Lagligheten i ett köp av fastigheten Brännmästaren 7, gamla postterminalen, för 29,5 miljoner kronor ska utredas innan kommunfullmäktige fattar beslut. Dessutom ska en kalkyl för byggnadernas underhållsbehov tas fram och överensstämmelsen med detaljplanen för ett eventuellt Ungdomens hus ska undersökas. Det föreslog kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) vid måndagskvällens sammanträde och fick, förutom sitt eget parti, med sig KD, L, C, MP och FV.

Frilagt uppmärksammade för några dagar sedan att kommunen, om den köper en fastighet till överpris, bryter mot kommunallagen. Enligt tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse ligger marknadspriset för Brännmästaren 7 på 11,5-18 miljoner kronor, vilket är ungefär hälften av den föreslagna köpeskillingen. En för stor diskrepans, enligt två av landets främsta experter.

Men i kommunfullmäktige gick Lena Wallentheim (S) till attack mot både Frilagt och Lars Johnsson och menade att det inte kunde vara olagligt att driva igenom affären – även om den skulle strida mot kommunallagen.

– Om vi tar ett beslut och någon överklagar blir det någon annan som bedömer om det är olagligt. Vi har inte gjort något olagligt i så fall, sa hon.

Lars Johnsson konstaterade i sin replik att det troligen fattas ett antal beslut som strider mot lag i landets kommuner.

– Efter tre veckor vinner de laga kraft och då är de lagliga, sa han.

Det krävs alltså ett överklagande för att sådana lagbrott ska kunna stoppas i efterhand. Men Lars Johnsson vill hellre att lagligheten undersöks innan beslut fattas.

– Detta är inte alls belyst i underlaget. Jag anser att kommunfullmäktiges ledamöter ska få den informationen innan de går till beslut, sa han.

Han var mycket kritisk till förslaget.

– Det är vårdslös hantering av skattebetalarnas pengar och vi har redan idag för mycket lokaler, inte för lite, sa han.

Lena Wallentheim kritiserade Agneta Olsson Enochsson (L) och Frilagt från talarstolen för uppgiften om att säljaren för 20 år sedan köpte Brännmästaren 7 för 300 000 kronor, vilket står i lagfarten som ingår i underlaget till kommunfullmäktige. Däremot finns ingen lagfart för Brännmästaren 2 som också ingick i köpet eftersom den lades in i den mindre fastigheten genom fastighetsbildning för att undanhålla skatt. Köpeskillingen för den större delen var 7,8 miljoner kronor.

– Om man bemödar sig leta lite i våra handlingar kan man få fram exakta uppgifter. Det är olyckligt när det briserar ut via media och det framställs som en så dålig affär, och så fyller ni på här utan att ha fakta, sa hon och viftade med handlingar från kommunens beslut att avstå sin förköpsrätt för fastigheterna år 2000.

Dessa handlingar ingick dock inte i underlaget som var tillgängligt på kommunens hemsida inför måndagens kommunfullmäktige. Lena Wallentheim skickade inte heller dem till Frilagt, trots förfrågan och hon ringde inte tillbaka för att svara på frågor om detta och om värderingarna.

Ernst Herslow (FV) ansåg inte att ett pris för så länge sedan hade betydelse.

– I så fall finns andra sätt att räkna. 30 miljoner är fyra gånger mer än åtta miljoner, sa han.

Lena Wallentheim tog också upp en värdering som gjordes 2016 där marknadsvärdet sattes till 25 miljoner kronor och undrade varför den inte var med i handlingarna.

– Det var med postterminalen kvar, svarade Torsten Nilsson (M), ordförande i tekniska nämnden.

Benny Petersson (S) såg däremot stora möjligheter med köpet, bland annat att kunna bygga ut Magasinsgatan mot Viaduktsrondellen, få fler parkeringsplatser och främja utbyggnaden av Västra centrum.

Ulf Berggren (SD) talade om fastigheten som en del av stadens främsta utvecklingsområde.

– Detta köp tycker vi är en fantastisk möjlighet, sa han.

Han menade att det gjorts liknande affärer tidigare, i motsvarande prisklass och till och med dyrare där de som nu var kritiska hade beslutat. Här skulle marken på 9 200 kvadratmeter kosta nära 14 miljoner kronor, vilket han hävdade var ett bra pris.

– Media och oppositionen framställer det som en stor skandal. Vi ser en ny station med hotell eller liknande och eventuellt ett parkeringshus, sa han.

Robin Gustavsson påtalade att underhållsbehovet verkar stort. Av 64 undersökta parametrar var bara sju gröna. Bland annat har plåttaket på 1050 kvadratmeter nått sin tekniska livslängd och måste åtgärdas.

– En tegelfasad buktar ut och åtgärder har vidtagits för att den inte ska rasa, påtalade Robin Gustavsson.

Björn Widmark (FV) kallade förslaget orealistiskt, betonade att hotell inte hör till kommunal kärnverksamhet och ifrågasatte talet om förväntansvärde som höjt priset.

– Förväntansvärdet bygger främst på att det kan byggas bostäder där. Men det är inte ett område som är klassat för bostäder, alldeles intill järnvägen, sa han och konstaterade att det kan bli dyra parkeringsplatser.

Tidigare fastighetsaffärer kom givetvis upp i debatten, bland annat köpet av PJ Åkeri för tolv miljoner kronor, först värderad till sex miljoner och med en förslagen köpeskilling på 14 miljoner, också det vid järnvägen, bakom dåvarande Netto. Lena Wallentheim påminde om de borgerligas försäljning av Kaptensgården och Ekegården för bokfört värde till Kunskapsporten.

– Jag kan räkna upp ett antal taskiga affärer genom åren, sa hon.

Potentiella hyreskostnader på en miljon kronor per år och rivningskostnader på fyra miljoner kronor nämndes. Underhållsbehovet är inte beräknat. Enligt Torsten Nilsson har kommunen redan en underhållsskuld på befintliga fastigheter på närmare en halv miljard kronor.

– Om byggnaderna står kvar här har vi också ett löpande underhåll. Sedan Trafikverket kanske i slutändan löser in fastigheten, sa han.

Anders Edwall (C ) ansåg att underhållsskulden snarare ligger på två miljarder. Han höll med om att fastigheten ligger strategiskt, men ansåg inte att priset var ett marknadsvärde, särskilt inte eftersom Trafikverket lär lösa in den om det blir en höghastighetsstation i Hässleholm.

– Det här kan bli någon form av Ebberöds bank på grund av att vi är hialösa, varnade han och menade att för 30 miljoner går det att bygga ett parkeringshus.

Dolores Öhman (MP) ansåg att de många olika förslagen på vad fastigheten skulle kunna användas till visar att det inte finns något tydligt syfte.

– Och att hänvisa till tidigare dåliga affärer är för mig inte anledning att tillstyrka en ny dålig affär, sa hon.

Voteringen om återremiss slutade med 19 röster för ett avgörande nu och 18 för återremiss, vilket räckte. Minoritetsåterremiss kräver bara en tredjedel av rösterna, detta fall minst 13. S, V, SD och FV reserverade sig, FV för att kunna lämna en skriftlig reservation trots att beslutet gick partiets väg.

Berit Önell