Hushåll kring Finjasjön ska nu uppmanas att minska gödsling och besprutning i trädgårdarna och markägare ska inspireras till åtgärder längs vattendragen. Statliga Vattenmyndigheten för södra Östersjön har beviljat ett bidrag på 100 000 kronor till informationsträffar och broshyrer.
Miljöchef Sven-Inge Svensson tycker att trädgårdar i allmänhet gödslas för mycket, men medger att kommunen och dess bolag också har att lära – med gräsmatta ända ner till strandkanten på kommunal mark och jordbruksmark som arrenderas ut intill åar utan restriktioner för gödsling och besprutning.
Bidraget har sökts som ett komplement till det av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen delfinansierade forskningsprojektet om Finjasjön. Det startade 2018 och ska pågå i tre år under namnet “Finjasjön – en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd – vad är droppen?” Syftet med forskningen är bland annat att undersöka hur stor näringsbelastningen från interna och externa källor får vara för att Finjasjön ska uppnå god status samt utreda de försämringar som observerats de senaste åren.
Egentligen erbjöds de nya bidragen till vattenråden, ideella föreningar som bildades 2012 på uppdrag av länsstyrelserna och där näringsliv, kommuner och ideella organisationer samarbetar för hållbar förvaltning av vattenresurserna enligt EU:s direktiv. Hässleholms kommun har just gått ur Helgeåns vattenråd, men ansökte nu om bidrag genom sina så kallade Leva-samordnare på miljö- och stadsbyggnadskontoret, Sven-Inge Svensson och Ida Grimlund (Leva betyder Lokalt engagemang för vatten och är ett nytt statligt projekt för att minska övergödningen i vattendragen).
De förklarade i sin ansökan att de såg ett behov av att börja samla markägare för att ta tillvara deras erfarenheter och få ut information.
– Genom att starta vattendragsgrupper och samla markägarna vill vi väcka intresse för och inspirera till åtgärder längs vattendragen, skrev de.
Även boende i Finjasjöns närområde ska kallas till möten och ett tryckt informationsmaterial ska tas fram.
Sven-Inge Svensson tycker inte att det är att lägga för stort ansvar på villaägarna för Finjasjöns status.
– Jag tycker att vi ska lägga ansvar på alla som har påverkan på sjön. De får bidra med det de kan, säger han.
Han berättar att den pågående utredningen om att eventuellt anlägga en våtmark på det kommunala bolaget Hibabs jordbruksmark vid Hovdala visat att bara 0,5 procent av näringsläckaget till sjön kommer därifrån.
– En del kan tycka att det inte är lönt att göra något där, men om inte vi som kommunkoncern tar ansvar, hur ska vi då kunna gå ut och säga åt andra? Jag sparkar åt alla håll. Frågan är vad vi kan göra för att minimera näringstillförseln, säger Sven-Inge Svensson.
Han uppmanar trädgårdsägare att helt enkelt vara mindre ambitiösa.
– De som har mer naturgräsmatta gödslar väl inte, men en etablerad gräsmatta kräver en del kvävegödsel, annars blir det för mycket mossa. Man ska inte övergödsla. En del klipper också väldigt ofta för att få en perfekt gräsmatta, vattnar och plockar bort alla löv som annars bryts ner och blir mull. Det är säkert känsligt att ta upp, men vi städar nog generellt lite för mycket i våra trädgårdar. Kanske finns det ett tryck från grannar. Det är bättre att vara stolt över en trädgård som inte är perfekt, men i samklang med naturen, säger han.
Gifter som används i trädgårdar är förutom ogräsmedel exempelvis preparat för att få bort algväxt från taket.
I Sjörröd äger kommunen marken närmast sjön, nedanför villorna, som består av gräsmatta ända ner till vattnet. Villaägarna klipper och sköter den. Något skrivet avtal med riktlinjer för skötseln finns inte. Sven-Inge Svensson anser att sådant borde ses över.
– Jag tycker att det är väldigt viktigt att kommunen och de kommunala bolagen är föredömen, säger han.
Därför skulle han också vilja se regler för en mer miljövänlig skötsel av jordbruksarrenden.
– Det får regleras i arrendeavtal, annars är risken att de brukas krasst ekonomiskt, säger han.
På vårarna pumpas stora mängder näringsrikt vatten ut i både Hovdalaån och Tormestorpsån från åkrarnas dräneringssystem. Åkrarna besprutas också. Intill Maglekärrrsbäcken nära reningsverket finns en kommunal åker som i höst besprutats mot ogräs så att marken är helt gul.
Även att tvätta bilar ute på gatan skadar naturen eftersom tvättmedlet hamnar i dagvattensystemet och leds ut i sjön.
– Egentligen är det den som äger ledningsnätet, Hässleholms vatten, som ska beivra fultvätten, säger Sven-Inge Svensson.
Men vid reningsverket har Hässleholms vattens personal stått och tvättat bilar alldeles intill Maglekärrsbäcken.
Nu kommer alla runt sjön att informeras om allt detta som bidrar till att gifter och näringsämnen kommer ut i Finjasjön.
När det gäller lantbruket berättar Sven-Inge Svensson att ett projekt i Halland arbetat mycket med att undersöka vilka marker som är mest benägna att binda fosfor och kväve.
– Det kan också handla om att växla mellan fler olika grödor. Det finns många möjligheter om man vill se, säger han.
Berit Önell