När världen är i kris är gränsöverskridande samarbete mellan världens nationer helt avgörande. Därför har EU stor betydelse för medborgarna. Det var den genomgående slutsatsen som tydliggjordes under årets upplaga av Europaforum. Politiker, experter och journalister var i stort sett samstämmiga på den punkten. Förmiddagens seminarier genomfördes i Hässleholm, eftermiddagens var Stockholmsbaserade. Men allt gick att följa coronasäkert via nätet.

Fyra programpunkter avverkades under dagen. Hur ska den pågående pandemin hanteras? Vad innebär det för oss européer att Joe Biden blir USAs nya president? Hur når vi EU:s klimatmål? Till sist behandlades ekonomin. Kommer EU:s långtidsbudget att gå igenom och hur det blir det med EU:s planer på att låna upp gigantiska summor till stimulanspaket för att ”kickstarta ekonomin” efter corona-krisen?

– EU är till för att lösa gränsöverskridande problem, exempelvis en pandemi, sa Jörgen Hettne, föreståndare vid Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet.

Heléne Fritzon, Europaparlamentariker (S), från Kristianstad höll med:

– Viruset känner inga gränser. Även om ansvaret för bekämpningen i första hand ligger på medlemsstaterna. Det tog däremot alldeles för lång tid innan EU var med på banan.

Samtalen under Europaforum gick dock till stora delar förbi de medicinska frågorna, och berörde istället praktiska frågor, exempelvis hur ekonomin påverkas och konsekvenser för pendlare över Öresund, som arbetar i ett land men bor i ett annat. Pandemin har utmanat EU:s grundläggande princip om fri rörlighet över nationsgränserna.

USA:s president Donald Trump har varit klart EU-skeptisk. Även de europeiska medlemmarna i NATO har fått sin släng av sleven. Han har bland annat drivit tesen att USA blivit blåsta i handelsförbindelserna genom att amerikanerna ser sig tvingade att satsa större andel av sin BNP på militärutgifter än övriga medlemmar.

Förändringar i den transatlantiska relationerna är att vänta när Biden tar över. Inte minst när det gäller internationellt samarbete i klimatfrågan, där det så kallade Parisavtalet är en grundbult.

– Biden kommer att skriva under, sa Gunnar Hökmark, före detta Europaparlamentariker (M). Men som politiker kommer han att vara försiktig och undvika polarisering.

Journalisten Ginna Lindberg, utrikeschef på Sveriges Radio poängterade att hur stora möjligheter Biden får att driva sin politik beror på hur det går i ett kommande senatsval. Mycket tyder på att oppositionspartiet, Republikanerna, kommer att behålla sin majoritet i senaten. ”Trumpismen” kommer sannolikt också att leva kvar som en stark politisk kraft.

– Blir det guldläge eller kommer Biden att få det trögt? Vi vet vad han vill, men inte vad han kommer att kunna göra.

Heléne Fritzon instämde i Ginna Lindbergs analys.

– Retoriken från Bidens sida kommer dock att bli annorlunda, tillade hon. Vi kan nog vänta oss en lite mer värdig samtalston. Det innebär inte att vi kan förvänta oss någon quick fix.

När det gäller klimatfrågan har EU redan satt ner foten och klubbat mycket ambitiösa klimatmål, bland annat kraftiga minskningar av utsläppen av växthusgaser. Det handlar bland annat om en omställning i stor skala till förnyelsebara energikällor. Både klimatfrågan och pandemin har dock aktualiserat behovet av att förstärka EU:s ekonomiska muskler och för att lösa problemen kan det bli tal om att låna gigantiska summor till en återhämtningsfond.

Inte ens EU:s långtidsbudget har kunnat klubbas igenom. Ungern, Polen och Slovenien har satt sig på tvären. Eftersom alla medlemsländer har vetorätt har förhandlingarna gått i stå.

Polen och Ungern får samtidigt skarp kritik för att inte underordna sig rättsstatsprincipen som ingår i EU:s konstitution. Det handlar om att respektera demokratiska spelregler, mänskliga rättigheter, pressfrihet samt att den offentliga makten ska utövas enligt gällande lagar med ett rättsväsen som inte är beroende av maktens gillande. Under de senaste åren anser flertalet bedömare att Polen och Ungern utvecklats i negativ riktning på dessa punkter.

– Jag anser att de inte kan få de pengar de vill ha från EU, när de inte lever upp till rättsstatens principer, säger Heléne Fritzon. Vi måste öka pressen.

I det sista seminariet för dagen, i Stockholm, medverkade Europaparlamentarikern Jessica Stegrud, (SD). Hon ville markera mot de krafter inom unionen som verkar för mer av överstatlighet.

– Att flytta mer makt till Bryssel kommer inte att lösa alla våra problem.

Frilagt fick en pratstund med Heléne Fritzon efteråt. Hon berättade hur arbetet som EU-parlamentariker förändrats på grund av pandemin. Till viss del har hon kunnat jobba på distans, men ibland måste hon åka till Bryssel för att hon är vice ordförande i den socialdemokratiska partigruppen.

– Däremot har vi lyckats få stopp på de fullständigt vansinniga resorna till och från Strasbourg, berättade hon.

Trots den makt som EU besitter var det bara hälften av Sveriges befolkning som röstade i det senaste valet till parlamentet i Bryssel. Heléne Fritzon poängterar därför Europaforums betydelse när det gäller att aktualisera det europeiska samarbetet. Hon gladdes särskilt över mötet med studenterna i publiken som kom från Internationella programmet på Hässleholms tekniska skola och som medverkade genom att ställa frågor.

– Jag är nöjd med dagen, och ser det som mycket positivt att vi hade eleverna här som fick delta i framtidsdebatten.

Urban Önell

Seminarierna kan ses i efterhand via följande länkar: