Kommunstyrelsen har överlåtit åt det kommunala bolaget Hibab att ta ställning till om jordbruksmark på Hovdala ska omvandlas till våtmark. Politikerna vill inte säga vad de tycker i frågan som har diskuterats i fem år och Hibab har nyligen förlängt ett av jordbruksarrendena med ytterligare fem år.

Frågan om eventuella våtmarker på Hovdala har bollats mellan kommunen och Hibab, som äger det mesta av marken. I januari i år presenterades en utredning som tagits fram med hjälp av nära en halv miljon kronor i statligt bidrag och som rekommenderar att våtmarker anläggs. Kommunstyrelsen har nu godkänt utredningen, men “överlämnar den till Hibab för eventuell åtgärd”.

Frilagt har tidigare berättat att varken kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) eller kommunalrådet Lena Wallentheim (S) vill uppmana Hibab att arbeta vidare för våtmarker på Hovdala. Båda sitter även i Hibabs styrelse. När kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade frågan den 19 augusti sa de att det är Hibabs styrelse som äger frågan eftersom bolaget äger marken. De ville inte avslöja om de tänker driva frågan där.

SD:s kommunalråd Hanna Nilsson ansåg det däremot viktigt att uppmana Hibab att ta fram en ekonomisk beräkning. När hon inte fick igenom sitt förslag reserverade hon sig. Hon drev samma linje i kommunstyrelsen två veckor senare, men fick inte tillräckligt stöd där heller.

Dolores Öhman (MP) lämnade en protokollsanteckning i kommunstyrelsen. Hon påtalade att det enligt utredningen finns positiva ekonomiska, sociala och ekologiska förutsättningar för att anlägga våtmarker.

– Vi förväntar oss att Hibab, som är den största markägaren i området, omedelbart startar arbetet i syfte att gå vidare med anläggandet, skrev hon.

Hon gav också en eloge till bortgångne Per-Åke Purk (V) som drev på i frågan om våtmarker på Hovdala. Motionen i frågan, som kommunfullmäktige antog i januari 2017, skrevs dock av dåvarande SD-ledamoten Håkan Spångberg.

Ingen diskussion om
uppsägning av arrende

Ett av arrendekontrakten för den aktuella marken väster om Tormestorpsån förlängdes med fem år från den 14 mars i år. Arrendeavgiften är oförändrad sedan åtminstone tio år tillbaka, 22 000 kronor per år för 40 hektar.

Om arrendet skulle sagts upp skulle det skett ett år före arrendetidens utgång.

– Arrendena rullar över tid, säger Hibabs vd Kent Johannesson.

Han berättar att frågan inte varit uppe till diskussion.

– Vi kan inte gå händelserna i förväg. Vi får agera när vi vet att vi har ett behov, säger han.

Dock tror han att problemet går att lösa om det blir aktuellt.

– Det går alltid att föra en diskussion om ett avtal. Det kan bli så att vi får betala för att köpa loss den andra parten. Men vi vet fortfarande inte hur lång tid det här skulle ta, säger han.

Kontraktet för det andra jordbruksarrendet går ut i mars 2022. Även det är femårigt och har samma uppsägningsvillkor. Det omfattar 40,1 hektar och avgiften är där 23 171 kronor som höjs med två procent varje år.

Bjuder in konsulten till styrelsemöte

Frågan om eventuella våtmarker ska tas upp vid Hibabs nästa styrelsemöte som hålls den 22 oktober. Hibab kommer då att bjuda in konsulten från Ekologigruppen AB som gjort utredningen.

– Det är en viktig framtidsfråga och en diger utredning att sätta sig in i om man inte har sakkunskap, säger Kent Johannesson.

Han tror inte att det blir något beslut vid detta styrelsemöte.

– Det är ett gigantiskt projekt. Jag förväntar mig en diskussion om hur vi ska agera vidare. Förmodligen blir det ett uppdrag till vd. Vi får se vilka ekonomiska möjligheter det finns, säger han.

Det går väl plus med de bidrag som utredningen föreslår?

– Det förutsätter ju att de går att söka. Men min känsla är ändå att det är positiva vibbar. Alla vill bidra till en bättre miljö, säger Kent Johannesson.

Brist på betesdjur

Han tycker att det låter väl enkelt i utredningen.

– Det krävs skötsel. Att hitta djur för bete är svårt. Det är en bristvara. Det finns vissa utmaningar, men vi får se hur styrelsen ställer sig, säger han.

Han är övertygad om att eventuella våtmarker måste byggas ut i etapper.

– Jag kan tänka mig att vi utvärderar och ser effekterna innan vi tar nästa steg, säger han och menar även effekterna på Finjasjön.

Enligt utredningen kommer våtmarkernas påverkan på näringstillförseln dock att bli marginell. Det beror främst på att fortsatt jordbruk föreslås på en del av marken med dräneringssystem där näringsrikt vatten pumpas ut i både åarna och våtmarkerna.

– Nyttan är en fråga vi får ställa oss och jämföra med andra effekter, säger Kent Johannesson.

Är det viktigt att ha kvar jordbruket?

– Det är inget vi slåss för. Men vi får ta olika hänsyn och det är viktigt att även lantbruket får förutsättningar.

Han påpekar att samma lantbrukare arrenderat marken ända sedan den militära tiden.

Elen till dräneringspumparna kostar enligt utredningen idag 11 000 respektive 8 000 kronor per år. Kent Johannesson medger att arrendena inte är någon vinstmaskin.

– Det är inte avsikten, det handlar mer om att hålla markerna öppna. Ekonomiskt finns det inga incitament, säger han.

Hibabs ordförande Lina Bengtsson (M) säger att hon inte hunnit läsa utredningen och inte satt sig in i frågan ännu. Hon vågar inte heller svara på om det kan bli något beslut i oktober.

– Det är självklart intressant, men jag känner att vi behöver mer fakta. Att bjuda in konsulten är bra, säger hon.

Hon anser inte att våtmarkerna bara är en fråga för Hibab.

– Hibab är markägare, men självklart ska vi ha en dialog med kommunen, säger hon.

Kritisk till politikernas velighet

Kommunens tidigare miljöchef Sven-Inge Svensson som nu leder forskningsprojektet om Finjasjön är kritisk till kommunpolitikernas velighet i frågan.

– Det är märkligt att de inte tagit ställning på så lång tid. Först söker kommunen pengar för att utreda våtmarker och utredningen visar att det skulle vara både miljömässigt och ekonomiskt bra. Sedan vill de ändå inte ta ställning.

Sven-Inge Svensson ifrågasätter också förlängningen av arrendeavtalet.

– Man kunde ju ha skrivit in en kortare uppsägningstid för att ha händerna fria, säger han.

Han gissar att oviljan att stoppa jordbruket vid Hovdala hänger samman med att han 2016 uttalade att de översvämmade åkrarna kunde ha med fiskdöd i ett dräneringsdike vid Tormestorpsån att göra, något som irriterade både LRF och Hibabs dåvarande ordförande Mats Sturesson (C ). Sven-Inge Svensson fick höra att våtmarker inte skulle lösa problemen med Finjasjön.

– Det är klart att det inte gör. Men idag pumpar vi ut vatten, vi kunde åtminstone minska den belastningen. Om inte kommunen gör något på sin mark, hur sjutton ska vi kunna motivera lantbrukarna uppströms att anlägga våtmarker och skyddszoner?

Berit Önell

Läs mer:

2020-08-19 Kommunalråd vill inte ta ställning till våtmark vid Hovdala