Våra lokala politiker tycks i stort sett vara överens. De hävdar att det är både makthavarnas och medborgarnas plikt att sprida en positiv bild av Hässleholm kommun, på samma sätt som ett företag slår vakt om sitt varumärke. Obekväma sanningar ska vi sopa under mattan.

Men denna skönmålning ska varken du eller jag ställa oss bakom. Det är inte en vacker fasad vi behöver. Vi har rätt till sanningen.

”I namn av lokal tillväxtpolitik gör kommuner och regioner allt för att locka till sig investerare. Opartiskhet och effektivitet försvinner på vägen.” Det skrev välfärdsforskaren Andreas Bergh vid Lunds universitet i en tänkvärd kolumn. Den publicerades i Dagens Nyheter för drygt ett år sedan.

Han citerar chefen för Business Värmland som lär ha sagt: ”Vill man få hit företag som investerar måste det finnas en sockerbit att locka med”. Jag noterar med tillfredsställelse att det inte är ett synsätt som Andreas Bergh bejakar. Tvärtom! ”Om möjligheten att göra vinst på sin affärsidé inte är sockerbit nog för en verksamhet är det ett tecken på att företagsklimatet måste bli bättre.”

Andreas Bergh är också tveksam till att det ska krävas näringslivsutvecklare eller tillväxtstrateger som öppnar dörrarna för företag. Han hävdar att den offentliga maktutövningen ska utövas opartiskt: ”Idealet måste vara att det inte ska vara avgörande om en företagare är kompis med kommunpolitikerna eller inte.”

Tillsammans med professor Gissur Ó Erlingsson har Andreas Bergh skrivit den vetenskapliga artikeln: Riskerar kommunernas tillväxtpolitik göra mer skada än nytta? Andreas Berghs slutsats är inte bara att det saknas bevis för att kommunernas strategier fungerar. Än värre, ansträngningarna kan vara kontraproduktiva, i ett läge där många kommuner försöker göra samma sak. Budskapen tar ut varandra. ”Platsmarknadsföringen” av den egna kommunen drunknar i informationsbruset.

I en mycket läsvärd artikel i senaste numret av Journalisten bejakar Andreas Bergh den undersökande journalistiken. Han hävdar att kommuner mår bra av att synas i sömmarna. Det är viktigt att lokaljournalistiken upptäcker oegentligheter, som annars kan utvecklas till ren korruption i den kommunala förvaltningen.

– De stora problemen kommer på lång sikt när de blir mindre effektiva för att de inte granskats kritiskt på samma sätt, säger Andreas Bergh.

Tidningen Journalistens reportageteam har varit på plats i Helsingborg. De tecknar bilden av en kommun som aktivt verkar för att försvåra insyn, något som i förlängningen undergräver demokratin. Hur ska medborgarna kunna utvärdera hur politiker och tjänstemän sköter den offentliga förvaltningen om de inte får den inblick de har rätt till?

Jonas Kanje, som var chefredaktör för Helsingborgs Dagblad 2016-2020 kommenterar de kommunala företrädarnas attityd när tidningens granskande reportrar hör av sig.

– Ryggmärgsreflexen blir att skydda, att snåla med information, att försöka skademinimera. Det borde inte vara kommunikatörernas uppgift i en kommun, säger han till Journalisten.

Istället för att få prata med den på kommunen som är mest och bäst insatt i en fråga, bollas de vidare, till någon annan. Ibland får reportrarna intryck av att de verkligt ansvariga håller sig undan, eller åtminstone vill fördröja HD:s publiceringar.

För den som vet det minsta om Frilagt Hässleholm lär det knappast komma som en överraskning att Hässleholms kommun är samma andas barn. Redaktionen, med Berit Önell i spetsen, känner igen ryggmärgsreflexerna. Intrycket är att det finns mycket som kommunens företrädare inte vill tala om. Trots att det många gånger inte finns någon anledning att gömma sig, än mindre hävda sekretess. Grundregeln i en demokrati är öppenhet och transparens. Det går faktiskt inte att ifrågasätta.

Urban Önell

Stöd Frilagts granskande journalistik!
Bankgiro:597-6535
Konto:8403-8, 33 403 635-7
Swish:0708938399
Kontakt:prenumeration@frilagt.se

Läs mer:
https://www.journalisten.se/fordjupning/vi-moter-lite-av-en-stridsmaskin
https://www.dn.se/ledare/andreas-bergh-sockerbitar-till-foretagen-ger-ofta-sur-eftersmak-for-kommunerna