Dämmet i Almaåns utlopp som höjer Finjasjöns vattenstånd sommartid får sättas i tidigare på våren och tas upp senare på hösten, enligt en dom i mark- och miljödomstolen på torsdagen. Hässleholms kommun fick till största del igenom sin ansökan, men tvingas betala 386 000 kronor i rättegångskostnader till en markägare som hävdat att dämningen förstört hans alsumpskog i Finja. Domstolen ansåg inte att sambandet var bevisat, men beslöt att kommunen ska betala hans rättegångskostnader eftersom kommunens redovisningar varit så bristfälliga att de krävt omfattande kompletteringar och därför orsakat mycket arbete för markägarens ombud.

Syftet med dämmet är att hålla vattenståndet i sjön uppe under sommarmånaderna för att förbättra vattenkvaliteten och möjligheterna till fiske, båttrafik och bad. Det ursprungliga tillståndet beviljades 2006 och dämmet var klart 2009. De tillfälliga villkoren skulle egentligen upphöra sju år efter att dämmet tagits i bruk, det vill säga 2016, men först nu är processen för de slutliga villkor och vattenhushållningsbestämmelser klar.

Anledningen till att kommunen vill hålla kvar regleringen till den 30 september är att sjön ofta har låga vattennivåer under september, innan vattenflödena i åar och bäckar fyller på sjön igen under hösten.

Dämmet ska nu få reglera vattennivån uppströms till högst 43 meter över havet under tiden 15 mars – 30 september istället för som idag 1 april – 31 augusti. Dock får ingen reglering med dämmet ske vid en vattennivå över +43,10. Kommunen ville att denna restriktion skulle gälla över +43,20, men domstolen bedömer att det kan ha en skadlig inverkan för uppströms intressen om dämmet sitter kvar vid så höga nivåer.

Domen reglerar isättningen av dammluckan som inte ska ske för snabbt eftersom Almaån och dess känsliga musslor och fiskar då kan drabbas av för lågt vattenstånd. Även upptagningen av dammluckan ska ske stegvis. Vid isättningen får avsänkningen inte överstiga 20 centimeter per dygn vid vattennivåer på 42,70 eller däröver. Vid lägre nivåer är kravet max tio cm per dygn. Kommunen hade önskat 30 cm vid högre vattennivåer, men länsstyrelsen påminde om att det fanns risk för torrläggning av musslor, något som inträffade 2011, och motsatte sig därför villkoren vid huvudförhandlingen på Hässleholmsgården i oktober 2019.

Under prövotiden skulle kommunen undersöka och utreda dämmets påverkan på vattenstånden i Finjasjön och nedströms, konsekvenserna av förändringen med mera. Domstolen har begärt omfattande kompletteringar med bland annat redovisning av de effekter som konstaterats på vattenkvalitet och livsbetingelser till följd av dämmet. Enligt kommunen har dämmet bidragit till att minska fosforläckaget från bottensedimenten i sjön. Högre vattenstånd gör också att föroreningar späds ut och temperaturen i bottenvattnet sänks.

En fastighetsägare hävdade att vattenkvaliteten istället försämrats av dämmet, både i sjön och i Almaån. Dessutom menade han att kommunen efter 2015 bedrivit otillåten vattenverksamhet genom dämmet.

Länsstyrelsen framhöll att kommunens redovisningar hade stora brister och att det är svårt att separera effekten av andra åtgärder från effekten av dämmet när det gäller vattenkvalitet, fosforhalt vid sjöns botten med mera. Länsstyrelsen ville ha en lägre gräns för när reglering av dämmet inte får ske, vid vattenstånd över 42,90.

Myndigheten ville också att tillståndet skulle begränsas till att gälla i 20 år, möjligen 30 år om det ställdes krav på en minimitappning till Almaån även under perioder med väldigt låg eller ingen tillrinning till sjön. Domstolen nej till bådadera eftersom den deldom som fastställdes 2006 inte har någon tidsgräns.

Markägaren med alsumpskogen hävdade att många träd dött på grund av översvämningar sommartid och att ett rationellt skogsbruk omintetgjorts sedan dämmet byggdes. Han ville i första hand att kommunen skulle gottgöra honom genom att lösa in hans fastigheter, alternativt göra ett markbyte. I andra hand begärde han ersättning för intrång, störningar, skador och olägenheter som han menade att dämmet orsakat.

Kommunen ska betala 386 030 kronor plus moms i rättegångskostnader till markägaren, länsstyrelsens rättegångskostnader med 60 000 kronor inklusive moms och Almaåns övre fiskevårdsområdesförening med 4 000 kronor plus moms.

Kristian Wennberg, chef för länsstyrelsens vattenenhet, har inte hunnit analysera domen, men säger att den verkar vettig.

– Det blev inte som vi ville i allt, men mycket. Spontant känns det inte som att vi ska överklaga, säger han.

Kommunens företrädare Gunnar Swärdh har semester.

Berit Önell

Läs mer:

2019-10-09 Domstolen på plats vid dämmet i Almaån och i alsumpskogen