INSÄNDARE. Apropå regeringsförklaringen den 8 september 2020. Likt undertecknad var det förmodligen få gräsrötter som förmådde ta del av hela regeringsförklaringen och den efterföljande debatten. Lätt igenkännbara floskler upprepades på nytt på känt politikermaner.
Nå, kunde något ljus skymtas i mörkret? Nja, allt är som bekant inte helt åt helsefyr. Nyanser som pekar åt andra riktningar kan måhända anas. Debatten kom föga förvånande i mångt och mycket att handla om kriminalitet och subversiv verksamhet i det samhälle där vi gräsrötter dagligen vistas. Detta i spåren av det massiva inflöde av människor som skedde bland annat 2015. Av det stora antalet asylsökande det året, 163 000 personer, har det visat sig att långt ifrån alla hade någon form av skyddsbehov. Stefan Löfven (S) tycks till en del ha kommit till den insikt vi gräsrötter sedan årtal tillbaka har haft. Det vill säga att de problem vi idag upplever i form av kriminalitet och subversiv verksamhet i samhället kan knytas till en alltför stor invandring. Detta tycktes irritera en sammanbiten Isabella Lövin (MP). Hon är lyckligtvis på väg bort från politiken. Huruvida Annie Lööf (C) kommit till någon insikt om realiteterna i det samhälle i vilket vi gräsrötter lever är undertecknad tveksam till. Hon syntes dock för en tid sedan uppträda tillsammans med statsminister Löfven. Hon har kanske kommit till insikt om att ett alltför stort inflöde av människor på kort tid i ett land kan komma att utgöra en ur många aspekter ”kostsam” historia.
Sammanfattningsvis tycks det tagit orimligt lång tid för våra politiker att se vad som faktisk pågår i samhället. Det stora avståndet mellan ”valda” styrande politiker och medborgare-gräsrötter är uppenbarligen ett demokratiskt problem. Våra politiker bör ta sig en titt på den direktdemokrati som råder i Schweiz med sina folkomröstningar. Det är dessvärre uppenbart att vår egen så kallade representativa demokrati inte längre fungerar och snarast måste reformeras. Låt oss så begrunda några ord av Montesquieu: ”Förutsättningen för frihet är skepsis”.
Ronny Larsson i Kvistalånga
ANNONS
