Även kommunstyrelsen tackar ja till den 220 meter långa badbryggan på pålar som Björkvikens villaägarförening erbjudit kommunen som gåva. Kommunen lovar stå för drift och underhåll, men någon budget fanns inte med i politikernas underlag. Frilagt kan nu avslöja att den beräknade kostnaden är 175 000 kronor per år.
Den ende av politikerna som var orolig för driftskostnaderna var Folkets väls Björn Widmark som reserverade sig mot beslutet. Kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) lovordar istället initiativet.
– Det är den här formen av satsningar som vi ska lägga våra skattepengar på, säger hon.
Tidigare erfarenheter har dock visat att is och stormvindar kan få en fast brygga i Björkviken att haverera.
Bryggan blir 220 meter lång och tre meter bred med bredare plattformar i mitten och längst ut. Det ska vara en fast brygga som står ute året runt. Planen är att den ska finansieras av sponsorer som får betala för brädor med mera med sitt namn på. Björkvikens villaägarförening ska sedan skänka bryggan till kommunen.
ANNONS
Avdelningschef Henrik Samevik på fritidsförvaltningen befarar att gåvan på lång sikt blir dyr för kommunen som ska stå för allt underhåll. Han hänvisar till en skrivelse med en uppskattning av kostnaderna för drift och underhåll som han ska ha skickat till kommundirektör Bengt-Arne Persson. Men Frilagt får inte ut den från kommunledningsförvaltningen och går därför vidare till kultur- och fritidsförvaltningen. Frågan skickas vidare till Henrik Samevik som då backar.
Han svarar i mejl till Frilagt: “Ser bara att jag skickat sammanställningen till förvaltningschefen och som arbetsmaterial. Misstänker att skrivningen kommer upp i samband med budgetberedningen till höst. Kan inte se att den gått utanför förvaltningen än så länge.”
Det skulle innebära att beräkningen inte är offentlig handling.
Men förvaltningschef Anders Rosengren lämnar ut uppgiften: 175 000 kronor per år i normalfallet. Blir det större reparationer måste extra pengar äskas.
Han skriver: “Vi räknar med ca 175 tkr för normal drift och underhåll, alltså om allt löper på. Då innefattar det tillsyn, tömning papperskorgar, byte enstaka plankor etc. Blir det exempelvis en mycket kall och snörik vinter och något större går sönder så finns inte utrymme för detta i den summan, då får det äskas.”
Henrik Samevik förklarar att bryggan lär kräva daglig skötsel under perioden april-november.
– Det tar tid att sköta den. Den tidigare bryggan fick vi tvätta varje dag. Sedan behöver vi ha en liten båt för att kunna kontrollera säkerheten underifrån. Och hur gör vi när brädor behöver bytas ut? Jag kan tänka mig att den som betalat 1 000 kronor för en bräda gärna direkt vill ha den ersatt med en ny bräda med sitt namn, säger han.
Han vill inte låta för negativ.
– Men samtidigt som det är jättepositivt innebär bryggan mycket arbete. Det kommer att bli mer folk också och parkeringen är ganska dålig. Därför har vi föreslagit att den ska asfalteras, säger han.
Personalkostnad uppstår också för att rengöra, kontrollera, reparera, sätta upp livbojar och skyltar om dykförbud med mera.
Att bryggan inte ska tas upp under vintern innebär enligt Henrik Samevik särskilda utmaningar.
– Vad innebär det för risken för skadegörelse och för slitaget?
Frågan är också hur en så lång brygga klarar en storm eller en vinter som den senaste med sjön isbelagd i tre-fyra veckor.
– Hur påverkar det konstruktionen och vem är ansvarig? De medlen har vi inte. Man kanske borde bygga den så att den kan tas upp vintertid, säger Henrik Samevik.
Han har framfört att kultur- och fritidsförvaltningen måste få tillskott i budgeten för att klara driftskostnaderna. Det lovar kommunstyrelsen också. Men någon budget är alltså inte avsatt. Däremot avsattes 25 000 kronor till nödvändiga tillstånd.
– Vi vill inte att det ska bli en brygga som inte är säker för barn och ungdomar, säger Henrik Samevik.
Han fick gehör för önskemålet att en tjänsteman på kultur- och fritidsförvaltningen ska ingå i arbetsgruppen för projektet. Tekniska förvaltningens företrädare ska hjälpa till med beräkningar av hållfasthet med mera.
– Den här bryggan blir större än Åhusbryggan, och den är rejäl, säger Henrik Samevik.
Bryggan vid Täppet i Åhus byggdes 1998 och är 120 meter lång. Den är också delvis finansierad av privatpersoner som köpt plankor.
Men redan på 1950-talet fick Björkviken en lång brygga, inte på pålar men väl på cementpelare. Den fick rivas efter några år eftersom den inte klarade väder och vind. Då togs ändå själva träbryggan upp vintertid. Men järnbalkarna som de var fästa på låg kvar på betongpelarna. En storm i samband med islossning vred dem som korkskruvar och välte betongpelarna. Det framgår i filmen Ett svunnet Tormestorp del 3, som Tormestorps byalag publicerat, där Lars-Åke Larsson och Nanna Löwkvist berättar till bilder från förr.
De flesta av politikerna i den nuvarande kommunstyrelsen var inte särskilt bekymrade över kostnaderna när de klubbade beslutet.
– Det är ett väldigt trevligt initiativ och en stor ideell insats från villaägarna. Driftskostnaden får vi försöka hantera när den dagen kommer, sa kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) vid torsdagens presskonferens.
Kommunalrådet Lena Wallentheim (S) instämde i både hans och Hanna Nilssons uttalanden.
– Det är väldigt roligt när det finns ett engagemang bland medborgarna. Vi har diskuterat bryggor under lång tid och om inte det här erbjudandet hade kommit hade vi fått ta hela kostnaden, sa hon.
Berit Önell
Se filmerna från Tormestorps byalag här!
Läs mer:
