Hässleholms vatten ville ha längre tid på sig att ersätta det utdömda reningsverket i Emmaljunga. När politikerna gick på miljökontorets linje och beslöt förbjuda anläggningen från den 30 juni 2024 överklagade Hässleholms vatten istället och hävdade med hjälp av en konsultfirma att det räcker att sluta använda slamdammarna. Nu är ärendet tillbaka hos politikerna som ska besluta om ett yttrande till Länsstyrelsen.

Miljökontoret dömde ut det “biologiska” reningsverket i Björstorp utanför Emmaljunga för mer än ett år sedan. Anläggningen, som har 242 anslutna personer, ligger delvis nere i grundvattnet som blandas med avloppsvattnet, vilket är olagligt. Enligt miljöinspektörerna är reningen så undermålig att det snarare handlar om kvittblivning av avloppsvatten.

Hässleholms vattens så kallade utgående prover underkändes eftersom de visar ett utspätt avloppsvatten och därför inte kan användas för kontroll av anläggningens reningskapacitet. Miljökontoret anklagade till och med Hässleholms vatten för att sakna kunskap om hur provtagning av en markbaserad avloppsanläggning ska utföras och tolkas. Varken dammarna eller bräddmagasinet är täta och avloppsvattnet kan därför också infiltrera till grundvattnet.

Hässleholms vatten ville ha anstånd till 2028 för att hinna utreda ett gemensamt reningsverk för Vittsjö och Emmaljunga. Den processen beräknas ta sju år. Men miljö- och stadsbyggnadsnämnden sa alltså ja till ett förbud redan 2024, dessutom vid vite på 900 000 kronor.

I överklagandet hävdar Hässleholms vatten, numera en del av det kommunala bolaget Hässleholm Miljö AB, att egenkontrollen inte visar att det föreligger någon miljö- eller hälsorisk vid drift av det biologiska reningsverket i Emmaljunga. Med stöd av rimlighetsavvägningen i miljöbalken, som säger att kostnader för skyddsåtgärder ska vägas mot den nytta de medför, vill bolaget att nämndens beslut ändras så att bara användning av slamdammarna förbjuds.

”Inte den totala bilden”

Va-chef Cornelia Ljungerud och vice vd Matilda Ekström, som skrivit överklagandet, får visst mothugg av konsulten från WRS (Water revival systems). De hävdar i överklagandet att även inkommande vatten till anläggningen visar på förhållandevis låga halter fosfor och BOD, det vill säga mängden syreförbrukande organiskt material i vattnet. Enligt konsultrapporten beror även detta på kraftig utspädning av inläckande yt- eller grundvatten.

Konsulten berättar att flödesmätning installerades vid reningsverket först i september 2020. Då avslöjades att cirka 75 procent av vattnet som kommer till anläggningen är inläckage.

Cornelia Ljungerud och Matilda Ekström förklarar att Hässleholm Miljö är medvetna om att det som historiskt kallats “utgående” inte ger den totala bilden. Prov från denna punkt ska istället ses som ett stickprov av den halt fosfor och kväve som når omgivande miljö.

– De grundvattenprover som tagits på reningsverket har inte påvisat att vattenstatusen är påverkad, skriver de.

Men enligt konsulten går utgående vatten ofta inte ens att provta eftersom det är tomt i röret för utgående. Det beror på att det mesta av vattnet lämnar anläggningen som grundvatten.

Hittade inte ett av grundvattenrören

Enligt överklagandet togs i dialog med tillsynsmyndigheten, alltså miljökontoret, en paus i analys av grundvatten mellan år 2017 och 2019. 2020 återupptogs miljökontrollen av grundvattnet. Då återfanns enligt texten inte den ena brunnen.

Konsulten konstaterar att en jämförelse av halter in och ut ur anläggningen kan ge intrycket att reningskapaciteten är mycket hög.

– Dock kan det inte uteslutas att de låga utgående halterna är en effekt av utspädning i själva anläggningen, skriver även konsulten.

Därför lade Hässleholms vatten hösten 2020 till analys av klorid i sin egenkontroll i Emmaljunga.

Kan inte bedöma
hur mycket fosfor som renas

Eftersom det inte gjorts några haltmätningar av näringsämnen i grundvattnet kan konsulten varken bedöma hur mycket fosfor som renas i anläggningen eller storleken på näringsläckaget till Havraljungabäcken.

Konsultrapporten innehåller ett förslag till kravspecifikation för framtida avloppshantering för boende i Emmaljunga och Björstorp, enligt metoden “öppen va-planering”. Trots alla brister bedömer konsulten att anläggningen idag i stort sett uppfyller denna. Enligt ett räkneexempel skulle även reducering av fosfor i marken kunna ge tillräckligt bra resultat, men konsulten konstaterar att detta inte säkert kan sägas i nuläget. Mätningar av grundvattnets kvalitet nedströms måste i så fall göras, vilket starkt rekommenderas.

Om biodammarna tas ur bruk kan slammet lämnas kvar, förutsatt att det inte innebär risk för att föroreningar läcker ut, annars måste de tömmas. Konsulten hänvisar till en undersökning som Hässleholms vatten gjorde redan 2019 där det konstaterades att dammarna var fulla av slam och att risk fanns för slamflykt. Det framgår inte om något gjorts åt detta.

Flera alternativ

Ett annat alternativ är att komplettera den befintliga anläggningen med kemisk fällning, exempelvis med släckt kalk eller aluminiumpolyklorid. Fälllning med tömningsbara sedimentationskanaler är en mer avancerad lösning. Även komplettering med ett minireningsverk är möjligt, men enligt konsulten är leverantörerna tveksamma på grund av de stora inläckagen av yt- eller grundvatten.

De föreslagna investeringarna beräknas kosta cirka 1,5 miljoner kronor.

Konsulten rekommenderar ett bättre underlag för fosforreningen innan beslut fattas. Han bedömer att åtgärder för att minska inläckage skulle kunna vara mer kostnadseffektivt än införande av kompletterande rening för exempelvis fosfor.

Under onsdagens sammanträde i miljö- och stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott behandlar politikerna ett förslag till yttrande. Enligt förslaget håller nämnden fast vid att hela reningsverket i Emmaljunga ska förbjudas eftersom avståndet till grundvattnet inte är godtagbart. Kraven uppfylls inte även om slamdammarna tas ur bruk. De låga halterna av fosfor och BOD bedöms vara en följd av utspädning som inte gör föroreningsmängden mindre.

Berit Önell

Uppdatering:

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslöt på onsdagen att ställa sig bakom att hela reningsverket ska förbjudas från och med den 30 juni 2024. Det blir nu arbetsutskottets förslag till nämnden som sammanträder den 22 september. Andre vice ordförande Lars Olsson (C) föreslog att arbetsutskottet inte skulle uttala sig utan hänskjuta till nämnden att besluta, men röstades ner av ordförande Kenny Hansson (M) och förste vice ordförande Paul Thurn (SD).

Läs mer:

2021-06-14 Vill stänga Emmaljungas reningsverk – Avloppsvattnet späds ut