Svarta alger har brett ut sig i Finjasjön de senaste veckorna. Ingen kan eller vill svara på vad det beror på. Men det står klart att det varit en mindre bra sommar för Finjasjön och att vattnet är näringsrikt. Årets mätningar visar tidvis extremt syrefattigt vatten och dåligt siktdjup, trots att vädret till stora delar varit ganska svalt och blåsigt och det inte varit mycket av de vanliga blågröna algblomningarna. Däremot har det även i år varit gott om andra alger som sätter igen fiskenäten och försvårar vårdfisket, vilket ses som den viktigaste åtgärden för att förbättra Finjasjöns status.

Mängder av svarta och fluffiga algmoln har under en tid observerats under vattenytan i Sjörrödsviken och en bra bit ut i sjön. När det blåste finfördelades de i vattenmassan som då såg helt svart ut, även vid Björkviken. Vattenväxter som nate har på vissa ställen också funnits i större mängd än vanligt.

Fisk som brukar vara på djupare vatten har gått in på grunt vatten och vid strandkanten har det ofta legat döda fiskar.

Gröna alger i molnliknande formationer av samma slag som de svarta har också observerats i Sjörrödsområdet. Frågan är om det är två olika sorter eller om de svarta är missfärgade.

Även vattnet i Maglekärrsbäcken, där reningsverket har sitt utsläpp, har till och från varit svart.

När konsultföretaget Regito på torsdagen, den 27 augusti, gjorde den trettonde och sista mätningen av siktdjupet för i sommar stod det klart att sommarmedelvärdet bara blev 1,30 meter. 2019, då en flerårig trend med sämre värden bröts, var det 1,75. Då som nu var det mindre av de blågröna algerna, men även 2019 frodades andra algarter, bland annat kiselalgerna som också tyder på för stor näringstillförsel till sjön.

Regitos mätningar visade redan i slutet på juni en markant försämring av vattenkvaliteten. Regito rapporterade den 27 juni till kommunens naturförvaltare Gunnar Swärdh att siktdjupet på åtta dagar försämrats från 1,82 meter till 1,25. Bottenvegetationen mellan Björkviken och Lillön växte samtidigt till i sällan skådad takt.

Regitos Johan Forssblad meddelar i sitt mejl att reduktionsfiskaren Mats Bengtsson har stora problem med beläggning på fiskenäten vid sjöns norra sida där fisket blir dåligt medan de är helt rena på den södra sidan.

Detta var i samband med att förhöjda bakteriehalter uppmätts både i Mjölkalånga, där det avråddes från bad, och i Björkviken där vattnet var tjänligt med anmärkning.

Johan Forssblad misstänkte då bräddningar av avloppsvatten till sjön.

– Tänk vilken proteststorm det blev när Danmark planerade att släppa ut 290 000 kubikmeter avloppsvatten. Det ledde till internationell kritik. När Hässleholms vatten bräddar 3 000 – 4 000 kubikmeter avloppsvatten så diskuteras det inte ens och de övervakande myndigheterna har ibland inte ens noterat det, skriver han.

Han konstaterar att en sådan mängd avloppsvatten i Finjasjön motsvarar cirka en åttiondel av det planerade utsläppet i Öresund.

– Hur stor utspädning är det i Öresund där en kraftig ström råder jämfört med i Finjasjön? Jag hävdar att det är ännu allvarligare i Finjasjön. Vill kommunen få bukt med sjön måste problemen få lyftas fram i ljuset och alla klutar sättas till på alla berörda problemområden, skriver han.

Syret tog slut

Enligt Regito tog syret i princip slut på djupare vatten i sjön den 19 augusti. Från fem meters djup och nedåt fanns inget syre alls. Den 20 augusti meddelade Regito Gunnar Swärdh att syrgashalten var alarmerande låg – sämre än någonsin – efter att gradvis ha blivit sämre och sämre under några veckors tid.

– Jag trodde för tre veckor sedan att det möjligtvis hade blivit något fel med vår syrgassensor och köpte en ny för 3 000 kronor, men fick fortfarande ovanligt låga värden på djupt vatten, skriver Johan Forssblad på Regito.

Han berättar också att syrgashalten den 19 augusti plötsligt blev en så kallad skiktning med så låg syrgashalt från tre till fyra meters djup att de vanliga fiskarterna inte kan överleva där.

– En mycket erfaren sportfiskare med toppmodernt ekolod har också nyss konstaterat att det är tomt på fisk på djup under fyra meter, berättar Johan Forssblad.

Gös har istället observerats på grunt vatten intill land där den inte brukar befinna sig. Mats Bengtsson bekräftade för Regito att gösar och stora abborrar fångats i onormalt stor mängd i bottengarnen på grundare områden.

Den 19 augusti var det också ovanligt lite syre i Maglekärrsbäcken.

Syrgasmättnaden var endast 23,5 procent i sjön den 19 augusti. En vecka senare hade den stigit till 50 procent. Enligt Regito började då syrgashalten rätta till sig, troligen på grund av kallt regn och blåst som rört om i vattnet.

