– Alla är vilsna och rädda och känner sig övergivna.

Så beskriver Dois Liedman, 79, stämningen hos de cirka 100 hyresgästerna i trygghetsboendet Pärlan i Hässleholm just nu. Kommunen har flyttat trygghetsvärdinnan som var deras dagliga stöd. Motiveringen är att de gemensamma aktiviteterna är inställda på grund av coronapandemin. Det förstår de boende, men inte varför de inte ska ha någon att vända sig till.

I Helsingborg blir trygghetsvärdinnan Lone Krüger förskräckt när hon får höra om omplaceringen i Hässleholm, i en tid när många äldre är ensammare än annars.

Om utlovad personal tas bort från ett trygghetsboende kan statliga bidrag återkrävas de närmaste åren efter utbetalningen. Det gäller inte längre Pärlan, men Boverkets jurist anser ändå åtgärden olämplig.

Det brukar vara full aktivitet i 15-våningshuset Pärlan. På bottenvåningen arrangeras föreläsningar, musikunderhållning, gymnastik med mera och de boende samlas kring gemensamma måltider, särskilt vid årets högtider. Nu är det tomt och tyst.

Många av de boende känner sig övergivna sedan trygghetsvärdinnan Jenny Lythell försvann den 12 mars. Någon information om vart de äldre kunde vända sig till med sina frågor och sin oro lämnades inte – förrän Frilagt börjat ställa frågor. På torsdagen satte omsorgsförvaltningen, som har anvaret för verksamheten, upp en lapp med uppgift om att trygghetsvärdinnan kan nås på telefon vardagar klockan 10-12. Där står även telefonnummer till flera stödfunktioner utanför kommunen, såsom Röda Korset och Äldrelinjen.

Dois Liedman sitter i Pärlans husråd, men är själv orolig och vet att många andra i huset känner likadant eftersom hon frågat runt.

– Jag kan nog svara för majoriteten. De tycker inte att det är bra bara för att de inte ringt och klagat, säger hon.

Hon saknar Jenny.

– Vi hade behövt hennes stöd under den här svåra tiden.

– Att vi skulle kunna ringa henne är rent hypotetiskt. Det har vi aldrig blivit informerade om, skriver hon till Frilagt innan lappen kommit upp.

Stans största samling av 70+

Hon konstaterar att Pärlan inte ingår i det besöksförbud regeringen utlyst på alla äldreboenden. Det finns dock en rekommendation om “inga onödiga besök” på en lapp från fastighetsägaren, det kommunala bolaget Hässlehem.

– Vi är inget äldreboende, bara ett TRYGGHETSBOENDE med 100 personer äldre än 70 år. Vi är stans största samling av 70+. Vilken trygghet gäller för oss?

Hässlehem har också stängt toaletterna på bottenvåningen där de gemensamma lokalerna finns. Det skedde samtidigt som trygghetsvärdinnan försvann och aktiviteterna ställdes in.

– Toaletterna behövs för inkontinenta gamlingar. Vi fick veta att toaletterna städades för sällan. Då får de väl städa oftare. Här städas bara två gånger per vecka och ingen spritar, säger Dois Liedman.

Fick inget svar

Gertrude Lewin är trots sina 88 år en engagerad hyresgäst i Pärlan. Hon har ringt till omsorgen och klagat.

– I och med att värdinnan inte är här längre känner vi oss väldigt villrådiga och ensamma, säger hon.

Hon förstår inte varför Jenny inte kan vara kvar, trots att de gemensamma aktiviteterna är inställda.

– Jag frågade hennes chef, men fick inget svar.

Gertrude Lewin har trots sina aktiva försök inte heller fått veta att trygghetsvärdinnan ska vara nåbar på telefon.

Gertrude Lewin och några till har dock fått tillåtelse att fortsätta spela canasta i stora matsalen, i två grupper om fyra och fyra.

Som många andra i huset har hon hjälp av hemtjänsten och är orolig för att få smitta den vägen.

– Jag har dem på besök morgon och kväll och det kommer 19 olika personer på en månad, säger hon.

Hon tycker att situationen är ohållbar.

– På tv sa de att man får fråga sina grannar om hjälp att handla till exempel. Men vi är ju alla gamla, säger hon.

Hon berättar att trygghetsvärdinnan också brukat hjälpa de boende med deklarationen.

