Hässleholms kommuns fibersatsning får skarp kritik av revisorerna. Kostnaderna blev betydligt högre än väntat, kalkylerna var ologiska och brast i dokumentation, den interna kontrollen var otillräcklig och kommunen saknade både kompetens och erfarenhet inom området.

Revisionsfirman EY har granskat kommunens fibersatsning från starten 2015 fram till och med i år. Det var inte mycket som blev rätt i början och det finns fortfarande brister, men efter stora ekonomiska tillskott, tillsättandet av en fiberchef 2019 och en stor omorganisation är situationen bättre.

Med rapporten som grund kräver de förtroendevalda revisorerna nu svar från kommunstyrelsen senast den 26 februari. Revisorerna vill veta när en internkontrollplan för fibersatsningen blir klar, liksom en känslighetsanalys av kalkylen för investeringen och åtgärder för riskminimering, inklusive underlag.

– Inför framtida större investeringar krävs betydligt större noggrannhet, skriver revisorerna.

Vid beslutet i maj 2015 saknades enligt revisorerna ändamålsenliga beslutsunderlag. Nödvändiga förberedelser var inte gjorda, exempelvis hade varken, teknisk, ekonomisk eller juridisk kompetens säkerställts.

– Det är anmärkningsvärt att lånebehovet initialt bedömdes till 46 miljoner kronor för att sedan stiga till cirka 500 miljoner kronor, skriver EY.

Orsakerna sammanfattas med att det har saknats ändamålsenliga risk- och konsekvensanalyser för att bygga ut fiber i kommunen i egen regi. EY konstaterar att det handlar om en konkurrensutsatt kommersiell tjänst som riktar sig till konsumentledet, vilket ligger långt ifrån kommunens kärnverksamhet.

Revisorerna konstaterar att organisationen fortfarande lider av de initiala bristerna. Bland annat är det otydligt om fiberutbyggnaden är en projektverksamhet eller en del av den ordinarie verksamheten. Relevanta riktlinjer, styrdokument och mål saknas, liksom tillräcklig intern kontroll, något som revisorerna anser måste komma på plats omgående.

Revisorerna är kritiska till att projektet inte följts upp bättre med tanke på de stora ekonomiska resurserna och betydande riskerna. Från början fanns ingen styrgrupp.

– Detta innebär att projektet saknat grindvakter och stoppfunktioner med syfte att avsluta eller förändra projektet i det fall kostnaderna eller riskerna skulle överstiga en viss gräns, skriver revisorerna.

Fiberverksamheten ligger organisatoriskt under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott utsågs först i augusti 2017 till styrgrupp med månatliga möten som inte dokumenteras, vilket ger sämre insyn. Revisorerna bedömer att uppföljningen till kommunstyrelsen inte är tillräcklig. Återrapporteringen är inte tillräckligt omfattande för att de ansvariga ska kunna följa verksamheten.

Kalkylmodellen underkänns av revisorerna och beskrivs som ofullständig.

– Modellen saknar en logisk sammansättning och brister i dokumentation, vilket gör det svårt för utomstående att bedöma rimligheten i olika antaganden. Den innehåller alltför många tekniska svagheter, vilket innebär att det är osäkert om ändrade uppgifter i antagandena automatiskt leder till justerade data, skriver revisorerna.

Kalkylen består av ett excelark. Frilagt försökt 2015 begära ut kalkylen som offentlig handling, men nekades just eftersom den består av ett excelark med uppgifter som förändras efterhand. Därför räknas den aldrig som en färdigställd handling. Enligt revisorerna saknas förklaringar till olika antaganden som gjorts i modellen. I modellen ökar de rörliga kostnaderna bara med en konstant procentsats, även under den mest expansiva fasen av projektet. Det framstår som att det gjorts ett antagande om att utbyggnaden av nätet inte innebär ökade kostnader för underhåll. Åren 2020-2023 består kostnadsökningen främst av personalkostnader och endast på i snitt två procent årligen.

Investeringskostnaderna är inte knutna till antaganden om kostnad för fiberutbyggnad som finns i modellen utan till fiberplanen som inte beskrivs i modellen. De löpande intäkterna förväntas vid modellens slut 2037 ha ökat med 54 procent jämfört med i år. Anledningen påstås vara ökad användning genom ökade hastigheter, något som revisorerna ifrågasätter rimligheten i.

Idag arbetar fiberavdelningen för att sänka kostnaderna för nedgrävning av fiber på landsbygden. Metoden för nedgrävningen av fiber ska ändras från att schakta till att plöja, enligt ett beslut i styrgruppen under våren 2020.

Revisorerna konstaterar att det inte tillsatts tillräckliga personella resurser. Bland annat har kompetens saknats inom försäljning, juridik och ekonomi.

Bristerna har enligt revisorerna också lett till en pågående juridisk process med Konkurrensverket. I mars 2019 förbjöd patent- och marknadsdomstolen kommunen, vid vite på 25 miljoner kronor, att neka upplåtelse av mark till företag som vill sälja fiberanslutning. Kommunen överklagade domen som i januari 2020 undanröjdes av patent- och marknadsöverdomstolen. Målet återförvisades till den lägre instansen på grund av att domen var för otydlig.

Berit Önell