Kommunens fiberavdelning bör bolagiseras, bland annat för att avlasta kommunens ekonomi från ett nedskrivningsbehov på 150 miljoner kronor. Det anser kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) och kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) som röstade ner kommunalrådet Lena Wallentheim (S) vid onsdagens sammanträde. Lena Wallentheim befarar att insynen minskar ytterligare efter en bolagisering som också gör det lättare att sälja ut fiberverksamheten.

Kostnaderna för kommunens fiberprojekt har dragit iväg till synes utom kontroll sedan starten 2015. Revisorernas dom har varit hård. Betyget blev underkänt både för 2020 och 2019, men några formella anmärkningar blev det inte, trots bedömningen att verksamheten inte styrts upp tillräckligt, kalkylerna har varit ologiska och brustit i dokumentation och det saknats kompetens. Det behov av rörelsekapital på 46 miljoner kronor som äskades 2015 visade sig efterhand stiga till cirka en halv miljard till och med 2020. I slutändan väntas investeringarna uppgå till över 800 miljoner kronor.

Kommunstyrelsens arbetsutskott fick i augusti 2017 uppdraget som styrgrupp, men har fått skarp kritik för att inte ha ställt krav på internkontrollplan och riskanalyser. Möten som inte dokumenterats förbättrar inte intrycket. Dock har organisationsförändringen 2019 då Tony Hadarson anställdes som fiberchef börjat ge resultat.

En utredning av de ekonomiska, skattemässiga och juridiska aspekterna på en bolagisering har nu gjorts av revisionsfirman Ernst & Young. Där bedöms att nedskrivningsbehovet idag är cirka 150 miljoner med nuvarande driftsform och redovisningsprinciper. Det skulle alltså drabba kommunens bokslut. I bolagsform skulle neskrivningsbehovet stanna vid cirka 47 miljoner kronor netto.

– Dessutom kan de närmast kommande förluståren hanteras av bolaget och inte över kommunens resultaträkning, skriver revisorerna.

Fiberverksamheten värderas idag till 369 miljoner kronor.

Syftet med bolagiseringen är också att få en bättre styrning.

– Det här hade inte hänt om vi hade haft ett bolag från början. Vi hade haft en tydligare ekonomisk styrning och fått vetskap om att aktiekapitalet var förbrukat. Vi hade fått signaler tidigare om att det inte riktigt stod rätt till, säger Lars Johnsson.

Han ser inte heller någon möjlighet att hantera de 150 miljonerna inom kommunens ekonomi.

Hanna Nilsson instämmer, men Lena Wallentheim menar att det skulle gå att skärpa upp kontrollen även i kommunal regi.

– I efterhand kan vi säga att vi skulle haft en tuffare kontroll från början, säger hon.

Hon förklarar att S, liksom övriga partier, var överens om att både styrgruppen och Tony Hadarsons tjänst behövdes.

– Det låter som att det var vårt fel. Jag vill påstå att vi styrde med en alliansbudget, jag tycker inte om tonläget. En bolagisering kan också vara första steget mot att sälja ut verksamheten, säger hon.

Hanna Nilsson protesterar och menar att en försäljning är ett helt annat beslut som inte är aktuellt.

– Det här borde styrts upp tidigare. Lite ansvarskänsla, tack, säger hon.

Lena Wallentheim påpekar att de kostsammaste områdena på landsbygden är kvar att bygga ut och att kommunen vid en bolagisering också måste finansiera ett aktiekapital på 50 000 kronor. Inte bara ett, utan två i detta fall eftersom förslaget är att ett holdingbolag ska bildas för att äga det verksamhetsbolag som bildas för att sköta fiberverksamheten.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt att föreslå kommunstyrelsen och därefter kommunfullmäktige att bilda bolagen senast den 31 december. Köpeskillingen ska utgöras av bokfört värde för fibertillgångarna minskat med anslutningsavgifter den 31 december.

Berit Önell