommunen ska föregå med gott exempel vid skötsel och förvaltning av naturområden och att ekosystemtjänster och kompensation ska integreras i kommunala beslutsunderlag. Dessutom ingår förslag om att utveckla samarbete med föreningar, näringsliv och andra kommuner.

Kommunstyrelsen vill stryka hela stycket om att inventera kommunens arter och naturtyper. Enligt tjänsteunderlaget har kommunen haft underhandskontakt med regeringskansliet och fått uppgift om att det idag inte går att säga om eller när det blir några regeländringar på nationell nivå. Det går inte att vänta längre eftersom det finns risk att kommunen blir återbetalningsskyldig för statliga bidrag för att ta fram strategierna om de inte antagits före årsskiftet.

I avsnittet om att öka arealerna lövskog stryks meningen som lyder: “Kommunen bör på egen mark överväga att successivt ersätta delar av sin egen granskogsproduktion med ädellövproduktion”.

Förslaget att bilda “demonstrationsområden” tas också bort, trots att detta enbart skulle genomföras under förutsättning att finansiering är möjlig.

Berit Önell