I sitt mejl till Gunnar Swärdh den 27 augusti skriver Johan Forssblad att han inte har någon information om driftsstörningar i reningsverket som till exempel kunnat ge utsläpp av syreförbrukande ämnen. Han menar istället att den mindre algbiomassan i sjön i sommar kan ha lett till lite lägre syrgasvärden eftersom även algerna producerar syre.

Regito rapporterar att sommarens första observation av yttäckande algblomning vid någon av badplatserna gjordes den 19 augusti. Det var då illgrönt i Björkviken. Samtidigt var det extremt grumligt i Maglekärrsbäcken.

– Det flöt massor av vattenväxter där. Antagligen hade de avverkat i dammarna, säger Johan Forssblad.

Den 27 augusti hade algblomningen brutits upp, men enligt Regito var det fortfarande inte badbart ur algsynpunkt.

Johan Forssblad säger till Frilagt att Regito noterat de svarta algerna, men vill inte uttala sig om dem eftersom han ännu inte vet vad det är.

– Normalt sett vid den här tiden på året har man ett gröntonat kölvatten efter båten, mer eller mindre. Men nu har jag fått ett svart intryck av vattnet, säger han.

Han konstaterar att siktdjupet pendlat upp och ner i sommar.

– Jag är lite förvånad att medelvärdet blev så pass lågt, säger han.

Vill ta upp klagomål

Kommunens miljöchef Torbjörn Håkansson vill inte heller kommentera de svarta algerna.

– Alger förekommer naturligt. Generellt tenderar de att samlas i sjok när det blåser lite. Jag kan inte dra några slutsatser och vill inte spekulera, säger Torbjörn Håkansson.

Han vill istället ta emot Frilagts uppgifter som ett klagomål. Därför vill han ha en skriftlig beskrivning, bilder och gärna området där de sågs inritat på karta.

– Därefter får vi utreda det i sedvanlig ordning, förklarar han per mejl.

Frilagt måste dock prioritera det journalistiska arbetet och har inte tid att rita kartor till miljökontoret, särskilt inte när fyndplatsen är Sjörrödsviken där det alltid brukar vara mest alglomningar. Torbjörn Håkansson får i alla fall några bilder på de svarta algerna och skickar dem vidare till forskningsprojektet för Finjasjön som leds av tidigare miljöchefen Sven-Inge Svensson.

Frilagt har inte nått Sven-Inge Svensson, men Kristian Wennberg, chef för vattenenheten på länsstyrelsen, berättar att projektgruppen var ute med båt på sjön på onsdagen.

”Hela Sjörrödsviken var jättefin”

– Hela Sjörrödsviken var jättefin med undervegetation och klart vatten, säger han.

Han medger att det fanns påväxtalger på några små områden, bland annat vid Sötekärrsbäckens mynning.

– Det finns i alla sjöar, säger han.

Han noterade inga svarta alger.

Båtturen gick från Tormestorps båthamn och runt sjön. Sjörrödsviken passerades cirka 20-30 meter från land.

Kristian Wennberg berättar att han var vid Sjörrödsviken även under förra veckan. Han vadade då ut till cirka en meters djup och tog med sig ett prov på en alg som han sedan frös in för eventuell undersökning.

– Men det känns inte så angeläget efter det vi såg nu. Jag blev väldigt förvånad med tanke på hur det framställts, säger han.

Frilagts bilder varken visades eller diskuterade vid projektgruppens möte, enligt Kristian Wennberg.

Det treåriga forskningsprojektet som finansieras av kommunen, länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten är nu på väg att avslutas och sammanfattas. Nu ska olika åtgärdsförslag diskuteras. Enligt Kristian Wennberg handlar det förmodligen om hur mycket utsläppen till sjön måste minska för att en god balans ska upprätthållas och de värsta algblomningarna undvikas. Ett mål är att uppnå god status enligt EU:s vattendirektiv med bland annat lägre fosforhalter.

Att Maglekärrsbäcken inte ser bra ut tycker Wennberg är rimligt.

– Om det är ett dike från ett stort reningsverk vore det märkligt om det var fina bäckmiljöer där, säger han.

Får man alltså acceptera om det är dåligt i den delen av sjön?

– Nej, bara i diket och kanske mynningen ut i sjön. Sedan vill vi inte att sjön ska påverkas negativt. Vi måste anpassa diket så att sjön tål det utsläppet. Det är beräkningar som ska göras, säger han.

Han säger att sjön historiskt är misshandlad eftersom den sänkts med tre meter och att den därför har problem med stora grunda områden och fosfor i sedimenten.

– Men vi får också vara lite ödmjuka inför variationer i naturen. Det går lite upp och ner. Vissa år är besvärliga, säger han.

Inga driftsstörningar

Det finns inga anmälningar alls till miljökontoret om driftsstörningar i reningsverket i Hässleholm i år. Enligt vd Liselotte Stålhandske påverkar inte heller ett haveri i slamlagret i Hästveda som innebär att allt slam därifrån sedan i slutet på juli körs direkt till reningsverket i Hässleholm. Även från Sösdala reningsverk kördes allt slam direkt till Hässleholm mellan 21 och 25 augusti på grund av egenkontroll.

Frilagt har även sökt Gunnar Swärdh, som var på semester den gångna veckan, hans chefer Ronny Nilsson och Mats Svensson för kommentarer.

Berit Önell