Hässleholms kommun stoppar bidrag till kyrkor och andra religiösa föreningar, etniska föreningar, hjälporganisationer med flera. Istället ska mer pengar gå till idrott och andra föreningar med fokus på barns och ungas fysiska välmående. Kommunen har inte haft någon dialog med de drabbade föreningarna.

Beslutet fattades av kultur- och fritidsnämnden redan den 17 december utan att stå på dagordningen. Ordförande Winnie Aronsson (L) hade lyft ut ärendet för att hinna diskutera mer med allianspartierna. Det återkom dock som ett initiativärende från andre vice ordförande Connie Asterman (S) som fick igenom det med stöd av C, SD och FV. M, L och KD lade ned sina röster. Enligt Connie Asterman har alla partier varit överens i tidigare diskussioner, men KD uttrycker nu kritik.

Från och med 2022 är vissa föreningar inte längre bidragsberättigade. De kan alltså inte söka bidrag för verksamhet under 2021, däremot kan de i år söka för 2020. De berörda kategorierna är religiösa föreningar och trossamfund, etniska föreningar, hjälporganisationer, hobbyföreningar, försvarsorganisationer, intresseföreningar, djur- och naturvårdsföreningar, skolidrottsföreningar och samlarföreningar.

Enligt tjänsteskrivelsen inför beslutet ska föreningar med aktiviteter för ungdomar i åldern 7-20 år där fysisk aktivitet och avhållsamhet från droger står i centrum prioriteras. Aktivitetsbidraget avgränsas till dessa och föreningar med medlemmar med funktionsnedsättning. Bara dessa föreningar kan söka lokalbidrag.

Föreningsbidragen har diskuterats och utretts under lång tid. Men när det var tänkt att tas upp till beslut före jul tyckte Winnie Aronsson att allianspartierna inte hunnit gå igenom det tillräckligt. Hon säger också att det inte behandlats i arbetsutskottet, men det stämmer inte. Arbetsutskottet beslöt den 6 december att föreslå nämnden att säga ja till förslaget till nytt bidrags- och stödsystem.

Ifrågasatt stöd till muslimska föreningar

– Det mesta är ganska bra, men det hade varit bra om vi hade hunnit diskutera det mer, säger Winnie Aronsson.

Hon svarar inte på varför kyrkornas barnverksamhet inte längre ska få bidrag.

– Jag har inte deltagit i beslutet, jag kan inte svara på det, säger hon.

Förändringarna ger ingen ekonomisk besparing. Snarare handlar det om ett ideologiskt ställningstagande.

– Vi har valt en satsning på rörelse för barn och styr om medel från andra föreningar, säger Henrik Samevik på fritidskontoret.

Dessutom har nationella utredningar de senaste åren ifrågasatt om religiösa föreningar ska få stöd från samhället. Det har då handlat mycket om föreningar med extrema islamistiska riktningar som tidigare fått stora summor i bidrag.

– Ungefär hälften av Sveriges kommuner har dragit in bidragen till religiös verksamhet de senaste fem-sex åren. Det är väldigt svårt att avgöra om de föreningarna är öppna för alla. Det finns ju exempelvis arabiska föreningar där det är jättesvårt att få insyn och att veta om de är demokratiska. Vi vill absolut inte att kommunens subventioner kommer i orätta händer, säger Henrik Samevik.

Han tillägger att det inte går att ge lokalbidrag till exempelvis Pingstkyrkan och samtidigt neka arabiska föreningar.

Han menar därmed inte att dessa föreningars verksamhet inte har ett värde.

– Vi ser att barn och unga behöver mer rörelse och vill premiera de verksamheterna. Vi stödjer inte kyrkliga verksamheter längre. Men de kan ha en fantastisk verksamhet och den ska de absolut fortsätta med, säger han.

Han förklarar att Riksidrottsförbundet rekommenderat kommunen att inte höra de berörda föreningarnas synpunkter före beslutet.

– Föreningarna är fantastiskt många och det är svårt att välja ut några. Alla pratar om sin sjuka mor och man får ingen nyanserad bild, säger han.

Berörda föreningar kan dock ansöka om dispens för att få subventionerad taxa för hyra av kommunala lokaler för motionsverksamhet, även för vuxna.

Konfessionell verksamhet, exempelvis gudstjänster, var redan tidgare undantagen från bidrag. Men det får numera inte heller finnas konfessionella inslag i exempelvis en barngrupp i en kyrka.

