Byskolorna hotas åter av nedläggning när skolverksamheten i Hässleholms kommun står inför nya tuffa sparåtgärder. Prognosen är att årets budget går back med 38 miljoner kronor. Ingenting tyder på att det blir lättare nästa år. När budgeten för 2021 ska antas kommer diskussionen om skolans organisation åter i fokus.

– Jag menar att det inte är hållbart med så många skolenheter, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M).

Om kommunfullmäktige vill ha småskolorna kvar måste medel tillskjutas. Enligt Stefan Larsson skulle det kräva stora skattehöjningar.

Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde den gångna veckan visade budgetuppföljningen för februari ett väntat underskott på hela 37,9 miljoner kronor vid årets slut. Det blir i så fall ett större minus än 2019 som slutade med minus 32,1 miljoner kronor trots omfattande neddragningar.

Nämnden gav nu tjänstemännen i uppdrag att till mötet i april redovisa både åtgärder som vidtagits och nya förslag för att få årets budget i balans.

Större delen av avvikelsen för 2020, hela 31,6 miljoner kronor, återfinns i grundskolan och handlar främst om kostnader för elevers behov och rätt till särskilt stöd.

Skolchef Rolf Bengtsson verkar nu ha samma problem som sin företrädare Eva Andersson som fick sparken efter att ha sagt att hon inte kunde hålla budgeten om hon skulle följa skollagen.

– Skollagen kräver att insatser ska ges till samtliga elever så att de kan utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Att välja att inte ge stöd är ett direkt brott mot skollagen, skriver Rolf Bengtsson, med den sista meningen i fet stil, i sin tjänsteskrivelse inför sammanträdet.

Han betonar också att samtliga ledares uppdrag är att hålla tilldelad ram, men att för detta krävs att medel tilldelas i proportion till uppdragets art och uppsatta mål och att verksamheterna är rätt organiserade för sina uppdrag.

– Skolledarnas uppdrag kommer i många fall i konflikt med utrymmet i tilldelad budgetram, skriver han.

Han påtalar att resursutnyttjandet inte blir effektivt med små grundskolor och högstadium med mindre än tre parallellklasser.

Bidragen till elever i fristående grundskolor har också ökat samtidigt som kostnaderna för kommunens skolor inte minskat i motsvarande grad. Elevpengen täcker inte kostnaderna när klasserna blir för små, men för stora för att slås ihop.

Kostnaden för skolskjuts med taxi har dessutom ökat med en miljon kronor i år efter upphandling av ny entreprenör på grund av att moderbolaget för tidigare entreprenören Hässleholms taxi gick i konkurs.

Stefan Larsson konstaterar att många av kostnaderna inte går att påverka i år, exempelvis lokaler och interkommunala ersättningar.

– Då är det mest personalkostnaderna det handlar om. Vi måste se över hur vi använder till exempel personal som jobbar med särskilt stöd, säger han.

Skolorganisationen ser han som en nyckelfråga på sikt, men antalet skolor går inte att ändra på kort varsel.

– Det finns redan ett uppdrag till förvaltningen att komma med förslag på en långsiktigt hållbar organisation, säger han.

Han ser det som nödvändigt att vidta åtgärder i skolorganisationen för att klara 2021 års budget. Det vill säga att minska antalet små skolor.

– Om fullmäktige väljer att inte göra det måste medel tillskjutas, säger han.

Han hänvisar till en konsultrapport som kom för några år sedan där rekommendationen var att varje grundskola skulle ha minst 400 elever. Vid den tidpunkten var det bara Tyringe centralskola som nådde det elevantalet.

– Det var inte tillämpbart, men även om vi tittar på jämförbara kommuner har vi många skolenheter i Hässleholm. Många skolor har under 100 elever. Det är inget fel, men man måste i så fall tillskjuta resurser. Jag tycker inte att det är rimligt, det kan i så fall krävas rätt omfattande skattehöjningar, säger Stefan Larsson.

Han konstaterar att kommunen överlag har fått svårt att få ihop ekonomin idag och att mycket inom skola, omsorg och socialtjänst är obligatorisk verksamhet.

– Det ställs på sin spets när budgeten för 2021 ska tas, säger han.

Ambitionen är att den ska beslutas i juni, men Stefan Larsson tvivlar på att det går att ha stora budgetsammanträden med tanke på coronavirusets spridning. Det första mötet i budgetberedningen har redan ställts in.

Berit Önell