Nu gallras en del av skogen kring Dalleröd, ett av Hovdalas mest värdefulla naturområden med ädellövskogar som stått orörda under många år.

– Här har inte gallrats sedan militären lämnade och därför finns det många farliga träd längs stigarna som används flitigt av vandrare och cyklister, säger Kent Johannesson, vd på det kommunala bolaget Hibab som äger området idag.

I årets skogsbruk ingår också att hugga fram ett stycke kulturhistoria i form av den igenväxta ruinen efter Hovdalas tegelbruk från 1700-talet och en intilliggande damm.

Försvarsmakten sålde Hovdala och Mölleröd till kommunen 2001. Arealen är totalt 2 100 hektar, varav cirka 1 400 hektar är skog. Idag förvaltas området av Hibab som budgeterar för en årlig nettointäkt från skogen på 2,8 miljoner kronor. Enligt skogsbruksplanen, som varje höst presenteras för alla berörda, ska cirka 7 000 skogskubikmeter per år avverkas. Intäkterna ska främst användas för att sköta naturområdet och hålla det tillgängligt för frilusftslivet.

Kent Johannesson visar var de planerade huggningarna nu ska ske tillsammans med Hibabs nytillträdde förvaltare Kristoffer Larsson och Håkan Björck från Sydved.

– Två provytor skapas, där vi kommer att säkerställa mountainbikelederna genom att ta ner döda och farliga träd i närheten, skrev Hibab i ett pressmeddelande.

Inga särskilt markerade cykelleder

Men egentligen finns det inga särskilt markerade cykelstigar vid Dalleröd. Det får räcka med vandringslederna, hundslingan och ridstigen hovslingan.

– Vi vill inte ha skyltar överallt. Det blir också ett slitage på naturen, så det är bättre att de får köra överallt och det inte blir för hårt tryck på samma ställe, säger Kent Johannesson och pekar på en brant och smal backe med spår av cykeldäck.

På en av provytorna är de träd som ska bort markerade. Det har skett efter hjälp av experter och samråd med Skogsstyrelsen och kommunekolog Lars-Erik Williams.

– Vi vill ha med dem på grund av att det är känslig natur, säger Kent Johannesson.

Gallringen ska ske “en trädlängd” från stigen, det vill säga 30-40 meter åt vart håll. Men alla träd tas inte bort utan i första hand de som är eller snart kan bli farliga, det vill säga kan falla över stigen. En del träd måste fällas för att de står intill sådana träd och andra fälls för att ge plats åt de träd som ska stå kvar. Skyddszoner ska lämnas vid vattendrag.

Orange kryss betyder att ett träd ska tas ner och ligga kvar i naturen, prick att timret ska tas omhand. Några träd har också en målad pil som betyder att kronan får ligga kvar i skogen medan nedre delen av stammen blir timmer.

Provytorna ska bli klara under våren och sedan analyseras innan övriga stigar kan säkras från farliga träd. Planen är att det ska ske i år och nästa år.

– Vi gör stora insatser nu, sedan ska det inte behövas på många år, säger Kristoffer Larsson.

Kent Johannesson berättar att Dallerödsområdet omfattar cirka 100 hektar känslig natur som Hibab klassat som “naturvård skötsel”. Det betyder att skogsbruket ska ske varsamt, men inte att skogen lämnas helt orörd. Här finns också några nyckelbiotoper som pekats ut som särskilt värdefulla.

Beslut om Natura 2000-skydd väntas

Dessutom har länsstyrelsen föreslagit att en del av Dalleröd, liksom Solhem och ett område kring Hammarmölledamm och Hovdalaåns dalgång skyddas enligt Natura 2 000. Anledningen är främst de sällsynta fladdermöss som både har boplatser och jagar föda i de gamla och delvis ostörda ädellövskogarna. Regeringen väntas inom kort fatta beslut om detta.

Hibab har motsatt sig att Dalleröd och Solhem skyddas. Både Kent Johannesson och Kristoffer Larsson säger att de inte vet var på Dalleröd det föreslagna Natura 2000-området är. Men kartan från länsstyrelsen visar att det inte berör det område som nu gallras.

Däremot var gallring i det skyddsvärda området vid Hammarmölledamm med i skogsbruksplanen.

– Där avvaktar vi beslut om Natura 2000, säger Kent Johannesson.

Flera stora träd växer mitt i resterna av det gamla tegelbruket. De ska nu bort.

– Om de blåser omkull finns risk att de rycker med sig stenar och förstör det som är kvar av ruinen, säger Håkan Björck.

Skogen ska också öppnas upp bort till utloppet från dammarna, lergravarna, som hörde ihop med tegelbruket.

– Det var nog lite mer öppna hagmarker här på den tiden, säger Håkan Björck.

Enligt informationsskylten kan tegelbruket vid Säljalt, Hovdala tegelugn, ha varit igång från slutet av 1700-talet och fram till omkring 1870. Där ska tegel ha bränts för Hovdalas behov. Det var inte långt till Finjasjöns strand vid Måsudden där det ska ha funnits en hamnplats där teglet kunde skeppas ut. Traditionen talar också om att tegel fraktades till Hovdala på en pråm i ån, och till och med på en hjulångare vid namn Ingeborg.

Text och foto: Berit Önell