INSÄNDARE. Jag är gammal. Jag kan nog nästan klassificera mig som en gräsrot i enlighet med vissa äldre herrar som publicerar sina alster i denna tidningen och andra publikationer. Men där finns en väsentlig skillnad mellan mig och dessa herrar. Jag har inga problem med att yngre personer och framförallt kvinnor tar för sig och visar framfötterna.

Där finns ingen hejd på vad dessa herrar brölar ur sig i insändarsidorna. Som när de i berusat tillstånd påstår att SVT är ett matriarkat, bara för att de har en kvinnlig chef, hur unga kvinnliga politiker borde stå åt sidan för deras äldre manliga kollegor på grund av erfarenhets brist, hur jobbigt det är att kvinnor företrädesvis unga skimrar förbi i TV-rutan o s v. Det blir ganska tydligt för en nykter herre som jag att dessa herrar anser att kvinnor inte borde ta steget ut i offentligheten över huvud taget.

Visst, de får tycka som de vill naturligtvis. Jag säger inget annat. Men en sak vet jag.

I alla tidsåldrar så har där funnits gamla gnälliga gubbar som sagt att de yngre fördärvar och att de hellre borde sitta ner och lyssna på de äldres visdomsord istället för att ta plats. Då som nu. För dessa herrar som nu uttrycker sin indignation över de yngre, de har själva varit unga och med största sannolikhet sträckt ut ett symboliskt finger till de som velat att de ska stå åt sidan och hålla klaffen. De har också tagit plats. De har också visat initiativförmåga. Gjort misstag. Råkat illa ut. Upplevt glädje och sorg. Precis som jag.

Skillnaden är att jag skyller inte mina misstag på andra, jag tar mitt ansvar och lär mig av av dem och går vidare. Vis av erfarenheten. Så som många andra äldre i detta fantastiska land och i denna underbara kommun.

Så vill herrarna gnälla på de yngre politikerna, och framförallt kvinnorna, som tar plats i kommunerna och regionerna och i riksdagen så får de göra det. Det betyder inte att de yngre ska lyssna.

Jag hade hellre sett att dessa yngre kvinnor och män som tvingas läsa hur de borde stå åt sidan för att de saknar just erfarenhet hade sträckt ut ett symboliskt finger mot dessa herrar och sagt, “Det är vår tid nu! Vi ska städa upp er skit, så sitt ner och håll i relingen för nu bär det av!”

För oavsett vad man tycker så finns där enbart en sak som är säker; man kan inte samla livserfarenhet om man inte får chansen.

Jag må vara gammal men till skillnad från dessa herrar så har jag i alla fall lärt mig att sitta. Alldeles själv.

Ulf Nilsson

ANNONS