Socialtjänsten hittar inga brister i sin handläggning av ärendena med kvinnan och de två små barnen som sökte hjälp ett par månader innan de dog framför tåget i Tormestorp. Den interna utredningen avslutas nu och det blir ingen lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg.

Frilagt var den 22 juli först med att berätta att socialförvaltningen skulle utreda sig själv med anledning av den tragiska händelsen den 7 juli. Socialchef Sus Lantz berättade då att det är rutin att granska handläggningen när socialtjänsten haft en kontakt som slutat illa på något sätt. Man väntade dock in den formella identifieringen av olycksoffren. När denna nyligen var klar inleddes utredningen och på måndagen gjordes en avstämning där den också avslutades.

Kvinnan vände sig i maj till socialtjänsten och berättade att barnens pappa var hotfull och våldsam mot både henne och barnen. Hon och barnen fick då skyddat boende. Men enligt tingsrättens handlingar kontaktade hon kvinnojouren första gången redan flera år tidigare efter att mannen tagit ett stryptag på henne när hon stod med det första barnet i famnen. Kvinnojouren uppmanade henne att lämna relationen, men hon stannade ändå. När hon nu kom till det skyddade boendet hade hon ansökt om skilsmässa och flyttat ut från den gemensamma bostaden.

Hon hade också ansökt hos åklagarmyndigheten om att mannen skulle få kontaktförbud, men fick avslag den 14 juni, bland annat för att mannen inte dömts för brott mot närstående. Dock fanns flera pågående polisutredningar som strax därefter lades ned. Den 21 juni ansökte kvinnan hos tingsrätten om ensam vårdnad om barnen och vädjade om hög sekretess på grund av att både hon och barnen hade skyddade personuppgifter. Den 2 juli återkallade hon av okänd anledning sin ansökan. Några dagar senare ställde hon sig framför tåget med barnen. Då pågick fortfarande kontakten med socialtjänsten.

– Händelsen hamnade mitt i. Vi hade inte slutfört det vi skulle på lång sikt. Men på kort sikt gjorde vi det vi skulle, säger Sus Lantz.

Akut handlade det om att bedöma de hjälpsökandes behov av skydd, vilket alltså ledde till ett skyddat boende. I nästa fas utreder socialtjänsten vilket stöd de berörda behöver utifrån sin situation på längre sikt. Den delen hann man alltså inte bli klar med.

Sus Lantz beklagar utgången.

– Man kan alltid undra hur det kunde hända och vem som kunde gjort mer. Vi tycker alla att det är djupt, djupt tragiskt och önskar att det inte blivit så. Men har vi brustit, har vi utsatt någon för fara?

Förvaltningsledningen tillsatte en grupp för att genomföra en händelseanalys. I gruppen ingick kvalitetssamordnare, jurist, arbetsledare och enhetschef. Enligt protokollet gjordes en genomgång av journalanteckningar och övriga handlingar i de tre ärendena och samtal med berörda handläggare och chefer hölls. Underlaget analyserades sedan i förhållande til lagstiftning, föreskrifter och professionell kunskap på området.

Bedömingen är: “Handläggningen i aktuella ärenden har följt den lagstiftning och föreskrifter som finns på området. Utifrån den information som socialförvaltningen haft tillgång till i utredningarna har berörda personer fått det stöd och skydd som efterfrågats och under tiden som utredningarna har pågått varit adekvat”.

– Vi har granskat allt material som finns utifrån om vi i vår handläggning gjort något som inneburit påtaglig risk för fara. Det vi kommer fram till är att det finns inte något sådant, säger Sus Lantz.

Hon påpekar att anhöriga eller andra enskilda också alltid själva kan vända sig till IVO eller till JO.

Berit Önell

Läs mer:

2021-07-22 Socialtjänsten ska utreda om tågdödade fick rätt stöd