– Nu fick jag brev att hon inte har någon möjlighet att hjälpa till med det i år och det fanns ingen hänvisning till någon annan att fråga.

– Jag tycker att det är oförskämt. Här är inte någon man kan fråga om någonting, säger Gertrude Lewin.

Hon berättar att hon träffade Jenny när hon kom på ett kort besök till Pärlan.

– Hon sa själv att hon satt och sydde skyddsförkläden.

Hävdar att beslutet
är förankrat i husrådet

Frilagt når Jenny Lythell på telefon, men hon vill inte uttala sig.

– Jag svarar här, men har andra uppgifter nu, säger hon och hänvisar till enhetschef Sabina Übel.

Sabina Übel säger att kommunen följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer och därför har ställt in aktiviteterna i Pärlan, liksom liknande verksamheter på andra boenden.

Hon vet inte vad trygghetsvärdinnan skulle hjälpa de boende med på plats i Pärlan i nuläget.

– Hon ska se till att aktviteterna hålls igång.

Sabina Übel hävdar att beslutet är förankrat i Pärlans husråd.

– Den enda som inte gillar det är Gertrude Lewin, säger hon.

Hon säger att det finns en lapp uppsatt i huset om att aktiviteterna är inställda på grund av risken för coronasmitta.

– Vi är måna om de boende, säger hon.

Hon förklarar att Jenny Lythell nu har andra tillfälliga uppgifter inom organisationen och även med planering för höstens aktiviteter i Pärlan och på andra boenden. När aktiviteterna kan komma igång är dock oklart, liksom när trygghetsvärdinnan kan vara på plats igen.

– Det är ju ovisst allting just nu, säger Sabina Übel.

Går det inte att ha andra aktiviteter i Pärlan utan att samla de boende?

– Inte som vi bedömt.

Husrådet inte tillfrågat om värdinnan

Dois Liedman säger att omsorgen inte frågat de boende om vad de tyckte om att trygghetsvärdinnan skulle flyttas.

– Om de säger att alla utom Gertrude tycker att det är rätt betyder det att de har intevjuat oss alla i huset. Så har inte skett, förklarar hon.

Hon betonar också att det inte stämmer att husrådet varit med på att flytta trygghetsvärdinnan.

– Det har vi aldrig sagt. Jenny fick besked om att hon inte fick vara här och det fick vi rätta oss efter. Vi kom däremot fram till att vi inte kan ha gemensamma aktiviteter, förutom canastaspelet, säger hon.

Hon tycker att Jenny skulle kunna finnas på Pärlan, prata med boende som sitter ensamma, kanske följa med någon som annars inte kommer ut och hjälpa till att beställa mat. Idag handlar många av de boende själva.

– Kommunens löfte var att trygghetsvärdinnan skulle främja social gemensakap och vara ett stöd mot ensamhet och isolering. Det är det vi behöver nu. Det är det vi betalar extra för här, säger Dois Liedman.

När Frilagt ringer upp Sabina Übel igen vill hon inte förklara varför hon sa att beslutet att flytta trygghetsvärdinnan var förankrat i husrådet och att det bara är Gertrude som inte gillar det. Istället hänvisar hon till sina chefer.

Omsorgsnämndens ordförande Karin Axelsson (M) vet inte att trygghetsvärdinnan inte är kvar på Pärlan på grund av pandemin.

– Jag tycker inte att det känns rätt. Jag ska absolut kolla upp det, säger hon.

Hon konstaterar också att det finns flera andra beslut med koppling till pandemin där kommuner gjort olika tolkningar. Det gäller exempelvis om kommunerna hade rätt att fatta egna beslut om besöksförbud på äldreboenden, vilket Hässleholms kommun inte trodde.

Verksamhetschef Ulrika Bengtsson säger att Jenny Lythell inte är omplacerad.

– Hon har andra arbetsuppgifter inom det hon brukar göra och hon är tillgänglig på telefon, säger hon.

Ulrika Bengtsson vill inte gärna prata om lappen med telefonnummer.

– Den sattes upp för att förtydliga det som behövdes, säger hon bara.

Hon säger att hon och Sabina Übel fattade beslutet om att flytta trygghetsvärdinnan och att andra möjliga stödinsatser på Pärlan inte diskuterades.

