Boverket har åter svarat på frågor från Hässleholms kommun om planprocessen för reningsverket och tvångsinlösen av bostäder. Det kommer inte att stoppa processen.

– Jag kan inte se något i Boverkets svar som skulle påverka själva planärendet, så det kommer att fortsätta då vi har ett uppdrag, skriver handläggaren Andreas Ask på miljö- och stadsbyggnadskontoret i ett mejl till Frilagt.

I veckan beslöt kommunstyrelsens arbetsutskott enhälligt att ställa sig bakom förslaget att under 2020 koppla in kommunalt dricksvatten till en av de boende, Linus Jepsson.

Boverket bekräftade före jul sina utalanden i Frilagt 2016 om att det inte finns reglerade skyddszoner vid reningsverk. Kommunen kan inte heller expropriera bostäder för att reningsverket inte uppfyller miljökraven. Därför lär kommunen inte få igenom en sådan detaljplan om någon överklagar.

– De sätter rimligen inte igång om de inte tror att de kan få igenom planen, sa Mikael Jardbrink på Boverket då.

Trots det arbetar kommunen sedan i september med en planprocess där det så kallade skyddsavståndet inom 300 meter föreslås planläggas som natur med motiveringen att det är olämpligt att ha bostäder så nära reningsverket. Om bostäderna inte säljs frivilligt blir det tvångsinlösen.

Frilagt frågade i höstas Andreas Ask varför tvångsinlösen finns med på dagordningen, trots Boverkets uttalanden och trots samtliga kommunalråds löften före valet om att de boende skulle få bo kvar så länge de vill. Han skickade då Frilagts artikel till Boverket för kommentar.

– Jag har stämt av med Mikael Jardbrink nu och Boverket har inget ytterligare att tillägga till artikeln. Har du en specifik fråga får du gärna återkomma med den, skrev Beatrice Buskas på Boverket i december.

Tre följdfrågor
till Boverket

Andreas Ask skrev tre följdfrågor där han bad Boverket utveckla frågeställningarna i Frilagts artikel angående att kommunen inte måste lösa in fastigheter inom allmän platsmark om inte de boende vill, vilket bekräftas, och att miljökrav måste ställas på reningsverket, vilket inte motsägs, men inte får lika tydligt svar.

– Oavsett hur området hanteras i en detaljplan kan problemen enligt miljöbalken kvarstå, skriver Boverket.

Dessutom frågade Andreas Ask vad det innebär att detaljplaner ska utformas med “skälig hänsyn” till befintlig bebyggelse, enligt en paragraf i plan- och bygglagen, något som Frilagt skrivit om i en senare artikel.

– Boverket har ingen vägledning kring denna fråga, men det är alltid en avvägning i de enskilda fallen om planläggning av enskild mark till allmän plats är försvarlig. Om inlösen sker enligt PBL så är ersättningen marknadsvärdet plus 25 procent enligt expropriationslagen, lyder svaret.

När Frilagt frågar om Andreas Ask nu ser skäl att lägga ner tankarna på tvångsinlösen blir svaret alltså att planärendet kommer att fortsätta eftersom det finns ett uppdrag.

– När det gäller frågan om inlösen så kan jag inte svara för hur det kommer att hanteras, förklarar han och hänvisar till tekniska förvaltningen eller tekniska nämnden som rent praktiskt hanterar eventuell inlösen av fastigheter.

Ingen vill kännas vid
att ha gett uppdraget

Som Frilagt tidigare berättat vill ingen kännas vid att ha gett ett uppdrag om att förbereda för tvångsinlösen av bostäder. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har gett tjänstemännen uppdraget att inleda en detaljplaneprocess för reningsverket, men utan att ange några närmare riktlinjer.

Det kommunala va-bolaget Hässleholms vatten har lämnat in planansökan, men vd Liselotte Stålhandske och ordförande Christer Caesar har båda sagt att de inte krävt tvångsinlösen utan anser att bostäderna bör köpas in på frivillig väg.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) har hållit med om att Boverkets svar ska tolkas som att uttalandena i Frilagts artikel 2016 stämmer, men sagt att han inte kan lägga sig i den pågående planprocessen. Han har också uttalat sig positivt om att köpa in bostäderna redan nu, om de boende vill sälja.

Pengarna hade räckt
till stadsfester och bokbuss

Linus Jepsson förstår att kommunen inte kommer att ge sig frivilligt och ser det som meningslöst att bo kvar med hotet om tvångsinlösen hängande över sig. Han vill därför att kommunen köper in hans hus så fort som möjligt, trots att han snart får det dricksvatten som han skulle haft rätt till i åtta år.

– Det här betyder väl att vi inte har något rättssamhälle i Hässleholm. Men vad ska jag göra? Majoriteten av invånarna verkar tycka att detta är bra, säger Linus Jepsson.

Han konstaterar att skattepengar kommer att användas till att köpa in och riva hans hus.

– Apropå gårdagens artikel om 300 000 kronor till stadsfesten – pengarna detta kostar hade räckt till flera stadsfester, bokbuss, verksamhet på Hovdala etcetera, säger han.

– Jag kan inte annat än ge upp. Men självklart hade det bästa varit om kommunen lagt ner hela processen, följt lagen och låtit mig vara i fred. Istället gör de så här och hjälper samtidigt vänner och bekanta, säger han.

Han förmodar att detaljplaneprocessen kommer att läggas ner när hans hus är rivet.

– Jag tror att syftet är att bli av med mig eftersom jag anmält reningsverket flera gånger och man gärna vill komma åt marken. När väl huset är rivet kommer väl någon att få ta över området som brukligt är, säger han.

Berit Önell

Läs mer:

2016-06-23 Kommunen vill riva bostäder för skyddszon

2019-12-04 Uppdrag att lösa in bostäder går vidare – utan juridisk grund

2019-12-21 Boverket svarar: Inga reglerade skyddszoner vid reningsverk

2020-01-09 Vill inte stoppa olaglig tvångsinlösen av bostäder