Länsstyrelsen har inga invändningar mot bygget av den nya pumpstationen vid Finjasjön, trots observationerna av utter i området. Enligt en inventering finns det inte något permanent gryt där uttern skulle kunna ha små ungar i maj månad, just när vissa bullrande arbeten planerats vid pumpstationen. Det har naturvårdshandläggare Per Levenskog nu beslutat. Han säger dock att han tänker kontakta Hässleholms vatten angående det stora område som stängslats in kring reningsverket och där mycket träd avverkats, även skyddsvärda hålträd.

Som Frilagt tidigare berättat uppmanade länsstyrelsen Hässleholms vatten att lämna in en ansökan om samråd eftersom flera uttrar observerats i närheten av Ormanäs pumpstation, nära reningsverket i Hässleholm. Hela pumpstationen ska bytas ut och nya invallningar byggas. Marknivån vid pumpstationen ska höjas med två meter och vägen till den med en meter.

Naturen i området med täta snärjen kring Maglekärrsbäcken bedömdes som en möjlig plats för en utterlya. Länsstyrelsen beslöt därför att arbetena vid pumpstationen inte kunde genomföras utan en inventering för att lokalisera en eventuell lya.

Ingen lya hittades och inte heller några färska revirmarkeringar.

– Även om uttrar har noterats i närområdet har det genom inventering med rimlig säkerhet slagits fast att de inte har ett permanent gryt och tidvis ungar här, skriver länsstyrelsen.

Bedömningen är också att eftersom uttern i huvudsak är aktiv om natten kommer de djur som vistas i området inte att störas av bullrande arbeten dagtid på ett sätt som står i strid med fridlysningsbestämmelserna. Artskyddsdispens krävs därför inte, inte heller några särskilda försiktighetsåtgärder vid bygget.

– Åtgärden är dessutom angelägen då den syftar till att förbättra hanteringen av det kommunala avloppsvattnet och eliminera risken för läckage av orenat vatten ut i sjön, skriver länsstyrelsen.

Någon flytt eller stängning av vandringsleden över bäcken är inte längre aktuell. En av orsakerna till inventeringen var just risken att det kunde finnas en utterlya nära stigen.

Per Levenskog var själv nyligen på plats i området, främst för att söka efter spår av utter i ett område en bit upp mot Hovdalavägen där kommunen vill gallra. Eftersom han varken hittade spår eller spillning där har han nu meddelat att han inte ser något hinder för den planerade gallringen heller. Han flaggar i ett mejl till kommunens naturförvaltare Gunnar Swärdh också för att de täta snärjena nära sjön är viktiga för uttrarna.

– Oavsett inventeringsresultatet tvivlar jag inte på att djuren uppehåller sig en del i området. Kanske är det så att snärjena är extra viktiga när isen ligger och de inte med lätthet kan ta skydd ute i sjön. De är också mer dagaktiva under den mörkare årstiden, skriver han.

Vid sitt besök såg han spår av att djur rört sig upp och ner ur bäcken. Några meter därifrån hittade han utterspillning vid en pilbuske som han tänkte skulle kunna fungera som krypin för uttrar. Han vågade inte avfärda det på egen hand, men kontaktade inventeraren Agne Andersson från Osby som noggrant kontrollerade platsen igen. Per Levenskog är nu övertygad om att området är tillräckligt undersökt.

Han gick också en runda vid reningsverket på andra sidan Hovdalavägen eftersom han tidigare fått en anmälan om det höga stängsel som Hässleholms vatten är i färd med att sätta upp och den åverkan som gjorts på naturen i området. Han hade dock redan prioriterat ner det som brott mot allemansrätten. Nu handlade det istället om påverkan på naturen.

“En väsentlig ändring av naturmiljön” kräver enligt lagen samråd med länsstyrelsen.

– Klart att man kan undra över varför de stängslar in så mycket skog längst bort från reningsverket, säger Per Levenskog.

Han ser det dock svårt att göra något i efterhand, trots avverkningar, en delvis bortgrävd ås och en igenfyllda ravin. Han såg också att en massa stubbar dragits upp.

– Det går nog inte att begära rättelse eller polisanmäla om det inte finns områdesbestämmelser eller gäller fridlysta arter, säger han.

Han skulle i alla fall vilja prata med Hässleholms vatten om det som gjorts och att eventuella ytterligare större avverkningar, som inte är skogsbruk, kan kräva samråd med länsstyrelsen.

– Eventuellt kan det bli en erinran, säger han.

Berit Önell