– De kan inte till exempel avsluta med att tacka gud. Det ska inte vara verksamhet präglad av religiösa inslag utan alla ska få vara med på sina villkor.

Regelverket behövde förtydligas

Connie Asterman säger att regelverket behövde ses över och förtydligas efter sammanslagningen mellan kultur- och fritidsförvaltningen. Hon bekräftar också att det varit diskussion om muslimska organisationer.

– Vissa kan vara problematiska. Vi anser att det är oerhört viktigt att föreningslivet är öppet för alla, det har det inte varit i de här fallen, säger hon.

Hon förklarar att inget parti uttryckt någon avvikande mening i detta.

– Vi har varit helt överens, säger hon.

Hon blev därför förvånad när Winnie Aronsson lyfte ut ärendet.

– Vi var ganska eniga på arbetsutskottet om att det skulle upp på nämnden. Bara någon dag innan meddelades det att ordförande dragit ut ärendet från dagordningen. Hon förklarade att de inte haft någon dragning från förvaltningen i deras grupp. Jag tyckte inte att det var godtagbart eftersom vi haft uppe det i minst tre au-sammanträden och under tre månader fått fortlöpande information från förvaltningen. Det är ganska lång tid, säger Connie Asterman.

Hon ville därför att lyfta tillbaka ärendet in på dagordningen och det kunde hon göra genom att lägga ett initiativärende om det.

– Jag gjorde det för att underlätta för förvaltningen så att de kunde börja kommunicera med föreningarna i god tid och öka möjligheterna för dem att satsa på barn och ungdomar. Om vi inte hade tagit beslutet den 17 december hade vi skjutit fram det kanske sex månader eftersom föreningarna behöver beredningstid och söker bidrag på årsbasis. Nu har de ett helt år på sig, säger hon.

Connie Asterman säger att även de föreningar som inte längre tillhör en bidragsberättigad grupp har rätt att söka och få sin sak prövad i nämnden.

– Vi kommer då att pröva deras ansökan utifrån om verksamheten är öppen för alla, säger hon.

Enligt tjänsteskrivelsen kan cirka 650 000 kronor omfördelas till prioriterade föreningar med aktivitetsbidrag.

– Men summan vet vi inte ännu eftersom det inte avgörs förrän i nämndens beslut om internbudget för 2022, säger Henrik Samevik.

Enligt en utredning om föreningsbidragen i Hässleholms kommun uppgick de 2017 till totalt 31,9 miljoner kronor inklusive lokalsubventioner. I kontant bidrag utbetalades 16,5 miljoner kronor till 330 föreningar. De 18 föreningar som hörde till kategorin religiösa fick 215 000 kronor, varav 201 000 kronor i kontanta bidrag. Ingen av dessa föreningar var muslimsk. Hillarps missionshusförening fick mest med totalt 33 000 kronor, därnäst Equmenia Tureholmskyrkan i Sösdala med 27 000 kronor och Pingstförsamlingen i Hässleholm med 21 000 kronor. Den förening som fick mest stöd av alla var Hässleholmsortens jaktskytteklubb, som räknas som idrott, med 1,5 miljoner kronor. TsoS i Tyringe fick 1,3 miljoner kronor och Vittsjö GIK 1,2 miljoner kronor.

Kristdemokraterna kritiska

Det finns de som är kritiska till de nya reglerna och även hur beslutet gick till.

– Vi i KD har reagerat på det, säger Robin Gustavsson, gruppledare i KD.

Han är även ordförande i Pingstkyrkan i Hässleholm, men vill i detta sammanhang enbart uttala sig som politiker.

Han anser att beslutet exkluderar religiösa organisationer från bidrag.

– Även om de samfunden skulle erbjuda barn och unga samma sak som bidragsberättigade föreningar, exempelvis motionsverksamhet, har de inte möjlighet att få bidrag, säger han.

Han vill inte utveckla sina och partiets synpunkter mer utan ber att få återkomma i en insändare.

Kommunala pensionärsrådet och Samrådsgruppen för handikapporganisationer omfattas inte av de nya reglerna. Förslaget var att även de skulle uteslutas, men de lyftes istället ut från ärendet eftersom de har egna reglementen.

Vissa förändringar har också gjorts i hur bidragen ska sökas. Mer information finns på kommunens hemsida.

Berit Önell