Efter bara knappt två månader slår socialnämnden nu larm om att årets budget inte håller. Framförallt är det kostnaderna för socialbidrag som väntas öka. En enig nämnd begär därför ett tillskott på 20 miljoner kronor från kommunstyrelsen. En lång lista med förslag på åtgärder ska också utredas och riskbedömas inför nästa möte, men i det beslutet deltog inte S, V och C som hänvisade till att de hade ett annat budgetförslag.
Vid arbetsutskottet sammanträde i förra veckan var budgeten bara ett informationsärende.
ANNONS
– Vi hade rätt kort tid på oss att ta fram underlag. Jag kunde inte begära att arbetsutskottet skulle ta beslut, förklarar socialnämndens ordförande Robin Gustavsson (KD).
Alla kommunens förvaltningar ska ta fram underlag inför en budgetdag den 24 mars för att kommunfullmäktige i juni ska kunna fatta beslut om budgeten för nästa år. I samband med detta vill Robin Gustavsson även ta upp att årets budget inte räcker till.
23 eller 38 miljoner minus
Underlaget innehåller prognoser för tre olika scenarion. Som minst får socialnämnden ett underskott på 23,2 miljoner kronor i år. Det beräknas på utfallet för 2019. Med en ökning på 11 procent, enligt SKR:s rapport, fattas 29,2 miljoner vid årets slut. Räknat på samma ökning som mellan 2018 och 2019, det vill säga 22 procent, blir det ett minus på 38,3 miljoner.
Nästa år lär det bli ännu värre. Prognosen är då att 42,2 miljoner kronor till saknas. 2019 gick socialnämnden back med 10,5 miljoner kronor. Största minusposten då var barn och unga, dels verksamheten för ensamkommande barn som avvecklats men där kostnaderna inte kunnat minska i samma takt som intäkterna från Migrationsverket, dels en ökning av externa placeringar. Fler unga placerades under 2019 i familjehem, som är billigare, men trots det ökade institutionsplaceringarna.
– Det är bekymmersamt, det finns alltid svårare fall. Vi kan inte placera alla i familjehem, säger Robin Gustavsson.
Sparade pengar är slut
Socialbidrag eller försörjningsstöd kostade 2019 hela 55 miljoner kronor. I budgeten blev det ett minus på 4,7 miljoner kronor. Då hade ändå en del av försörjningsstöden till nyanlända, som inte var självförsörjande när de statliga bidragen drogs in efter två år, täckts av sparade pengar från tidigare sådana bidrag.
– Vi har nu använt de pengar vi satt undan på balanskontot, säger Robin Gustavsson.
För 2020 beräknas skillnaden mellan budgetram och beräknad kostnad för enbart försörjningsstöd bli ett underskott på hela 25 miljoner kronor.
Dessutom har socialnämnden fått ett sparbeting på 11 miljoner kronor för 2020.
– Vi försöker hålla i pengarna, men situationen är den att kostnaderna ökar, säger Robin Gustavsson.
Lägre kostnader än i andra kommuner
Han konstaterar att situationen är likartad i många kommuner. Även om kostnaderna för försörjningsstöd ökar i Hässleholm så ligger de markant under medel för jämförbara kommuner och även lägre än riket.
Enligt tjänstemännens rapport har socialnämnden i Hässleholm redan idag svårt att leva upp till lagar och föreskrifter om tider och kvalitet. Stor personalomsättning innebär också kostnader.
Socialnämnden har nu beslutat att godkänna rapporten med prognoser och konsekvensbeskrivningar för 2020 och att den ska ligga till grund för arbetet med budgeten 2021 samt flerårsplanen 2022-2023. Förvaltningen ska fortsätta utreda och göra riskbedömningar av förslagen till åtgärder. Vid sammanträdet i mars ska beslutsförslag vara klara. Nämnden kan då också föreslå att ytterligare sparförslag utreds.
– Vi sitter inte med armarna i kors och bara begär mer pengar, säger Robin Gustavsson.
Förslag att dra in sex-sju tjänster
Bland förslagen finns en vidare analys av ett samarbete med arbetsmarknadsenheten för att skapa arbetstillfällen och se till att människor inte blir långvarigt beroende av försörjningsstöd. Mycket handlar om ett förändrat arbetssätt. Kommunens hvb-hem Novagården skulle kunna låta några platser hyras ut externt för att få hyresintäkter. En neddragning på 6,35 tjänster föreslås. Dessutom ska det utredas om ytterligare en tjänst kan sparas in i receptionen när kommunen får ett gemensamt kontaktcenter.
Berit Önell