– Det är inget som vi erbjuder i dagsläget. Det finns andra vägar att gå för att få stöd. Vi har valt att tolka Folkhälsomyndighetens riktlinjer på detta sättet. Det kan ändras om det kommer nya råd, säger hon.

Trygghetsvärdinna i Helsingborg:
Orimligt att dra in

Trygghetsboendena i Helsingborg har valt en annan modell. Lone Krüger på Haga med 18 boende berättar att många av de vanliga aktiviteterna är inställda, men att de boende fortfarande får spela bingo och gå på gemensam promenad om de inte är fler än tio åt gången.

– Vi har valt att göra så eftersom många äldre kan må ännu sämre om de bara sitter inne. De behöver också det sociala. Vi hoppas att de förstår att de inte får komma om de är lite snuviga. Annars har vi rätt att säga ifrån. Det fungerar bra. Alla respekterar varandra, men några har valt att inte komma ner alls, förklarar Lone Krüger.

Även de som stannar hemma får visst stöd.

– Vi ringer runt och hör hur det är med dem. Vi vill veta hur de mår. De kan också ringa upp oss bara för att prata, säger hon.

Trygghetsvärdinnorna har satt upp lappar om att de boende kan beställa om de vill ha handlat.

– Vi handlar till dem en gång i veckan och försöker göra det lite snabbt.

Den gemensamma matsalen är fortfarande öppen, men bara åtta personer brukar äta, fördelade på varannan stol kring två bord. Handsprit finns tillgängligt.

Lone Krüger tycker att det är orimligt att dra in trygghetsvärdinnor på grund av pandemin.

– Så får man väl egentligen inte göra när det är ett trygghetsboende, säger hon.

Krav för att få statligt
stöd till trygghetsboende

Paul Silverberg, jurist på Boverket, är inne på samma linje. Det är Boverket som har beslutat om villkoren för trygghetsboenden. Om de inte uppfylls blir det inget statligt stöd. Det gäller främst daglig personal som kan stödja boende, alternativt tillgång till motsvarande gemensamma tjänster, och gemensamma lokaler. Fastighetsägarna förbinder sig att följa detta i åtta år, när Pärlan stod klar och fick sitt bidrag på tio miljoner kronor 2013 gällde fyra år. Annars kan utbetalt bidrag återkrävas efter bedömning av länsstyrelsen.

– Rent personligen skulle jag tycka att det vore olämpligt att ta bort personalen i den här situationen. Huruvida det skulle vara skäl att kräva tillbaka bidrag är en annan fråga, säger Paul Silverberg.

Han menar också att trygghetsvärdinnan kan ge de boende stöd på andra sätt än i gemensamma aktiviteter.

Dessutom påpekar han att de boende flyttade till ett trygghetsboende med personal och har anledning att förvänta sig att personalen finns kvar.

– Hyresgästerna har flyttat dit på vissa premisser och om dessa skulle tas bort antar jag att hyresgästföreningen skulle ha synpunkter. I hyressättningen har det också tagits hänsyn till att det ska finnas personal, både under den här perioden och framöver, säger han.

Stephan Persson, vd på Hässlehem, håller med om att hyrorna i Pärlan påverkas av tillgången till personal.

– Jag har inga svårigheter att förstå att de boende förväntar sig att det finns personal. Men nu i coronatider är det en alldeles speciell situation och ingenting som man kunnat förutse, säger han.

Han vill inte lägga sig i diskussionen om omplaceringen, men anser att det är viktigt att omsorgsförvaltningen har trygghetsvärdinnan kvar.

– Vi tycker att det är positivt, därför gick vi in med ett ekonomiskt stöd när en neddragning var på gång för några år sedan, säger han.

Hässlehem bidrog då med 250 000 kronor.

Stephan Persson säger att coronasmittan är en stor anledning att hålla toaletterna stängda.

– Vi har inte koll på vem som besöker dem och alla hyresgäster har toaletter i sina lägenheter. De boende är en utsatt grupp, säger han.

Trygghetsboendet Pärlan byggdes av Kunskapsporten, men redan innan någon hunnit flytta in beslöt kommunen att köpa det via Hässlehem. Syftet var att bli av med det dyra avtalet om att hyra alla lägenheter i 15 år som dåvarande kommunstyrelsens ordförande Urban Widmark (M) skrivit under utan kommunfullmäktiges godkännande och låtit bli att diarieföra.

Berit Önell